Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemoglobin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deraf måste anses såsom medelpunkten för hans
rättsliga förhållanden (jfr Domicil). För
en persons rättsliga hemvist anses den ort, der
han är mantalsskrifven (jfr Mantalsskrifning).
Orten, der en person sålunda har sitt "bo och
hemvist", är bestämmande med afseende å den rätt,
vid hvilken han skall saksökas i
skuldfordringsmål och andra tvistemål, som röra hans person (jfr
Forum). En person är också skyldig att å den ort, der
han har sitt hemvist, underkasta sig fullgörandet af
kommunalutskylder och vissa personliga tjenster åt
det allmänna, såsom kommunala uppdrag o. d. Hemvist
tages också i den mera inskränkta betydelsen af det
hus eller den bostad, hvarinom en person har sitt
hem. I detta hemvist njuter han särskildt skydd
mot andras störande inverkan på grund af lagens
bestämmelser om hemfrid (se d. o.). I detta sitt
hemvist skall ock en person enligt regeln sökas,
då man vill delgifva honom en stämning (se d. o.).
K. H. B.
Hemvännen, ett illustreradt månadsblad, som sedan
1875 utgifves i Stockholm och har till uppgift att
till billigt pris, med god typografisk utstyrsel och
illustrationer af första klass, bereda äfven en större
allmänhet tillfälle till en i någon mån estetiskt
uppfostrande läsning. Det utgafs på P. A. Norstedt &
Söners förlag under redaktion af dr V. Sturzen-Becker
till slutet af år 1877, då bladets skötsel öfverläts
åt literatören L. Hökerberg, hvilken tillika, med
1878 års ingång, öfvertog förlagsrätten på ett slags
arrende och sedermera, vid 1881 års slut, genom köp
blef egare deraf. Genom originalillustrationer och
utgifvande af större dyrbarare originalplanscher i
träsnitt, hvilka prenumeranterna erhållit gratis, har
bladet bidragit till träsnidarekonstens utveckling i
Sverige. Hemvännens årspris under åren 1875–78 var 2
kr., sedermera 2 kr. 50 öre. Upplagan är f. n. (1882)
5–6 tusen ex.
Henares, flod i Spanien, upprinner på södra
sidan af Sierra de Guadarrama och utmynnar ö. om
Madrid i Tajos biflod Jarama. Längd 150 km.
S. A. L.
Henck, Mikael, amiral, föddes d. 6 Dec. 1667 i
Stettin. Han seglade flere år å utländska fartyg, men
ingick sedan i svensk örlogstjenst. 1710 utmärkte
han sig såsom kapten och chef på 62-kanon-skeppet
"Fredrika Amalia" under strid mot danskarna, blef
1712 schoutbynacht och sändes såsom eskaderchef
med tre fregatter och några mindre fartyg att
undsätta Stettin. Trots fiendens öfverlägsna
styrka lyckades han undsätta staden och bibehöll,
ehuru sjelf sårad samt med sönderskjutet fartyg,
sin plats, tills fienden efter några dagar erhöll
ytterligare förstärkningar, då han måste draga sig
undan. H. blef 1714 befordrad till viceamiral och 1715
till amiral. I slaget mot danskarna vid ön Rügen
d. 28 Juli 1715 blef han redan vid träffningens
början dödligt sårad af en kanonkula och dog kort
derefter. 1712 hade han erhållit adlig värdighet.
L. H.
Henckel, Ferdinand Frederik, dansk officer, föddes
i Alborg d. 7 April 1793 samt blef
1822 löjtnant och 1836 kapten. Vid krigets
utbrott 1848 hade han icke avancerat längre än till
kompanichef, men förde 1849–50 med heder en bataljon
samt utmärkte sig i synnerhet i slaget vid Isted
(1850) och vid försvaret af Frederiksstad. Död,
som öfverstlöjtnant, d. 25 Juli 1855.
E. Ebg.
Hendiadys l. Hen dia dyoin (Grek., egentl. "ett
genom två"), grekisk benämning på en grammatisk
figur, bestående deri att två ord, af hvilka det
ena egentligen skulle stå såsom bestämningsord
till det andra, i stället förbindas medelst en
samordnande konjunktion, hvarvid således i sjelfva
verket ett begrepp kommer att uttryckas genom två,
t. ex. musiken och tonerna i st. f. musikens toner.
A. M. A.
Hending. Se Assonans, sp. 1229.
Hendrichs, Hermann, tysk skådespelare, f. 1809,
d. 1871, var 1844–64 anställd vid hofteatern i Berlin
och sedermera direktör för Victoriateatern i denna
stad. Han var isynnerhet en utmärkt återgifvare af
hjelteroller och originella älskareroller.
Hendschel, Albert, tysk genremålare, f. 1834 i
Frankfurt a. M., son till den bekante utgifvaren af
"Hendschels telegraph", som sjelf var dilettant i
måleri, genomgick Städelska konstinstitutet i sin
fädernestad, studerade derefter i målaren Jakob
Beckers atelier och utbildade sig slutligen genom
resor i Tyskland och Italien (1869–70). Hans första
målningar, med romantiskt innehåll, förnämligast
kompositioner efter skalder, såsom Uhland, Justinus
Kerner, Heinr. von Kleist och Göthe, hade föga
framgång. Deremot har H. blifvit allbekant genom
sina af fotografien mångfaldigade teckningar i Aus
Alb. Hendschels skizzenbuch (1872–74), humoristiska
scener ur folkets lif i hemmet och på gatan, i
synnerhet lyckade, då figurerna äro tagna ur barnens
verld. C. R. N.
Henell, Anders Joakim von, militär, skriftställare,
född i Stockholm 1688, ingick 1709 i krigstjenst,
blef 1720 kommendant på Arensburgs slott och
1737 kommendant i Malmö, der han dog d. 5 Maj
1744. 1719 hade han erhållit adlig värdighet. –
H. är bekant genom sina försök (de första i Sverige)
att åstadkomma en fullständig kalender öfver rikets
ämbets- och tjenstemän. Dit höra arbetena Den nu för
tiden florerande vidtberömda kongl. Residencestaden
Stockholm (1728), Det anno 1729 florerande Sverige
(1730), Det anno 1735 florerande Sverige (1736) m. fl.
Hengist och Horsa hette, enligt britiska sagor
och fornengelska krönikor, de båda höfdingar, som
grundade det angelsachsiska väldet i Britannien. Af
briternas "hertig" Vortigern 449 kallade till hjelp
mot pikter och skoter, skola Hengist och Horsa med
skaror från Jylland hafva kommit till Britannien,
der de erhöllo ön Thanet (nu en del af Kent). Knappt
hade pikterna blifvit tillbakadrifna till sina berg,
förr än strider utbröto mellan bundsförvandterna. Väl
stupade Horsa i slaget vid Aylesford (455),
men germanerna segrade och bemäktigade sig östra
Kent. Hengist skall såsom konung af Kent hafva regerat
i 39 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
