- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
899-900

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora, svensk drottning - Hedvig Eleonora Charlotta, svensk drottning - Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings stad - Hedvig Sofia, hertiginna af Holstein-Gottorp - Hedyfan, miner., ett kristalliniskt eller derbt, till apatit-gruppen hörande mineral - Hedysarum Tourn., bot., ett slägte af tämligen högväxta örter - Heegaard, Sophus Vilhelm - Heem, Jan Davidsz de - Heemskerk, Marten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försköna Gripsholm och Ulriksdal samt prydde sina
slott med vackra skulpturer och målningar.

Hedvig Elisabet Charlotta, svensk drottning, dotter till
grefve Fredrik August af Oldenburg-Delmenhorst och
Ulrika Fredrika af Hessen-Kassel, föddes d. 22 Mars
1759 och blef d. 7 Juli 1774 i Stockholm förmäld
med sin kusin hertig Karl af Södermanland. Qvick,
liflig och älskvärd vann hertiginnan Charlotta inom
kort sin nya omgifnings fulla tillgifvenhet. Med sin
svägerska, prinsessan Sofia Albertina, knöt hon en
vänskap för lifvet. Vid 1809 års revolution, då hennes
make blef riksföreståndare, sökte hon göra politik
på egen hand. Hon slöt sig nämligen till det mäktiga
gustavianska partiet, hvilket arbetade för att den
afsatte Gustaf IV Adolfs son, Gustaf, skulle utropas
till konung med hertig Karl såsom förmyndare. Äfven
sedan Karl d. 6 Juni s. å. utropats till konung,
fortforo hennes förbindelser med gustavianerna,
hvilkas mål då var att genomdrifva prins Gustafs val
till tronföljare. Karl Augusts och, efter hans död,
Karl Johans utkorande drog emellertid ett streck
öfver dessa beräkningar. Förhållandet mellan den
sistnämnde och drottning Charlotta blef också alltid
kallt. Hon afled i Stockholm d. 20 Juni 1818, några
månader efter sin gemåls död. Hennes efterlemnade
hemliga papper förvaras på Eriksberg i Södermanland.

Hedvigs församling l. Tyska församlingen i Norrköpings
stad tillhör Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt. 6,253 innev. (1880). Församlingen är
uppkallad efter drottning Hedvig Eleonora.

Hedvig Sofia, hertiginna af Holstein-Gottorp, var
dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora samt föddes
på Stockholms slott d. 26 Juni 1681. Den 12 Juni 1698
blef hon på Karlberg (vid Stockholm) förmäld med
sin kusin hertig Fredrik IV af Holstein Gottorp. I
Aug. 1698 flyttade hon till sitt nya fädernesland,
men återvände redan följande vår med sin make
till Sverige, hvilket hon sedan ej lemnade. Hennes
gemål följde Karl XII i kriget och stupade i slaget
vid Klissov 1702, efterlemnande en tvåårig son,
Karl Fredrik, för hvilken H. S. blef den ena af
förmyndarna. Hon afled i Stockholm d. 11 Dec. 1708.

Hedyfan (af Grek. hedys, behaglig, och
fainein, glänsa), miner., ett kristalliniskt
eller derbt, till apatit-gruppen hörande mineral,
sammansatt enligt formeln R Cl2 + 3 [R3 O6 2(As P) O],
der R är = Ca och Pb. Mineralets färg är
hvit med dragning åt gult. Det har diamantartad
fettglans och förekommer vid Långban i Värmland,
P. T. C.

Hedysarum Tourn., bot., ett slägte af tämligen
högväxta örter, hörande till nat. fam. Papilionacea L.,
kl. Diadelphia L. Blomfodret är deladt i fem
syl-lika, upprätta, qvarsittande flikar; blomkronan
fjärilslik, strimmig; baljan sammantryckt, jämnbred,
ledad, med enfröiga rum; bladen mångpariga; blommorna
röda, violettröda, i långa, axlika, täta
blomställningar. Slägtet delas vanligen i flere mindre
slägten, såsom Desmodium DC., Onobrychis Tourn.,
Alhagi Tourn. Många arter odlas såsom ypperliga

foderväxter, och H. Onobrychis L. (O. sativa Lam.) var
förr odlad i Sverige ("helghö", "esparsett") samt är
sedan dess här och der förvildad. Dess örtstånd var
förr officinelt, Herba Onobrychis, och begagnades
mot urinstämma. O. T. S.

Heegaard [hegård], Sophus Vilhelm, dansk
universitetslärare och filosof, f. 1835, blef 1870
docent och 1875 professor i filosofi vid Köpenhamns
universitet. Skrifter: Den herbartske filosofi
(1861), Indledning til den rationelle ethik (1866),
i hvilket arbete han sökte häfda möjligheten af en
etik utan religiös grund, Professor R. Nielsens
läre om tro og viden
(1867), en mot Nielsen
riktad stridsskrift, Den formelle logik (1871),
akademisk lärobok, Om intolerance (1878) m. fl.
C. R.

Heem [hem], Jan Davidsz de, holländsk frukt- och
blomstermålare, född i Utrecht omkr. 1605, var son och
lärjunge till David de H., hvilken äfven var konstnär
i samma art af målning, men vida öfverträffades af
sonen. Tidigt gift, lefde H. ett lugnt lif, flitigt
egnande sig åt sin konst och ifrigt eftersökt för
sina utmärkta bilder, hvilka öfverglänste allt, som
förut framträdt i denna genre. Han lefde sålunda i
Utrecht, högt ansedd och lycklig, till dess han af
kriget och fosterlandets betryck 1672 drefs derifrån
och flyttade till Antwerpen, der han dog 1674. –
I blomstermålning öfverträffas H. af van Huysum,
men ingen öfvergår honom i återgifvande af frukter
och annan "nature morte", såsom ostron, kräftor
o. d. tillsammans med glaspokaler samt kärl af guld
och silfver, hvarför man äfven i Holland kallar hans
taflor "frukostar". Utförandet är utsökt, i afseende
på såväl anordningen som detaljframställningen,
hvilken visar den noggrannaste iakttagelse af den
verkliga företeelsen jämte fin afvägning af massor
och färgverkningar emot hvarandra. Af H. finnas
flere utmärkta arbeten i Dresden, likaså i Louvre,
en berömd krans af blommor och frukter i Berlin
samt en liknande krans, omgifvande nattvardskalken
och den vigda hostian i Belvedere i Wien, en bild af
mycket egendomlig poetisk verkan; äfven i det svenska
nationalmuseet finnes en tafla af H. med frukter
och nature morte. – H. hade 6 barn, af hvilka två
söner gingo i faderns fotspår såsom målare, nämligen
Cornelis och Jan. Af dessa var den förre, som föddes
1630, den mest betydande, ehuru han i förmåga icke
går upp emot sin fader. Äfven af honom finnes ett par
taflor i Sveriges nationalmuseum. C. R. N.

Heemskerk [hems-], Marten, holländsk målare och
kopparstickare, hette egentligen M. van Veen,
men kallades H. efter den ort, Heemskerk, der han
föddes, 1498. Son till en bonde, fann han dock intet
behag i landtmannasysslorna, utan egnade sig åt
måleriet, för hvilket han visade stor lust, under
ledning af Jan Schoreel i Haarlem, och han gjorde
dervid så stora framsteg, att man snart nog knappt
kunde skilja mästarens och lärjungens arbeten från
hvarandra. Emellertid lockades H. till Italien, der
hans lärare inhemtat sina insigter, och 1532 reste
han till Rom, hvarest han tecknade efter antika
skulpturverk och Michelangelos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:23:27 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free