- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
913-914

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hegermann-Lindencrone, Caj Ditlev - Hegesias, filosof i Alexandria (3:dje årh. f. Kr.) - Hegesias, sofist och retor från Magnesia (omkr. 300 f. Kr.) - Hegewisch, Dietrich Hermann - Hegewisch, Franz Hermann - Hegira. Se Hedjra - Hegius, egentligen Alexander af Heek - Hegnenburg-Dux, Friedrich Adam Justus - Hegner, Ulrich - Hegyallya, bergskedja i ungerska komitatet Zemplen - Heiberg, en ursprungligen norsk, i Norge och Danmark vidt utgrenad slägt - Heiberg, Peter Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sqvadron frivilliga husarer samt utmärkte sig 1850
flere gånger genom stort personligt mod. 1857
blef han öfverste och 1858 generalmajor samt
generaladjutant hos konungen, men aflägsnades 1859
från sistnämnda anställning. Denna omständighet
var en medverkande orsak till ministèren Halls
kort derefter följande afgång, och i viss mån under
intrycket deraf valdes H. 1861 (mot Blixen-Finecke)
till ledamot af folketinget, men spelade der ingen
rol. 1864 anförde H. en division och ledde dess
återtåg genom Nörrejylland ända till Vendsyssel samt
fick derför uppbära många hårda omdömen. 1865 blef
han kommenderande general på Själland, men erhöll
afsked efter den nya härordningens införande (1867). I
en skrift, Om krigsåret 1864 (1874), sökte H. att
försvara sina åtgärder under kriget, men mottogs med
en mycket skarp kritik af biskop Monrad, hvilken
han sökte vederlägga i Betragtninger i anledning
af D. G. Monrads politiske breve
(1875). E. Ebg.

Hegesias (Lat. Hegesias). 1. Filosof i Alexandria
(3:dje årh. f. Kr.), anhängare af den cyrenaiska
skolan, enligt hvilken sinlig lycksalighet är det
högsta goda. Men misströstande om att någonsin
kunna fullständigt uppnå detta mål, ansåg han
den bästa utväg vara att beröfva sig lifvet,
för att sålunda åtminstone blifva qvitt alla
lidanden och vedermödor. H. är således en af de
äldsta representanterna för den s. k. pessimistiska
verldsåskådningen, och denna lära skall han i en
utgifven skrift hafva utvecklat med sådan styrka,
att många deraf förmåddes att förkorta sitt lif. Han
erhöll med anledning deraf tillnamnet peisithanatos
(som öfvertalar till döden). – 2. Sofist och retor
från Magnesia (omkr. 300 f. Kr.), anses vara den,
som i vältaligheten först infört den svulstiga,
s. k. asiatiska stilen. A. M. A.

Hegewisch. 1. Dietrich Hermann H., tysk
historieskrifvare, f. 1740, d. 1812, redigerade 1778 i
Hamburg "Neue zeitung" och "Adresscomptoirnachrichten"
samt blef 1780 kallad till professor i Kiel, sedan
han utgifvit Versuch einer geschichte Karls des
grossen
(1777; 3:dje uppl. 1818). Bland hans öfriga
arbeten märkas Geschichte der fränkischen monarchie
vom tode Karls des grossen bis zu dem abgang
der Karolinger
(1779); Geschichte der deutschen
von Konrad I bis zum tode Heinrichs II
(1781);
Geschichte der regierung kaiser Maximilians I
(1782); fortsättning af Christianis historia
öfver Slesvig-Holstein, omfattande tiden 1588–1694
(1801–02); Geographische und historische nachrichten
von den colonien der griechen
(1808); Geschichte der
schwedischen revolution
(1811). – 2. Franz Hermann
H., tysk publicist, den föregåendes son, f. 1783
studerade medicin och blef 1809 medicine professor
i Kiel. Såsom läkare förvärfvade han sig icke
stort rykte, men så mycket mer såsom publicist och
politiker. I sina skrifter Einige entferntere gründe
für ständische verfassung
(1817) och Politische
freiheit
(1832; under psevdonymen Franz Baltisch)
slöt han sig till reformpartiet. I den dagliga pressen
understödde han sin svåger Dahlmann i hans bemödanden
för återställandet af de schleswig-holsteinska
ständerna. Senare arbetade han

för Lornsens försök att för Schleswig-Holstein erhålla
en författning. Död 1865.

