- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
975-976

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hellebard ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gaf han ny fart åt zoologiens och botanikens
studium. De flesta af hans många lärda afhandlingar
beröra specialfrågor inom dessa vetenskaper. Efter
H. är växtslägtet Hellenia uppkalladt.
R. T-dt.

Heller, Joseph, tysk konsthistoriker, f. 1798,
d. 1849, var egare af en betydande kopparstickssamling
och utgaf bl. a. L. Cranachs leben und wirken
(1821), Geschichte der holzschneidekunst (1822),
Lexikon der vorzüglichsten kupferstecher (1823–36;
2:dra uppl. 1850), Das leben und die werke Albr,
Dürers
(1827–31) och Monogrammenlexikon (1831).

Heller, Stephen, ungersk pianist och tonsättare,
f. i Pest 1814, blef 1824 Anton Holms elev i
pianospel och uppträdde första gången 1827. En
stor konstresa genom Tyskland 1829 afbröts i
Augsburg genom H:s insjuknande. Mottagen och
vårdad i en konstälskande familj, kom han under
sin sjukdom till mognad och klarhet öfver sig sjelf
samt försökte sig med kompositioner, hvilka varmt
lofordades af Rob. Schumann. 1838 bosatte han sig i
Paris, der han umgicks med Chopin, Liszt, Berlioz
m. fl. samt småningom vann stort anseende såsom
konsertspelare och lärare, slutligen äfven – ehuru
med svårighet, enär han aldrig offrade åt modets
nyck – såsom kompositör. Hans bättre tonsättningar
(mest karaktersstycken för piano: Im wald, Nuits
blanches, Promenades d’un solitaire, Kinderscenen,
Tarantellen, Études
m. m.) utmärka sig för en
utsökt poesi samt en sällsynt grace och elegans;
de äro något beslägtade med Chopins, dock med fullt
utpräglad originalitet. Paris’ konservatorium erbjöd
honom, ehuru förgäfves, en professorsplats och har
bland sin undervisningsmateriel upptagit de flesta
af hans kompositioner. A. L.

Hellesjö, socken i Jämtlands län och Jämtlands
läns norra fögderi, Ragunda tingslag. Areal 84,200
har. 1,690 innev. (1880). Annex till Ragunda,
Hernösands stift, Jämtlands östra kontrakt.

Hellesponten (Grek. Helles-pontos,"Helles haf"),
det forna namnet på sundet vid Dardanellerna (se
Dardanellerna). Det fick sitt namn efter Helle,
som på flykten till AEa (Kolchis), enligt sagan,
drunknade der (se Argonavterna, sp. 1026).

Hellestad. 1. Socken i Elfsborgs län, med största
delen, 457 innev. (1880), i Gäsene härad och en mindre
del, 38 innev. (1880) i Kullings härad, tillsammans
3,217 har. 495 innev. (Rätteligen torde socknen i sin
helhet vara att räkna till Gäsene härad.) Annex till
Floby, Skara stift, Vilska kontrakt. – 2. Socken i
Malmöhus län, Torna härad. Arealen 2,574 har. 1,314
innev. (1880). H. bildar med Dalby och Bonderup ett
prebendepastorat (till Lunds universitet) af 2:dra
kl., Lunds stift, Torna kontrakt. – 3. Socken i
Östergötlands län. Se Hällestad.

Hellgate [-gät], sund i Nord-Amerika. Se East river.

Hellichius, Abraham. Se Gustafssköld.

Helliesen, Henrik Laurentius, norskt statsråd, född
i Bodö d. 20 Dec. 1824, blef student 1842, aflade
juridisk ämbetsexamen 1847 samt blef

1853 byråchef och 1854 expeditionssekreterare i
finansdepartementet. 1860 utnämndes han till amtman
i Nedenäs och Råbyggelagets amt samt var 1862–63
staden Arendals representant i stortinget. Sedan
1863 är han medlem af statsrådet och har som sådan
vanligen stått i spetsen för finansdepartementet.
O. A. Ö.

Hellin, stad i spanska prov. Albacete (Murcia),
vid Mundo och foten af Sierra de Segura. 13,655
innev. (1877). I närheten finnas rika svafvelgrufvor
och svafvelkällor.

Hellingstek, sjöv. Se Stek.

Hellmesberger, Georg, tysk musiker, f. 1800, d. 1873
i Wien, der han 1829 blef dirigent vid hofoperan
och 1833 professor vid konservatoriet. Han
var lärare åt Ernst, Miska, Hauser, Joachim,
Auer m. fl. och komponerade violinkonserter,
stråkqvartetter m. m. – Hans son Joseph H., f. 1829,
blef 1851 artistisk direktor för "Gesellschaft der
musikfreunde", s. å. professor i violinspelning vid
konservatoriet, 1860 konsertmästare vid hofoperan
och 1877 hofkapellmästare. Han har i synnerhet
gjort sig förtjent genom de sedan 1849 af honom
föranstaltade qvartettsoaréerna, hvilka sedan 1875
äfven räkna såsom medlem hans son, Joseph, f. 1855,
professor i violinspelning och soloviolinist 1878.
A. L.

Hellqvist, Carl Gustaf, historiemålare, föddes
på Kungsör 1851 och kom vid tolf års ålder till
Stockholm, der han studerade under Ahlgrenssons
ledning, tills han 1867 erhöll tillträde till
konstakademien. Den första af hans taflor, som
tilldrog sig uppmärksamhet, var Ebba Brahe vid
fönsterrutan
(1871). I Malmströms stil utförde
han sitt nästa större arbete: Åsa-Tor sårar
oförvarandes sin son Svade
(1873; ämnet ur "Asarne"
af Ling). Tillika började H. teckna illustrationer,
af hvilka han lemnat en mängd för kalendern "Svea"
(från 1871), "Ny ill. tidning", "Förr och Nu" o. s
v., hvarjämte han utfört en följd teckningar till
Wallins "Dödens ängel". Med sin tafla Gustaf Vasa
anklagar Peder Sunnanväder inför domkapitlet i
Vesterås
(1875) vann han den kungl. medaljen och
dermed rättighet till resepension. S. å. begaf
han sig till Paris, der han uppehöll sig ett år
och bl. a. utförde taflan Ludvig XI i sin lustgård
(1876, nu i Göteborgs museum). I Mars 1878 erhöll
H. resepension, hvilken, till förhöjdt belopp,
1881 förlängdes på två år. Sedan dess är han bosatt
i München, i hvars skolas anda hans senare taflor
varit målade. Bland dessa må nämnas Peder Sunnanväders
och mäster Knuts sfymfliga intåg i Stockholm 1526

(1879, nu i enskild ego i Amerika) samt Sten Sture
d. y:s död
(1880). Under 1881 utförde han en större
komposition, Valdemar Atterdag brandskattar Visby,
som vid den internationella konstutställningen
i Wien 1882 väckte stor uppmärksamhet och
belönades med guldmedalj. Sedan 1880 är han agré
af Akademien för de fria konsterna i Stockholm.
-rn.

Hellstenius, Johan August Konstantin, historiker
och statistiker, född i Göteborg d. 4 Mars 1834,
blef student i Upsala 1850 och filos. doktor 1860,
antogs s. å. till e. o. amanuens vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free