Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helsovårdsstadga. Den för Sverige gällande helsovårdsstadgan utfärdades af K. M:t d. 25 Sept 1874 - Helspant. Se Spant - Helspänn. Se Halfspänn - Helst, Bartholomäus van der - Helstatsförfattning (D. Fällesforfatning) kallas stundom den i en förbundsstat gällande, samfällda författningen - Helstatsmän. Se Eiderdanskar - Helsted, Edvard - Helsyskon. Se Halfsyskon - Hel-ton, det större tonsteget i den diatoniska skalan, till skilnad från det mindre (halfton) - Helvad, Niels (Nicolaus Helvaderus) - Hel-vakans. Se Vakans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nämnden eger förbjuda, att osunda bostäder bjudas
till uthyrning, hindra öfverbefolkning i rum,
tillse att i större samlingsrum (kyrkor, skolrum,
fattighus, domstolssalar, teatrar, auktions- och
danslokaler, fabriker, verkstäder m. m.) sörjes för
tillräcklig luftvexling, att skämda och skadliga
födoämnen och dryckesvaror ej hållas till salu,
att fabriker och näringar af helsovådlig art
drifvas endast i aflägsnare, mindre tätt befolkade
stadsdelar. Vidare innehåller stadgan bestämmelser
om vilkoren för uppförande af afträden, svinhus,
fähus, stall, gödselstackar m. m. samt bestämmelser
om sopors förvaring, affalls och orenlighets
afföring m. m. Hvad i förordningen stadgas om stad
gäller i tillämpliga delar äfven för köping, hamn,
fiskeläge och annat ställe med större sammanträngd
befolkning, der K. M:ts Befallningshafvande efter
vederbörandes hörande sådant förordnar genom beslut,
som skall underställas K. M:ts pröfning. I öfriga
fall eger kommunalnämnden närmaste inseendet öfver
och befattningen med allmänna helsovården på landet,
egande vederbörande provinsial- eller distriktsläkare,
äfven om han icke är ledamot af nämnden, att vara
tillstädes vid nämndens öfverläggningar och i dessa,
men ej i besluten deltaga.
Utbryter farsot inom kommun eller är fara derför för
handen, vidtagas skyndsamma åtgärder af helsovårds-
eller kommunalnämnd i enlighet med särskilda
författningar angående farsoter och smittosamma
sjukdomar, for hvilket ändamål, der sådant är nödigt
och lämpligen kan ske, särskilda sjukhus eller sjukrum
böra inrättas (se k. förordn, d. 19 Mars 1875 angående
åtgärder mot införande och utbredning af smittosamma
sjukdomar bland rikets innevånare). Vid farsoter
skall, der så pröfvas nödigt, undervisningen inställas
vid skolor samt annan ort, eller tid bestämmas
för ting, uppbördsstämmor, marknader, auktioner,
truppsändningar och andra större folksamlingar
af dylik art. – Högsta tillsynen öfver allmänna
helsovården i riket tillkommer medicinalstyrelsen,
som eger att i sådant afseende till ledning för
vederbörande helsovårds- eller kommunalnämnd meddela
nödiga råd och anvisningar. Särdeles omfattande sådana
meddelades ock af Sundhetskollegium den 10 Nov. 1875.
F. B.
Helspant. Se Spant.
Helspänn. Se Halfspänn.
Helst, Bartholomäus van der, holländsk målare,
hvars lefnadsomständigheter äro nästan alldeles
obekanta, var en af alla tiders förnämste
porträttframställare. Hans föräldrar vigdes i
Haarlem 1607; men mellan 1611 och 1614 bodde de på
någon annan ort, och under den tiden föddes sonen,
ty hans namn finnes ej upptaget å något dopregister
i Haarlem. Säkert är blott, att van der H. lefde
större delen af sitt lif i Amsterdam, der han
måste hafva haft borgarerätt, emedan han tillhörde
S. Lukas’ målaregille, till hvars stiftare han hörde
(1654). Dessutom känner man, att han i framskriden
ålder gifte sig med en ung qvinna, som tillhörde en
framstående familj i Amsterdam, och att han dog i
denna stad i Dec. 1670. – Van der H.
var en mästare i naturlig och naiv uppfattning,
hvartill kom ett utförande, som i troget och
samvetsgrant återgifvande af företeelsen lemnar
intet öfrigt att önska. Med all sin enkelhet kan
han derför kallas en historiemålare af hög rang,
ty hans skildringar både af enskilda individer och i
synnerhet af sådana scener, i hvilka flere personer
äro förenade till en enkel gemensam handling eller
sammanvaro, äro de yppersta spegelbilder af en tid,
då den borgerliga klassen och med den det rent
personliga hos menniskan började tränga igenom
och varda en makt både i lifvet och i konsten. Till
sådana arbeten hörer hans berömda tafla i Amsterdams
museum, som framställer Borgaregardets festmåltid
för sin anförare till firande af Westfaliska
freden. Ett sådant är också den tafla i Louvre,
som blifvit kallad "Les quatre bourgmestres",
men som man sedan i katalogen benämnt Le jugement
du prix de l’are (utdelning af pris åt bågskyttar)
och hvilken finnes upprepad i Amsterdams museum med
figurer i kroppsstorlek. Dessutom finnas af H:s hand
många utmärkta porträtt i olika gallerier, i Sveriges
nationalmuseum tvänne. C. R. N.
Helstatsförfattning (D. Fällesforfatning)
kallas stundom den i en förbundsstat
(t. ex. Österrike-Ungern och danska monarkien, då i
densamma ingingo Slesvig och Holstein) gällande,
samfällda författningen. – Helstatsmän. Se
Eiderdanskar.
Helsted, Edvard, dansk tonsättare, f. i Köpenhamn
1816, violinist i k. kapellet derstädes 1838, har
utgifvit sånger samt komponerat eller arrangerat
musik till flere af Bournonvilles balletter,
såsom Toreadoren, Napoli, Psyche m. fl. – H:s
broder, Carl H., f. 1818, blef 1837 flöjtist
i k. kapellet, studerade 1840–42 sångkonsten
under Garcia samt blef efter hemkomsten en
anlitad sånglärare. Han har komponerat sånger,
en pianoqvartett, en idyllisk symfoni, Heibergs
Liden Kirsten, för solo, kör och orkester, m. m.
A. L.
Helsyskon. Se Halfsyskon.
Hel-ton, det större tonsteget i den diatoniska skalan,
till skilnad från det mindre (halfton). Stor
helton kallas intervallförhållandet 8:9. Detta
tonsteg förefinnes i den normala C-skalan mellan c–d,
f–g och a–h. Liten helton är förhållandet 9:10;
i normalskalan d-e och g-a. I nutidens tempererade
stämning försvinner emellertid all praktisk skilnad
mellan stor och liten helton, och heltonen är
der alltid lika stor, eller 1/6 af oktaven.
A. L.
Helvad, Niels (Nicolaus Helvaderus), dansk författare,
föddes 1564 i Hellevad i Sönderjylland och blef
prest der 1590. Två gånger, 1609 och 1611, afsattes
han från sitt ämbete, på tillskyndelse af den ifrige
calvinisten J. von Wowern. 1615 gjorde konung Kristian
IV honom till sin "kalendariograf". H. skref
mycket i mångahanda riktningar – poesi,
historia, naturalhistoria –, dels på latin, dels på
tyska. Sitt största intresse hafva hans skrifter såsom
vittnesbörd om hans och tidens vidskepelse. Död 1634.
C. R.
Hel-vakans. Se Vakans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
