- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1019-1020

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemagoga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att vid intrång i hemfriden med våld häfda
densamma har ock vunnit större erkännande. I
Sverige och Finland är denna rätt visserligen
fortfarande mycket snäft begränsad (se Nödvärn),
men i allmänhet har den friare uppfattning
af nödvärnet, hvilken i senare tider gjort sig
gällande, också kommit denna sida af detsamma till
godo. Deremot lemna stadgandena om husransakan
mångenstädes mycket öfrigt att önska. Särskildt
gäller detta Sverige och Finland. Antagligen
kommer dock denna brist att fyllas genom den nya
processlagstiftriing, som förestår i dessa land.
J. H-r.

Hemfridsbrott, jur., straffbar kränkning af hemfriden
(se d. o.). Dit räknades i äldre tider framför allt
det brott, som i de fornsvenska lagarna kallades
hemgång (se d. o.), men dessutom äfven annat slags
intrång i annans hemvist och derstädes föröfvadt
öfvervåld. Stundom förbehölls dock benämningen
hemfridsbrott åt de svårare formerna af dessa
förbrytelser. Enligt Sveriges nu gällande strafflag
begås hemfridsbrott först och främst derigenom att
man mot någons vilja intränger i dennes hemvist,
vare sig gård, hus eller fartyg, eller vägrar att
begifva sig derifrån eller ock insmyger sig dit eller
gömmer sig undan derstädes, utan att kunna visa skälig
anledning till ett sådant förfarande. Vidare brytes
hemfriden genom husransakan af obehörig person eller
i olaga ordning. Straffet för dessa fall är böter
eller fängelse (begås hemfridsbrott af det förra
slaget i uppsåt att våldföra annan, kan dock straffet
skärpas till straffarbete). Såsom hemfridsbrott anses
det ock, om någon slår in fönster i annans hus
eller inkastar sten eller annat i annans gård, hus
eller fartyg. Detta är belagdt med böter. Slutligen
stadgas det, att, om någon utan sådant hemfridsbrott,
som nu blifvit nämndt, gjort våld å annan i hus
eller gård, der han hade sitt hemvist eller dit han
i fara tagit sin tillflykt, eller å fartyg, antingen
han hörde till besättningen eller eljest hade rätt
att uppehålla sig der, denna omständighet skall
anses såsom försvårande vid straffets bestämmande
för våldet. Norges strafflag stadgar dels böter
för den, som utan laga rätt tränger sig in i hus,
gård eller fartyg, som innehafves af annan, eller
qvarstannar derstädes mot innehafvarens vilja, dels
fängelse eller böter för den, som antingen nattetid
eller genom en till ingång ej ämnad öppning nemligen
begifver sig in i annans hus, gård eller fartyg
och derstädes döljer sig, utan att dertill finnes
skälig anledning. Danmarks strafflag upptager endast
oberättigadt inträngande i annans boning och vägran
att efter tillsägelse lemna densamma. Straffet derför
är böter eller fängelse. I Finland äro stadgandena om
hemfridsbrott ännu tämligen ofullständiga, I 1866 års
misshandelsförordning stadgas tukthusstraff, fängelse
eller böter för den, som misshandlar annan i hans
hemvist, samt för den, som, i uppsåt att misshandla
annan, intränger eller insmyger sig i hans hemvist
eller der gömmer sig undan. Å uppsåtligt dråp i
hemgång är ännu stadgandet i Missgerningsbalken af
1734 års lag (förlust af högra handen och

lifvet) tillämpligt. Härjämte gälla ännu de i
samma balk meddelade bötesbestämmelser för den,
som kastar sten eller annat in i annans hus,
gård eller fartyg för att dermed göra skada
samt för den, som gör sig skyldig till olaglig
husransakan. Men för våldsamt eller hemligt
inträngande i annans hemvist utan misshandelsuppsåt
och olofligt qvarstannande derstädes saknas ännu
straffbestämmelser. I det finska strafflagsförslaget
af år 1875 finnas dylika stadganden upptagna.
J. H-r.

Hemföljd (Isl. heimanfylgð,
Fornsy. hemfylghþ), jur., de egodelar i jord, hus
eller lösören, som af föräldrar gifvas åt son eller
dotter vid dessas giftermål, eller då de "utur hus
och bo skiljas", eller vid annat tillfälle med vilkor
att desamma skola vid ett kommande arfskifte efter
hemföljdsgifvare antingen återbäras eller afräknas å
hemföljdstagarens arfslott. Ursprungligen menades med
hemföljd endast den egendom, som vid giftermål af
föräldrarna öfverlemnades åt barnet, i synnerhet
dottern, att följa hemifrån. Föräldrarna hafva ej
någon skyldighet att gifva hemföljd. Lemnas hemföljd,
har derigenom icke hemföljdstagaren erhållit någon
verklig eganderätt till de förmögenhetsföremål, som
hemföljden omfattar. Han erhåller i allmänhet rätt
att bruka och nyttja dem och torde väl äfven vara
berättigad att afyttra lösören, men fast egendom måste
han bibehålla och "hålla vid makt, som lag säger" och
eger endast förfoga öfver afkastningen. Hemföljden är
ett slags depositum i hemföljdstagarens hand och kan
sålunda lika litet tillgripas för att tillfredsställa
dennes gäldenärer som den kan blifva föremål för
giftorätt. Hemföljden återgår också, såsom redan
sagts, vid hemföljdsgifvarens död till dennes
bo. Och äfven i några andra fall kommer en sådan
återgång af hemföljd till stånd, nämligen 1) vid
hemföljdstagares död, om denne ej lemnat barn efter
sig; har deremot hemföljdstagaren barn, så fördelas
hemföljden på dessa för att af dem innehafvas under
samma vilkor som af den förste hemföljdstagaren; 2)
vid hemföljdsgifvarens konkurs. – På det att man vid
hemföljds återgång må kunna veta hvad och huru mycket
i hemföljd gifvits, bör hemföljden upptecknas och
deri ingående lösören värderas; såsom bevis derpå
bör qvittobref gifvas och tagas. Finnes hvarken
uppteckning eller qvittobref, skall hemföljd
återbäras efter svuren ed. Endast om i hemgift
lemnade lösörepersedlar äro sålunda specificerade
och finnas oskingrade i hemföljdstagarens bo,
återgå de ovilkorligen och utgå med förmånsrätt;
i annat fall åtnjutes vid deras återtagande endast
oprioriterad borgenärs fordringsrätt för persedlarnas
värde vid den tid, då de gåfvos. – Föräldrarna kunna
naturligtvis äfven lemna barnen egodelar utan de med
hemföljd förenade återbärningsvilkor; dessa egodelar
äro då till full ego lemnade. – I samma betydelse som
hemföljd brukas jämväl uttrycken hemgift och medgift.
K. H. B.

Hemförskaffning, en inmönstrad sjömans kostnadsfria
hemresa till förhyrningsorten, om han utan sitt eget
förvållande nödgats lemna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free