Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedborn, Samuel Johan - Heddröpne, Nord. mytol., ett mytiskt väsende - Hede, socken i Göteborgs och Bohus län - Hede, tingslag i Jämtlands län - Hede, socken i Herjeådalen, Jämtlands län - Hede, lappförsamling inom Hede pastorat, Hernösands stift - Hedeby, det gamla namnet på staden Slesvig, fordom en betydande handelsplats - Hedemann, Hans Kristoffer Georg Frederik - Hedemarken kallas den fruktbara, sädesrika trakt af Norge - Hedemora, uppstad i Dalarna, Kopparbergs län - Hedemora, kontrakt i Vesterås stift - Hedemora och Garpenbergs tingslag, Kopparbergs län och Näsgårds fögderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgaf sedan blott en samling Predikningar och
andeliga tal (1848). H. afled i sin församling
d. 26 Dec. 1849. Atterbom utgaf 1853 hans Samlade
skrifter. Såsom skald tillhör H. fosforisternas
skola, dock mer genom vissa grundstämningar än genom
sin teknik eller hela arten af sin åskådning. Hans
flesta stycken andas ett mildt och osökt behag,
en oskuldsfullhet och barnslig renhet, som funnit
en motsvarande form i en okonstlad versifikation
och ett nästan alltid klart språk. Hans hufvudfel
är brist på koncentration och kraft, hvarjämte
hans uttryckssätt ej nått den mognad, som utmärker
mästaren. Som psalmsångare intager han emellertid
ett framstående rum. Han egnade sig också med
förkärlek åt denna art af diktning, hvilken så
väl stämde öfverens med hela hans skaplynne.
-rn.
Heddröpne, Nord. mytol., ett mytiskt väsende, som
omnämnes blott på ett enda ställe i fornliteraturen
(jfr Hoddrofne). Enligt en gissning skulle
Heddröpne vara identisk med jätten Yme, och
uttrycket "Heddröpnes hufvudskål" således
en benämning på himlahvalfvet. Andra tro,
att med nämnda uttryck menas Mimes hufvud.
Th. W.
Hede. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län,
Sörbygdens härad. Arealen 8,208 har. 1,683
innev. (1880). Annex till Krokstad, Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt. – 2. Tingslag i Jämtlands
län, Herjeådalens fögderi och domsaga, omfattar
Hede socken med Hede lappförsamling, Vemdalen,
Tennäs med Ljusnedals kapell samt största delen
af Storsjö kapell. – 3. Socken i Herjeådalen,
Jämtlands län, Hede tingslag. Arealen (som
omfattar äfven lappförsamlingen) 187,000 har. 1,280
innev. (1880). H. utgör jämte lappförsamlingen,
Vemdalen, Tennäs med Ljusnedals kapell samt Storsjö
kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Hernösands stift, Jämtlands södra kontrakt. – 4.
Lappförsamling inom Hede pastorat, Hernösands stift,
Jämtlands södra kontrakt. 144 innev. (1880). Den
bildar icke någon egen kommun eller del af kommun.
Hedeby, det gamla namnet på staden Slesvig, fordom en
betydande handelsplats, nämnes i Ottars reseberättelse
och i två märkliga runinskrifter, funna på stenar i
stadens närmaste omgifning, "Dannevirke-stenen" och
"Hedebystenen", hvilka äfven nämna en konung Sven,
säkerligen Sven Tveskägg. Med konung Håreks tillstånd
byggde Ansgar en kyrka i H. C. R.
Hedemann, Hans Kristoffer Georg Frederik, dansk
general, föddes d. 7 Juli 1792 i Flensburg
(Slesvig), blef 1808 officer och 1842 chef för
första jägarekåren. I Mars 1848 blef han, ehuru han
var arméns näst yngste öfverste, ställd i spetsen
för den aktiva hären, som skulle bekämpa upproret,
och han anförde denna, med Lässö som stabschef, i
striderna vid Bov, Slesvig och Dybböl. Den 22 Juli
s. å. blef han kommendant i Köpenhamn, hvilken plats
han till följd af en ögonsjukdom måste afsäga sig
1855. Året derefter blef han fullkomligt blind. Död
d. 31 Maj 1859. E. Ebg.
