- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
985-986

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingborg, stapelstad i Skåne - Helsingborg-Hessleholms jernväg, mellan Helsingborg (Ramlösa) och Hessleholm på södra stambanan - Helsinge, härad i Nylands län (Finland) - Helsinge, svensk socken i ofvannämnda härad - Helsinge, domsaga under Åbo hofrätt - Helsinge, ort i Åbo län, Finland, vid kusten - Helsingelagen, det forna landskapet Helsinglands lag - Helsinge regemente (N:o 14) leder sina anor från ett af helsingar och annat norrländskt krigsfolk 1615 bildadt stort regemente å 3,000 man - Helsingerunor. Se Runor - Helsingfors (F. Helsinki), finlands hufvudstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fästningen. Danskarnas förluster uppgifvas till öfver 10,000
man, svenskarnas till 2,800. Segern blef af ganska
stor moralisk betydelse för svenskarna. Striden
vid H. var det sista fältslaget på svensk jord
mellan danskar och svenskar. – Jfr E. Follins
"Helsingborgs historia" (1851; utg. af P. Wieselgren).
K. S.         C. O. N.

Helsingborg–Hessleholms jernväg, mellan Helsingborg
(Ramlösa) och Hessleholm på södra stambanan, med
en 5 km. lång grenbana från Bjuf till Billesholm på
Landskrona–Engelholms jernväg, öppnades, fullständigt
för trafik d. 17 Mars 1875. Längd 79 km., spårvidd
1,435 m. Byggnadskostnaden t. o. m. år 1880
uppgick till 4,191,780 kr. l. 53,060 kr. per
km. Inkomsterna s. å. utgjorde 398,498 kr. och
utgifterna (driftkostnaden) 229,353 kr. Banan tillhör
ett enskildt bolag.

Helsinge. 1. Härad i Nylands län (Finland), bestående
af 10 kommuner. Areal 3,331 qvkm. 48,900 innev. –
2. Svensk socken i ofvannämnda härad. Areal 374
qvkm. 7,819 innev. (1880). Från H. afhystes mark till
både det gamla och nya Helsingfors (se d. o.). Några
industriella verk finnas i H. (Königstedt glasbruk,
Vanda tvålfabrik, tegelslageri). H. utgör ett
imperielt pastorat af 2:dra kl, hörande till
Helsingfors prosteri, Borgå stift. – 3. Domsaga
under Åbo hofrätt, omfattar 4 tingslag. Areal 1,580
qvkm. 23,997 innev. O. I.

Helsinge, ort i Åbo län, Finland, vid kusten,
70 km. nordost om Åbo. Efter den misslyckade
landstigningen vid Lokalaks och utan att invänta
hufvudstyrkan af de för landstigningen på finska
kusten afsedda trupperna befallde Gustaf IV
Adolf en ny landstigning, hvilken under befäl af
öfverstelöjtnanten G. O. Lagerbring utfördes d. 26
Sept. 1808 vid H. med omkr. 3,400 man. Svenskarna
kastade tillbaka de ryska trupperna och framryckte
omkr. 10 km. i riktning mot Åbo. Den 28 stötte de
dock vid Viais på en dubbelt öfverlägsen fientlig
styrka, under general Bagration. Svenskarna, öfver
hvilka öfverste G. Boije tagit befälet, måste efter en
ganska häftig strid draga sig tillbaka och lyckades,
ehuru med stora ansträngningar, att inskeppa sig.
C. O. N.

Helsingelagen, det forna landskapet Helsinglands
lag, synes i den form, hvari den blifvit bevarad,
hafva tillkommit i förra hälften af 14:de årh. Af
denna landskapslag finnes numera endast en
handskrift i behåll, hvilken ligger till grund
för Schlyters upplaga (1844). Ortografien är i
denna kodex tämligen vårdslösad; i vissa fall
företer språket norvegianismer, liksom den ännu
i landskapet talade munarten. Helsingelagen
tyckes ock hafva varit gällande för den
i Finland boende svenska befolkningen.
Th. W.

