Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Here ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ova-herero" i "Zeitschrift der gesellschaft für
erdkunde", 1869) och Fritsch ("Die eingebornen
Südafrikas", 1872).
H. A.
Heresi (Lat. hæresis, af Grek. hairesis, egentl.
något valdt, valdt lärosätt, skola, sekt). Se Kätteri.
Herford, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Minden, prov. Westfalen, i en bördig och väl
befolkad trakt vid Aas utlopp i Werre. 13,596
innev. (1880). Gymnasium, landtbruksskola,
museum för westfaliska fornsaker, stort
tukthus. Tillverkning af linne- och bomullsvaror,
läder, mattor och cigarrer. H. leder sitt ursprung
från ett gammalt benediktinkloster, som uppgifves
vara grundlagdt 832. Under medeltiden tillhörde
staden Hanseförbundet. 1631 erhöll det privilegier
som fri riksstad, men införlifvades 1647 med
Brandenburg. S. A. L.
Herger (Fornn. Hergeirr, latiniseradt
Herigarius),
en höfding i staden Birka och konung Björns
rådgifvare, säges hafvra redan vid Ansgars första
besök i Sverige (829) antagit kristna läran och
sedan hållit sig stadigt fast vid densamma. Han
uppbyggde på sin fädernegård en kristen kyrka,
den första i Sverige. Traditionen berättar, att
H. genom sina böner till de kristnes gud afvärjt
några vikingars tillämnade anfall på Birka, och äfven
andra legendariska sägner om honom hafva blifvit till
efterverlden bevarade. Th. W.
1. Herholdt, Johan Daniel, dansk läkare,
f. i Aabenraa d. 10 Juli 1764, aflade 1785 medicinsk examen
vid Theatrum anatomico-chirurgicum och 1789 vid
kirurgiska akademien samt blef 1790 reservkirurg vid
densamma. 1794 utnämndes han till divisionskirurg
vid flottan, blef 1802 medicine doktor, 1805
e. o. professor vid Köpenhamns universitet,
1806 stabsläkare vid flottan, 1808 medlem af
sundhetskollegium, 1818 ordinarie professor i
medicin och var derjämte 1819–1825 öfverläkare vid
Frederikshospitalet. Död d. 18 Febr. 1836. – Stora
förtjenster inlade H. om Köpenhamns universitet
genom att der införa och främja fysiologiens
studium. Deremot fyllde han icke rigtigt väl sin
plats som hospitalsläkare. H. utgaf en mängd
arbeten, af hvilka de flesta öfversatts till flere
språk.
2. Herholdt, Johan Daniel, dansk arkitekt,
den föregåendes brorson, född i Köpenhamn d. 13
Mars 1818, utbildade sig dels i det praktiska
byggnadsyrket, dels vid konstakademien och erhöll
1849 dennas mindre guldmedalj. Han studerade
1852–54, med understöd af akademien, i
utlandet, förnämligast i Tyskland, Frankrike
och Italien. Bland H:s arbeten, som alla utmärka
sig genom en fin konstnärlig uppfattning, må nämnas
Universitetsbiblioteket, Studentföreningen och
Nationalbanken. Derjämte har han utfört ett stort
antal restaureringar och nybyggnader i landsorten
och i Sverige. Ph. W.
Héricourt [erikour], stad i franska depart.
Haute-Saône. Omkr. 3,700 innev. Fabriker
för linne- och bomullsvaror samt limkokerier.
Vid H. segrade schweizarna 1474 öfver den
burgundiska hären. I Jan. 1871 föreföllo vid
H. förbittrade strider mellan fransmän och tyskar.
S. A. L.
Hering, Karl Gottlieb, tysk musiker, f.
1765, d. 1853 såsom öfverlärare och musiklärare vid
stadsskolan i Zittau, var en bland de förste, som
behandlade musikundervisningen pedagogiskt. Han
nedlade sin erfarenhet i en mängd läroböcker:
Neue praktische klavierschule für kinder (1805),
Neue sehr erleichterte generalbass-schule für junge
musiker (1805), Neue praktische singschule für kinder
(1807–09), Kunst das pedal fertig zu spielen (1816),
Gesanglehre für volksschulen (1820) m. fl. A. L.
Hering, Eduard von, tysk veterinär, f. 1799,
d. 1881, först lärare, sedan (till 1869) direktor
vid veterinärskolan i Stuttgart, inlade stora
förtjenster om veterinärvetenskapens och fysiologiens
utveckling. Vigtigast äro hans undersökningar om
blodomloppets hastighet, om hjertats tryckkraft
och om skabb hos djur. Bland hans skrifter må
nämnas Thierärtzliche arzneimittel (1846; 3:dje
uppl. 1870), Specielle pathologie und therapie
(1842; 3:dje uppl. 1858) och Thierärtzliche
operationslehre (2:dra uppl. 1866). Derjämte utgaf
han Repertorium der thierheilkunde (1839–76).
R. T-dt.
Heringsdorf, by på ön Usedom, preussiska
prov. Pommern, 8 km. n. v. från Swinemünde.
Omkr. 200 innev. Mycket besökt hafsbad.
Herisau. Se Appenzell.
Héristal [eristall] l. Herstal, köping
i belgiska prov. Liége, vid Meuse (Maas), 5
km. n. ö. om Liége. Omkr. 12,000 innev. Jernindustri
och stenkolsbrytning. H. har sannolikt sitt namn
deraf att det varit ett frankiskt "heerstelle",
eller ståndläger. Ofvanför köpingen synas några
lemningar af den frankiske rikshofmästaren
Pipins af H. stamslott. Såsom karolingernas
familjegods var H. sedermera ofta Karl den stores
(Pipins sonsons sons) vistelseort. Detta H. kallas det
"frankiska H." till skilnad från det "sachsiska H.",
ett gammalt slott, som låg vid den nuv. byn Herstelle
i westfaliska regeringsområdet Minden.
Herjan. Se Härjan.
Herjedalen (Herjeådalen), Sveriges folkfattigaste
landskap, är – om till egentliga H. räknas det förr
till Helsingland hörande Ytterhogdal – beläget
mellan 61° 34’ och 62° 58’ n. br. samt 5° 59’ och 2°
37’ v. lgd från Stockholms observatorium (18° 3’ 30"
ö. lgd fr. Greenw.). Det gränsar i n. och n. ö. till
Jämtland och Medelpad, i ö. till Helsingland, i s. och
s. v. till Dalarna samt i v. till Norge. Största
längden, i n. v.–s. ö., är 190 km., största bredden,
i s. v.–n. ö., 115 km. Hela arealen utgör 13,650,8
qvkm., hvaraf 407,5 qvkm. äro vatten. Landskapet är
ett hög- och bergland, omgifvet på nästan alla sidor
af höga fjäll, såsom i s. v. af Sonfjället, i v. af
Ånfjället, hvilka stiga något högre än 1,100 m. öfver
hafvet (enligt äldre mätningar, hvaremot nyare tyckas
gifva en ännu större höjd), samt i n. af Helagsfjället
(omkr. 1,500 m.); mot n. v. resa sig Ovike- och
Klöfsjöfjällen. H. är rikt på vattendrag. Det största
är Ljusnan, som upprinner helt nära norska gränsen vid
en höjd af omkring 860 m. öfver hafvet och genomlöper
landskapet med en längd af vid pass 215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
