Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsingfors (F. Helsinki), finlands hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägna vid Senatstorget –, Allmänna
sjukhuset, Kejserliga palatset, Generalguvernörshuset,
Astronomiska observatorium, kasernerna för finska
(gardes-)bataljonen och sjöekipaget. Äfven till
nya lutherska kyrkan, Nikolaikyrkan, är projektet
uppgjordt af Engel, men sedermera betydligt ändradt
och frångånget till skada för verket, så att templet,
sådant detsamma efter E:s död tedde sig fulländadt,
1852, lemnar blott en förvirrad föreställning om den
ursprungliga idén, der det nu reser sig på en 18
m. öfver hafvet belägen terrass, hvartill en kolossal
granittrappa leder upp från Senatstorget. Kyrkan är
byggd i korstbrm och renaissancestil, hvilken
för öfrigt hos Engel är den förherskande. Af
anmärkningsvärdare allmänna byggnader från senare
tid nämnas Riddarhuset, i veneziansk stil (af
Th. Chiewitz), Nya teatern (Chiewitz & Bénoit),
nya ryska katedralen på Skatudden, Studenthuset
(H. Dalström), Polytekniska institutets hus
(F. A. Sjöström), Bankhuset (Bohnstedt) och
Folkbibliotekshuset (Th. Höijer). Under uppförande
äro ansenliga kaserner för Nylands värnpligtiga
bataljon. – Hamnarna äro ypperliga. Fartyg af 5
m. djupgående kunna lägga till vid såväl södra hamnens
kajer som bryggan vid lastageplatsen, Sörnäs, i
norra hamnen, och den väl skyddade redden erbjuder
utrymme för hela flottor. Också täflar H. med
landets städer om första rummet i afseende å sjöfart
och handel. Dess egen handelsflotta är dock ej af
betydenhet. Den har efter flere vexlingar åter nedgått
till ungefär samma punkt som år 1805 och bestod 1881
af 40 fartyg om 4,298 tons, deraf 24 ångare om
1,533 tons och 730 hästkrafter. 1881 inklarerades 678
fartyg om 150,202 tons (deraf finska 475 om 102,013
tons) och utklarerades 690 fartyg om 150,129 tons
(deraf finska 490 om 100,714 tons). – Tolag utgår
till staden med 3 proc. af tullsatsen. – Värdet
af införseln steg 1881 till 26,7 och af utförseln
till 5,66 mill. kr. De förnämsta exportartiklar voro
trävirke (2,4 mill. kr.), tapeter (1 mill), porsliner
och fajanser samt väfnader. Af varuutbytet förmedlade
jernvägarna en fjerdedel, räknadt efter värdet. –
1881 funnos i staden 410 handlande.
Industri. H. är visserligen icke en
industristad af rang, men der finnes dock
koncentrerad en mera omfattande industri än på
någon annan punkt i landet, hvarjämte bör
tilläggas, att många af de mest betydande
industriella verk i landsorten (t. ex. Tammerfors
och Tervakoski pappersbruk, Tammerfors linne- och
Forssa bomullsspinneri m. fl.) till hufvudsaklig del
drifvas med hufvudstadskapital och hafva sin styrelse
i H. Af de ansenligaste sådana verk i H. må nämnas:
Osberg & Bades, J. D. Stenberg & söners, Skeppsdockans
och Gasverkets mekaniska verkstäder (sammanlagda
tillverkningsvärdet för de tre förstnämnda uppgafs
1881 till omkr. 2 1/2 mill. kr.), Tölö sockerbruk
(t. v. öfver 2 mill. kr.), Ricks’ tapetfabrik
(t. v. 1 mill. kr.), Arabia porslinsfabrik (400,000
kr.), H. Borgström & Co:s samt Tollander & Klärichs
tobaksfabriker, W. Andstens kakel- och fajansfabrik. –
Bland kreditanstalter märkas
Finlands bank, Föreningsbanken, Nordiska aktiebanken
för handel och industri (filial; hufvudkontoret
i Viborg), Vasa aktiebanks filialkontor äfvensom
Finlands hypoteksförening. En pantlåneinrättning
har 1882 stiftats af ett för ändamålet bildadt
aktiebolag. Försäkringsväsendet representeras af
agenturer för en mängd utländska försäkringsbolag,
hvarjämte följande inhemska hafva sin styrelse i H.:
Städernas brandstodsbolag (af 1832) för fastigheter,
Allmänna brandstodsbolaget för landet (1856) för
fast och lös egendom, lifförsäkringsbolaget
Kaleva (1874) och brandförsäkringsaktiebolaget Fennia
(1882).
Af undervisningsanstalter är främst att märka
universitetet (se Helsingfors universitet). Vidare
finnas här följande af staten bekostade läroverk:
Polytekniska institutet (med 93 studerande, fördelade
på 5 fackafdelningar); Normallyceum (afsedt tillika
för utbildande af lärare); Reallyceum; Realskola,
med 4 klasser; Fruntimmersskola, förenad med en
privat pedagogi-klass, alla dessa med svenskt
undervisningsspråk och sammanlagdt 836 elever
(1881); samt privata läroverk: svenskt lyceum
(218 elever); finskt lyceum (228 elever); finsk
fruntimmersskola (164); tysk fruntimmersskola (185);
särskilda större svenska fruntimmersskolor (tills.
349 elever) och förberedande goss-skolor (105),
hvartill ännu komma åtskilliga småskolor för
mindre barn. På hösten 1882 öppnades ett
nytt privat svenskt lyceum, der språkundervisningen
grundas på moderna språk, med framskjutande af
latinet till ett högre stadium. – Folkskoleverket
underhålles af kommunen med bidrag af staten.
Det omfattar: 4 högre folkskolor, fördelade på 32
afdelningar (20 svenska, 12 finska), hvar och en
under sin skilda lärare eller lärarinna; 18 lägre
folkskolor (12 svenska, 6 finska), gemensamma
för båda könen, samt 3 förberedande folkskolor
för försummade äldre barn. I samtliga dessa skolor
undervisades (1882) 1,029 flickor och 993 gossar,
eller tills. 2,022 barn, deraf 1,309 på svenska och
713 på finska språket. Totala årskostnaden för
skolorna, som delvis inrymmas i egna lokaler,
uppgick till inemot 80,000 kr. Dessutom finnas
ännu 3 dels med donationer, dels på enskild
bekostnad underhållna barnskolor. – För sjukvården
finnes främst Allmänna sjukhuset (med, enligt stat,
350 sängar och fördeladt på 6 afdelningar med hvar
sin föreståndare, en universitetsprofessor, och
assistentläkare samt amanuenser). Till senaste
tid hafva alla afdelningar varit sammanförda i
två hus, men numera äro patologisk-anatomiska
och barnbörds-afdelningarna öfverflyttade till
hvar sitt enkom inredda hus, och en särskild
kirurgisk klinik torde jämväl komma att i närmaste
framtid uppföras. – I öfrigt finnes ett af staden
underhållet sjukhus ("Feberlasarettet"), med 32
sängar, samt, uppburna af enskild välgörenhet,
en diakoniss-anstalt och ett "Hem för obotligt
sjuke". – Lappviks dårvårdsanstalt invid staden har
plats för 120 patienter. – Staden aflönar 1 stads-
samt 2 distrikts- eller fattigläkare. – De kommunala
räkenskaperna för 1880 upptaga inkomster 2,621,700 kr.
och utgifter 2,236,300 kr. Af kommunens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