Helsinge regemente (N:o 14) leder sina anor från ett
af helsingar och annat norrländskt krigsfolk 1615
bildadt stort regemente å 3,000 man. Detta delades på
tre smärre regementen à 1,200 man, hvarvid ett fick
namnet Helsinge regemente och Lennart Torstensson till
chef. År 1675 beviljades det ständiga knektehållet
för detta regemente, men kontraktet derom

uppsattes först 1682. I alla krig, hvilka
regementet eller delar deraf bevistat, har det utmärkt
sig, i synnerhet vid Narva (1700), Gemauerthof
(1705) och Liesna (1708), hvilka namn också bäras
på regementets fanor. Regementet är roteradt
och förlagdt i Gefleborgs län samt består af 2
bataljoner på 4 kompanier hvardera. Nummerstyrkan är
1,200 man, hvari ingå 118 ständiga vakanser. Till
lindring vid rekryteringen och till understöd
för svaga rotar finnas s. k. uddemantalskassor
inom socknarna. Mötesplats är Mohed, nära
Söderhamn. H. W. W.

Helsingerunor. Se Runor.

Helsingfors (F. Helsinki). 1. Finlands hufvudstad,
belägen på en från Helsinge socken långt ut i finska
viken skjutande halfö, förut kallad Estnässkatan;
60° 9’ 42,6" n. br. och 24° 57’ 17" ö. lgd (från
Greenw.). Stadsområdet upptager 1,690 har, hvaraf
på den egentliga staden inom tullarna komma 485
har. Staden är indelad i 8 stadsdelar och dessa i
158 qvarter. – Fastigheternas antal var 1880 1,194,
bebyggda med 2,752 bonings- och 1,850 uthus m. m., de
förra innehållande tills. 24,927 rum med eldstäder. I
rundt tal uppskattas de privata fastigheternas
värde till 50 mill. och statens fastigheters till 15
mill. kr. Någon uppskattning af kommunens fastigheter
är ej gjord. 18,5 proc. af husen voro uppförda af
sten, och proportionen ökas oupphörligt, främst derför
att annat byggnadsmaterial numera icke får användas
i de mera centrala delarna af staden. – Folkräkningen
d. 1 Okt. 1880 gaf till resultat en faktisk folkmängd
af 43,142 pers., deraf 22,462 mk. och 20,680 qvk. Till
modersmål hade 22,549 svenskan, 14,672 finskan,
4,169 (till öfvervägande del rysk garnison) ryskan
o. s. v.; 34,965 pers. bodde inom tullarna. Procenten
af de i staden födde var 31,5. Folkmängden utgjorde
1820: 7,021, 1840: 15,479 och 1870: 32,113 pers. –
H. delas i tvänne hälfter af en genomlöpande, bred,
med träd planterad promenad, Esplanaden, en af stadens
bästa prydnader, hvarest inom kort Runebergs staty
skall resas; andra betydande sådana "esplanader"
upptagas i den nya, ännu icke fullt genomförda,
stadsplanen. Inom den reglerade delen räknas 7
större öppna platser eller torg, af hvilka det
anmärkningsvärdaste är Senatstorget, i stadens midt,
omgifvet af monumentala byggnader. Gatorna hafva i
regeln en bredd af 18–15 m. (Boulevardsgatan 24 m.). –
För sin nya byggnadsplan och den första afgörande
gestaltningen af sitt byggnadsväsende har H. i främsta
rummet att tacka J. A. Ehrenström, som intill 1825
presiderade i den byggnadskommission, hvilken 1812
nedsattes för den nya hufvudstaden, med särskild
hänsyn fäst vid det yppade behofvet af lokaler för
de till H. öfverflyttande styrelseverken och andra
allmänna institutioner. Han inkallade 1816 från S:t
Petersburg den snillrike arkitekten K. L. Engel, ur
hvars mästarehand framgått en mängd af de både publika
och privata hus, som nu pryda centrum af staden. Bland
de förra må uppräknas: Senatshuset (fullbordadt 1822),
Universitetets hufvudbyggnad (1832) och bibliotekshus
(1836), Stadshuset – alla dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free