Hedemarken kallas den fruktbara, sädesrika trakt af
Norge, som ligger på östra stranden af
sjön Mjösen. Arealen 2,700 qvkm. 39,000
innev. H. utgör i administrativt hänseende ett
fogderi. – Hedemarkens amt omfattar fem fogderier:
Vinger og Odalen, Solör, Söndre-Österdalen,
Nordre-Österdalen och Hedemarken. Arealen 25,986
qvkm. Omkr. 120,000 innev. Städer: Hamar och
Kongsvinger. O. A. Ö.
Hedemora, uppstad i Dalarna, Kopparbergs län, mellan
Brunnsjön och Hofran, 2 km. från Dalelfvens inflöde
i sistnämnde sjö. Stadens område utgör 1,531 har,
hvaraf stadsplanen omkr. 27 har. Folkmängden utgjorde
vid 1880 års slut 1,377 innev, och hade under de
sista tio åren ökats med 21 %. Vid slutet af år 1880
hade staden 162 bebyggda tomter. Taxeringsvärdet
utgjorde 1,289,644 kr., deraf 418,919 kr. för
jordbruksfastighet. Staden tillhörande jord
är satt till 8 mtl. H., som i midten af förra
och detta århundradet förhärjats af eldsvådor,
har nu raka och reguliert anlagda gator. En del
af den nuvarande kyrkan lär förskrifva sig från
medeltiden. I staden finnas en tvåklassig pedagogi
och Backmanska stiftelsens slöjdskola för gossar
och flickor, sparbank samt afdelningskontor af
Kopparbergs enskilda bank. Genom Södra Dalarnas
järnväg, Krylbo-Borlänge, har H. förbindelse med
statsbanan; afståndet till Krylbo station är 23
km., till Säters stad 16 km. och till Borlänge
41 km. År 1880 var antalet af handlande 23, med 7
personers betjening, och af handtverkare 49, med
21 arbetare. Stadens kommunala utgifter belöpte sig
år 1878 till 42,295 kr., och betalades till stadens
samtliga utgifter i utskylder såväl för fast egendom
som för inkomst af kapital och arbete 1 kr. 80 öre på
bevillningskronan. – H. bildar med landsförsamlingen
och Norns bruksförsamling ett regalt pastorat af 1:sta
kl., Vesterås stift, Hedemora kontrakt. För val af
ledamot i riksdagens andra kammare är H. förenadt
med länets öfriga städer till en valkrets. Stadens
vapen är en gran. – Denna plats synes i äldre tider
under namn af Henemora hafva för sin belägenhet
vid allmänna farleden från mellersta Sverige till
Kopparberget och andra orter varit rätt lifligt besökt
samt omtalas redan 1414 som en köpstad. 1446 erhöll
den några marknadsprivilegier och 1459 stadsrätt med
egen jurisdiktion, hvilket stadsprivilegium sedan
flere gånger tillökts och bekräftats, senast d. 15
Nov. 1720. Stadens Pålsmässomarknad (i Jan.) var
länge en bland de vigtigare i riket. K. S.
Hedemora. 1. Kontrakt i Vesterås stift,
omfattar följande pastorat: Hedemora stads-
och landsförsamlingar med Norns bruksförsamling,
Husby med Stjernsunds bruksförsamling, Folkärna,
By, Garpenberg samt Grytnäs med Avesta. 29,028
innev. (1880). – 2. Socken i Kopparbergs län,
Hedemora och Garpenbergs tingslag. Arealen 35,043
har. 6,277 innev. (1880). Annex till Hedemora stad,
Vesterås stift, Hedemora kontrakt.
Hedemora och Garpenbergs tingslag, Kopparbergs län och
Näsgårds fögderi, Hedemora domsaga, omfattar Hedemora
landsförsamling och Garpenbergs socken. Arealen 49,429
har. 8,537 innev. (1880).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