Hegira. Se Hedjra.

Hegius, egentligen Alexander af Heek, en af de mest
framstående befordrarna af de klassiska studierna,
f. 1433 i Heek (Westfalen), studerade under Thomas
a Kempis’ ledning och räknade sjelf, såsom lärare i
Deventer (sedan 1474), bland sina lärjungar Erasmus
Rotterdamus. Han författade afhandlingar (1501),
dikter (1503) och dialoger (s. å,). Död 1498.

Hegnenberg-Dux, Friedrich Adam Justus, grefve von,
bajersk statsman, f. 1810, studerade till en början
medicin, men egnade sig sedermera åt landtbruk. 1845
invaldes han i bajerska deputeradekammaren, slöt
sig der till det liberala partiet och var 1848–65
kammarens president, till hvilken post han visade sig
särskildt lämplig genom sin talareförmåga, sitt lugn
och sin objektivitet. Till följd af sjukdom måste han
1865 undanbedja sig återval till kammaren, och från
denna tid lefde han i tillbakadragenhet ända till
1871, då han blef konseljpresident samt minister för
kungliga huset och utrikes ärendena. Anhängare af den
politik, som ledt till Tyska rikets återupprättande,
lyckades han genom sin hofsamhet lugna de mot
samma politik upphetsade sinnena och för sig vinna
pluralitet inom landtdagens båda kamrar. Död 1872.

Hegner, Ulrich, schweizisk skriftställare, f. 1759
i Winterthur, blef 1805 medlem af rådet i sin
fädernestad och 1812 af regeringen i Zürich, men
utträdde ur densamma redan 1813. Död 1840. H. var
en af de mest framstående författarna af den äldre
realistiska skolan och utgaf bl. a. berättelserna Die
molkenkur
(1812; ny uppl. 1827), Salys revolutionstage
(1814) och Suschens hochzeit oder die folgen der
molkenkur
(1819) samt de biografiska arbetena Hans
Holbein der jüngere
(1827) och Beiträge zur nähern
kenntniss und wahren darstellung J. K. Lavaters

(1836).

Hegyallya [hedjalja], bergskedja i ungerska komitatet
Zemplen, går från trakten af Eperies mot s. i en båge
mellan floderna Tarcza och Hernad i v. samt Topla
och Bodrog i ö. till trakten af Tállya. Bergskedjan
kallas ock Simonkaberget, efter sin högsta topp,
Simonka (1,083 m.). Höjderna i bergskedjans södra
del äro ingenstädes öfver 480 m. höga, hafva yppig
vegetation och rika vindistrikt. I vinkeln mellan
Nagy Tokaj och Sáros-Patak växa de drufvor, af hvilka
pressas det verldsberömda Tokajvinet.

Heiberg, en ursprungligen norsk, i Norge och Danmark
vidt utgrenad slägt, som säges härstamma från Bjerga,
den enda qvinna, som efter digerdöden fanns qvar
i Justedalen.

1. Heiberg, Peter Andreas, dansk författare, föddes
d. 16 Nov. 1758 i Vordingborg. 1777 aflade han "den
store filologiske embedsexamen", och 1779 gjorde han,
med en öfversättning af M. Mendelsohns "Phaedon",
sin debut inom literaturen. 1782–85 uppehöll han
sig i Bergen, der han förvärfvade sig anseende som
författare af sällskapsvisor samt skref sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free