Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Here ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nördlingens hufvudkyrka, men utförandet är gröfre och
mera handtverksmässigt. – H. hade en son, Jesse H.,
hvilken äfven var målare i samma art som fadern.
C. R. N.
Herlin, Lars (Lorentz) Vilhelm, porträttmålare och
litograf, föddes i Skåne 1806. Han utbildade sig
först under ledning af akademiritmästaren Arvidsson
i Lund, men begaf sig sedan till Stockholm och
studerade mest på egen hand. Det uppgifves dock,
att han äfven mottagit undervisning af professor
Sparrgren. Hans porträtt i olja och miniatyr äro
nu mindre kända. Deremot är han otvifvelaktigt
en af Sveriges yppersta porträttlitografer,
framstående såväl genom teckningens kraft och
säkerhet som genom uppfattningens skärpa och det
tekniska utförandets smak och finhet H:s "grain"
är i synnerhet beundransvärd för sin mjukhet och
elegans. Såsom hans bästa blad kunna anföras bilderna
af G. af Wetterstedt, Stedingk, M. Björnstjerna
och Nils Månsson i Skumparp, alla efter hans egna
teckningar. H. dog i Stockholm d. 22 Nov. 1841.
-rn.
Herlitz (Herlicius), David, tysk almanackförfattare,
född 1557, blef mateseos professor i Greifswald
1585, sedermera stadsfysiker i Stargard och Lybeck
samt dog 1636. H. är mest känd genom sina almanackor,
hvilka under nära två mansåldrar årligen utgåfvos
och aftrycktes i Tyskland. Äfven i Sverige spriddes
dessa almanacker i närmare ett halft sekel genom
öfversättningar, och under flere år hade H. der ingen
konkurrent; den ende, som under en längre följd af år
vågade täfla med honom, var finnen S. A. Forsius. –
H:s almanacker innehålla utom de astronomiska
uppgifterna blott de på hans tid brukliga
astrologiska förutsägelserna; exempelvis må anföras ur den
svenska almanacken 1640 de för Juni månad insatta:
"Trättachtig Tijd. – Prelaters och the Andhelige
Herrars Stierna skijner myckit mörk. – Skepare bedh
och war försichtig. – Onda tiender til siös". – För
öfrigt utgaf H. åtskilliga medicinska och astronomiska
skrifter. G. E.
Herlufsholm, uppfostrings- och undervisningsanstalt
på Själland (Danmark), 2 km. från staden Nästved,
vid Suusån. Det till kronan 1536 indragna
Skovklosters jord kom 1560 genom byte till
amiralen Herluf Trolle, hvilken jämte sin hustru,
Birgitte Gjöe, genom donationsbref d. 23 Maj 1565,
förordnade, att på Skovkloster, som derefter
benämndes H., skulle inrättas en lärd skola och
uppfostringsanstalt. Denna, som öppnades 1567 och
allt sedan dess egt bestånd, styres af en af konungen
utnämnd "förständer", men lyder icke under kyrko- och
undervisningsministeriet. För sjelfva undervisningen
gälla dock samma grunder som vid Danmarks öfriga
"lärde skoler". Lärjungarnas antal uppgick 1881 till
115 och lärarnas till 12. Till stiftelsen höra,
utom hufvudgården, ansenliga skogar (660 har).
C. R.
Herm (Grek. och Lat. hermes), en enkel, fyrkantig,
nedåt afsmalnande och upptill i ett hufvud slutande
stenpelare eller träpåle. Sådana pelare eller pålar
restes i det gamla Hellas vid vägkanter, gator och
offentliga platser samt voro
helgade åt guden Herm e s (Mercurius) såsom
samfärdselns beskyddare. Man har att i dem
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
