- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1033-1034

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemoglobin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besvärligheter i allmänhet lätt funnet – ehuru
visst icke alltid lätt att med tillbörlig energi
fullfölja. Det bör dock anmärkas, att hemorrhoiderna
kunna uppkomma af andra orsaker, såsom af grossesser;
de kunna blifva qvar, äfven sedan denna orsak
för alltid upphört. Kalla vattenlavemang äro
ett utmärkt medel både mot blödningar och andra
besvär af hemorrhoider; fruktan för detta medel är
fullkomligt oberättigad. Blifva svulsterna alltför
stora och besvärande, och kunna de ej hållas i
tygeln af dietetiska och andra medel, så måste de
borttagas. Kirurgerna hafva för detta ändamål varit
ganska uppfinningsrika; intet af deras "heroiska"
medel, knif, sax, omknytning, brännmedel (både
syror, alkalier och glödande jern), har lenmats
oförsökt. Nu torde man vara tämligen ense om att
det till utseendet värsta är i sjelfva verket det
minst smärtsamma, det ofarligaste, men på samma gång
det verksammaste: glödjernet, men det nyaste deraf,
den s. k. termokautern.

Det är omöjligt att lemna detta kapitel, utan
att påpeka hurusom det knappt ges någon åkomma,
hvarmed en menniska kan vara behäftad, som gifvit och
fortfarande ger anledning till så många oriktiga och
skadliga föreställningar som "hemorrhoider". Å ena
sidan föreställa sig så många, att hemorrhoiderna
äro något, som skall vara, att de äro nyttiga,
att de åtminstone ej förtjena särdeles mycket
afseende, att de i alla fall ej kunna hjelpas, och
man underlåter så mycket hällre att söka hjelp, som
redan undersökningen är så motbjudande, för många
den sista, som de besluta sig till. Deraf kommer
ock, att ofantligt många menniskor lifvet igenom
eller åtminstone långa tider dragas med ett ondt,
som lätt och utan fara kan hjelpas. An värre är,
att man vid hvarjehanda obehag i denna region tröstar
sig med att man blott har hemorrhoider och dervid har
intet annat att göra, än taga laxermedel, på sin höjd
genomgå brunnskurer, och underlåter en undersökning,
som skulle uppdagat helt andra lidanden, hvilka icke
alltid äro lätta att hjelpa, då de vunnit större
utbredning. Å andra sidan kallar man hemorrhoider
en mängd sjukliga företeelser, som med dem hafva
alls ingenting att skaffa; ja, man föreställer sig,
att hemorrhoiderna äro flyttfoglar, som kunna slå
upp sitt bo hvar som hälst, att de stiga upp under
bröstet och slå sig på lungorna, på hjernan till och
med! Hemorrhoiderna blifva, der de äro. Om också en
hastigt stoppad habituel blödning från gyllenådern kan
för en tid medföra några små obehag, så är dock visst,
att alla dessa aflägsna sjukdomstecken hafva andra
grunder, hvilka det är nödvändigt att utstudera,
om man vill blifva frisk. Rsr.

Hemortsrätt. Se Fattig, sp. 1061.

Hemse, socken i Gotlands läns södra härad, Hemse
ting. Arealen 2,652 har. 496 innev. (1880). Annex
till Alfva, Visby stifts södra kontrakt.

Hemsedalen, en af Hallingdalens sidodalar, i Buskeruds
amt (Norge), omgifves på alla sidor af den gren
af Langfjeldene, som bär namn efter dalen. Bland
fjälltopparna märkas Jökuleggen (1,920 m.), Skogshorn
(1,730 m.),

Raubergskarv (1,810 m.) och Reinsfjeld (1,790 m.). Dalen
genomflytes af den 58 km. långa Hemsedalselfven
l. Hemsil, som kommer från Jökuleggen och
i Mörkedalen bildar den vackra Rjukandefos.
O. A. Ö.

Hemsjö, socken i Elfsborgs län, Kullings
härad. Arealen 6,489 har. 1,932 innev. (1880). Annex
till Alingsås, Skara stift, Kullings eller Gäsene
kontrakt.

Hemslöjd. Se Slöjd.

Hemsterhuis [-höjs]. 1. Tiberius H., holländsk
språkforskare, f. 1685, d. 1766, blef 1704
professor i filosofi i Amsterdam, 1720 professor
i grekiska språket i Franeker och 1740 professor
i grekiska språket och historien i Leiden. H. var
en af 1700-talets mångsidigaste humanister och gaf
studiet af det grekiska språket en vetenskaplig
grundläggning. Bland hans arbeten märkas editionerna
af Pollux’ "Onomasticon" (1706), Aristophanes’
"Pluto" (1744) samt kommentarier till Propertius,
Kallimachos och Hesychios. Ur hans efterlemnade papper
hafva utgifvits "Anecdota hemsterhusiana" (1825) och
Orationes et epistolae (2:dra uppl. 1839). – 2. Frans
H., holländsk filosof och arkeolog, den föregåendes
son, f. 1720, d. 1790, innehade en anställning i
Nederländernas statskansli och tillhörde den krets
af snillen, som omgaf furstinnan Amalia Galitsin
("Diotima") i Münster. Hans filosofiska system är
eklektiskt och går ut på att förena rationalism med
sensualism. Hans förklaring af det sköna såsom det,
hvilket på kortaste tid framkallar det största
antal föreställningar, har i nästan oförändrad
form upptagits af Jacobi och Goethe. Han författade
bl. a. Sur les désirs (1770), Lettre sur l’homme et
ses rapports
(1772), Sophycle, ou de la philosophie
(1773), Aristée, ou de la divinité (1779), Lettre
de Dioclès á Diotime sur l’athéisme
(1785), Alexis,
ou sur l’âge d’or
(1787). Hans Oeuvres philosophiques
(1792) hafva flere gånger upplagts.

Hemsö. 1. Ö i Bottniska viken, n. om Hernösand,
mellan utloppet af Ångermanelfvens bägge grenar. Areal
5,255 har. 515 innev. (1880). Ön är bergig och till
största delen skogbevuxen. – 2. Kapellförsamling
(omfattande nämnda ö) till Gudmundrå, Hernösands
stift, Ångermanlands östra kontrakt.

Hemul (Isl. heimill l. hemull), urspr, "försvarad"
(om en rättighet); jur., skyldighet att försvara en
föryttrad sak mot annans påstående om bättre rätt till
densamma (se Hemula). – Orden Hemul och Hemulsman
nyttjas numera äfven i betydelsen auktoritet.

Hemula (Isl. heimila, försvara sin eller en annans
eganderätt), jur., försvara en föryttrad sak mot
annans påstående om bättre rätt till densamma. Säljare
är, der icke annorlunda är öfverenskommet, skyldig
att "stånda i hemul". Frånvinnes saken köparen,
är säljaren skyldig utgifva hvad han uppburit och
upprätta all skada, men eger i sin ordning vända sig
till sin hemulsman den ene efter den andre. I. Afz.

Hemvist, jur., i allmänhet den ort, som en person
valt till sin uppehållsplats samt till medelpunkt
för sitt borgerliga lif, och som till följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:31:53 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free