- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
943-944

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållanden. Om H:s senare öden finnes en mängd olika
berättelser. Enligt den allmännaste, äfven af Homeros
följda, sägnen återvände hon efter Trojas fall med
Menelaos till Lakedaimon, der de sedan länge lefde i
fred och sämja. På berget Therapne i Lakonien visade
man under den historiska tiden deras graf tillika
med ett tempel, der de spartanska jungfrurna årligen
hemburo henne sin hyllning. Enligt en af Euripides
i hans drama "Helena" återgifven tradition var det
endast en skenbild af H., som af Paris bortfördes
till Troja, hvaremot H. sjelf på ett underbart sätt
förflyttades till Egypten och derifrån slutligen
afhemtades af Menelaos. En annan saga låter henne
efter döden å nyo lefva upp såsom Achillevs’ maka på
ön Leuke. A. M. A.

Helena. Tre katolska helgon bära detta namn:
1. H. Konstantins Chlorus’ gemål, Konstantin den
stores moder. Hennes härkomst är oviss; enligt
den vanligaste uppgiften var hon dotter till en
värdshusvärd. Likaså är det ovisst, om hon varit
född i England (Gloucester), Trier, Mesien eller
Bitynien. När hennes gemål blef kejsare, försköts hon
af denne, men blef efter Konstantins tronbestigning
upphöjd till ära och anseende. Hon synes hafva
mildrande inverkat på sonens despotiska sinnelag
och utmärkte sig för välgörenhet samt för sitt nit
att bygga kyrkor och kloster. I synnerhet berömd är
hennes omkring år 325 företagna vallfärd till Heliga
landet, der hon sades hafva funnit Kristi graf och
kors samt byggde kyrkor på heliga platser. Hon gaf
derigenom en kraftig näring åt relikdyrkan och hågen
att företaga vallfärder. H. dog 327. Tre orter tvista
om äran att hysa hennes qvarlefvor: Rom (i kyrkan
Ara Coeli), klostret Hautvillers vid Reims samt
Venezia. Hennes åminnelse firas den 18 Augusti. –
2. H., äfven kallad Olga, ryske storfursten Igors
gemål Se Olga. – 3. H. l. Elin af Sköfde var
dotter till hertig Guttorm samt blef tidigt gift
och enka, hvarefter hon egnade sitt lif åt fromma
botöfningar och fattigas vårdande. Omkr. 1160 företog
hon en pilgrimsresa. Anledningen dertill var att hon
hade blifvit anklagad att hafva förledt sin dotter att
afdagataga sin man. Återkommen till fäderneslandet,
blef H. på vägen till Götenes kyrka öfverfallen
och dödad af sin mördade mågs slägtingar. Efter
sin död blef hon ansedd helig; d. 31 Juli var
hennes åminnelsedag. Sköfde, hvars kyrka hon
utvidgat, hedrade henne såsom sitt skyddshelgon.
1. E. J. Ö.

Helena, Sankt (Eng. Saint Helena), britisk ö
i södra Atlanten, under 15° 55’ s. br. och 5°
42’ v. lgd fr. Greenw. Ön är 179 km. lång, 104
km. bred, har en areal af 123 qvkm. samt hade 1881
5,059 innev. Den stiger nästan lodrätt ur hafvet med
180–300 m. höga stränder och består af lava, basalt
och andra vulkaniska stenarter samt genomskäres i
olika riktningar af djupa remnor. De högsta topparna
äro Diana peak, 823 m., och Cuckold’s point, 815
m. Longwood, en 600 m. hög slätt af 7–8 km. i omkrets,
är den största slätten på ön. I öns södra del ligga
utbrunna kratrar. Växtligheten är mycket yppig,
åtminstone på de högre belägna delarna. Mer än 150
klara bäckar

lemna godt, friskt dricksvatten. De från Ostindien
återvändande skeppen hafva också vid H. det
bästa förfriskningsställe. Ön har blott en god
landningsplats, nämligen S:t James-viken i n. v., vid
hvilken staden Jamestown och citadellet S:t James
ligga. De öfriga punkter, der landstigning är möjlig,
äro skyddade af batterier. Utom staden har ön endast
omkr. 70 spridda landtgårdar. En sådan är Longwood,
Napoleon I:s bostad. – Ön upptäcktes Helenadagen
(d. 22 Maj) 1502 af portugiser, men förblef obebodd
tills holländarna satte sig i besittning af den. 1673
intogs den af engelsmännen och öfverlemnades kort
derefter till engelsk-ostindiska kompaniet, som
innehade den till 1833 med undantag af åren 1815–21,
då britiska regeringen förvaltade ön och höll Napoleon
fången derstädes.

Helena Antonia af Konstantinopel, en till folkroman
omarbetad legend, i hvilken skildras konung Antonius’
af Konstantinopel dotter Helenas flykt från sitt
hem – emedan fadern velat taga henne till äkta –,
hennes irrfärder till Flandern och England, hennes
giftermål med konung Henrik i England, hennes af
svärmodern vållade lidanden samt hennes slutliga
upprättelse och lycka. Legenden är troligen af
angelsachsiskt ursprung och förekommer första
gången – på latin – i "Vitae duorum Offarum" af den
engelske munken Matthew Paris (d. 1259). I en mängd
olika varianter finnes denna roman upptecknad på
anglo-normandiska, bretagniska, engelska, italienska,
franska, tyska, nederländska, danska, isländska
och svenska språken. Den äldsta i behåll varande
svenska upplagan är tryckt i Stockholm 1679 och bär
titeln: "Een skiön och sanfärdigh historia, om den
tohlmodige Helena aff Constantinopel ganska liuflig
ät läsa". Romanen upplefde sedan i Sverige omkr. 40
upplagor. Den senaste utkom 1864 under titeln:
"En historia om den sköna och dygdiga prinsessan
Helena Antonia af Constantinopel. Denna lilla bok
visar lyckans omvexlingar i denna verlden".

Helena-eld. Se Elmseld.

Hélène [elän], Louise Elisabeth, hertiginna af
Orléans, dotter till arfprinsen Friedrich Ludwig af
Mecklenburg-Schwerin, f. 1814, blef 1837 förmäld
med och 1842 enka efter konung Ludvig Filips’
äldste son, hertig Ferdinand af Orléans. Då hennes
svärfader 1848 störtades från tronen, uppträdde hon
i franska deputeradekammaren för att åt sin äldste
son, Ludvig Filip, grefve af Paris, rädda Frankrikes
krona. Försöket misslyckades, och H. måste fly till
Tyskland, der hon bosatte sig i Eisenach. Död i
London 1858.

Helenin, kem., ett i ålandsrot (af Inula
Helenium
) förekommande kristalliserande ämne,
C6 H8 O, som der finnes jämte en flyktig,
kamferartad kropp, alantol, C15 H16 O, och
alantsyreanhydrid, C15 H20 O2.
P. T. C.

Helenopolis. Se Drepanon.

Helensburgh, stad och badort i skotska grefskapet
Dumbarton, vid Gare Loch, en arm af Clyde-viken,
midt emot Greenock. Omkr. 10,000 innev.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free