- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1099-1100

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Here ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nördlingens hufvudkyrka, men utförandet är gröfre och
mera handtverksmässigt. – H. hade en son, Jesse H.,
hvilken äfven var målare i samma art som fadern.
C. R. N.

Herlin, Lars (Lorentz) Vilhelm, porträttmålare och
litograf, föddes i Skåne 1806. Han utbildade sig
först under ledning af akademiritmästaren Arvidsson
i Lund, men begaf sig sedan till Stockholm och
studerade mest på egen hand. Det uppgifves dock,
att han äfven mottagit undervisning af professor
Sparrgren. Hans porträtt i olja och miniatyr äro
nu mindre kända. Deremot är han otvifvelaktigt
en af Sveriges yppersta porträttlitografer,
framstående såväl genom teckningens kraft och
säkerhet som genom uppfattningens skärpa och det
tekniska utförandets smak och finhet H:s "grain"
är i synnerhet beundransvärd för sin mjukhet och
elegans. Såsom hans bästa blad kunna anföras bilderna
af G. af Wetterstedt, Stedingk, M. Björnstjerna
och Nils Månsson i Skumparp, alla efter hans egna
teckningar. H. dog i Stockholm d. 22 Nov. 1841.
-rn.

Herlitz (Herlicius), David, tysk almanackförfattare,
född 1557, blef mateseos professor i Greifswald
1585, sedermera stadsfysiker i Stargard och Lybeck
samt dog 1636. H. är mest känd genom sina almanackor,
hvilka under nära två mansåldrar årligen utgåfvos
och aftrycktes i Tyskland. Äfven i Sverige spriddes
dessa almanacker i närmare ett halft sekel genom
öfversättningar, och under flere år hade H. der ingen
konkurrent; den ende, som under en längre följd af år
vågade täfla med honom, var finnen S. A. Forsius. –
H:s almanacker innehålla utom de astronomiska
uppgifterna blott de på hans tid brukliga
astrologiska förutsägelserna; exempelvis må anföras ur den
svenska almanacken 1640 de för Juni månad insatta:
"Trättachtig Tijd. – Prelaters och the Andhelige
Herrars Stierna skijner myckit mörk. – Skepare bedh
och war försichtig. – Onda tiender til siös". – För
öfrigt utgaf H. åtskilliga medicinska och astronomiska
skrifter. G. E.

Herlufsholm, uppfostrings- och undervisningsanstalt
på Själland (Danmark), 2 km. från staden Nästved,
vid Suusån. Det till kronan 1536 indragna
Skovklosters jord kom 1560 genom byte till
amiralen Herluf Trolle, hvilken jämte sin hustru,
Birgitte Gjöe, genom donationsbref d. 23 Maj 1565,
förordnade, att på Skovkloster, som derefter
benämndes H., skulle inrättas en lärd skola och
uppfostringsanstalt. Denna, som öppnades 1567 och
allt sedan dess egt bestånd, styres af en af konungen
utnämnd "förständer", men lyder icke under kyrko- och
undervisningsministeriet. För sjelfva undervisningen
gälla dock samma grunder som vid Danmarks öfriga
"lärde skoler". Lärjungarnas antal uppgick 1881 till
115 och lärarnas till 12. Till stiftelsen höra,
utom hufvudgården, ansenliga skogar (660 har).
C. R.

Herm (Grek. och Lat. hermes), en enkel, fyrkantig,
nedåt afsmalnande och upptill i ett hufvud slutande
stenpelare eller träpåle. Sådana pelare eller pålar
restes i det gamla Hellas vid vägkanter, gator och
offentliga platser samt voro

helgade åt guden Herm e s (Mercurius) såsom
samfärdselns beskyddare. Man har att i dem

illustration placeholder


se konstlösa bilder af guden. – I den senare
antiken framställdes på samma sätt jämväl andra
gudomligheter eller fabelväsenden, såsom Priapos,
den yppiga fruktbarhetens gudom, Terminus,
gränsers och råmärkens skyddsgud, m. fl. En
Priap-herm och två hermafrodit-hermer finnas
i det svenska nationalmuseets samling af antika
skulpturer. Hufvudet utbyttes ofta, såsom i dessa,
mot en byst eller half figur. – Dessa motiv upptogos
af renaissancen och erhöllo en rik användning
inom den dekorativa konsten, utan att man likväl
med figurerna nödvändigt förband någon mytisk eller
symbolisk föreställning. Synnerligen ofta förekomma
de i barock-periodens konst, dels såsom fristående,
dels som pilaster-stöd, ofta rikt utsirade med
blomster- eller draperi-festoner och alltid skarpt
afsmalnande nedåt. – Det öfre taket å den berömda
brunnen på Kalmar slotts borggård (färdig 1581)
uppbäres af hermer. För öfrigt förekomma hermer
i Sverige i stor myckenhet å predikstolar,
läktarebröstningar, skåp, kistor o. d. från
1600-talet. Upk.

Hermafrodit. Se Hermafroditism och Hermafroditos.

Hermafrodit-brigg (se Hermafroditos), sjöv.,
en numera sällan förekommande benämning på en
skonert-brigg, tacklad som skonert på den aktersta
masten och som brigg på den främsta, dock utan
märs och således liknande nutidens skonertar.
R. N.

Hermafroditism (om ordets härledning se
Hermafroditos). 1. Anat., den samtidiga förekomsten
af han- och honorgan hos en varelse. Endast hos
vissa lägre djurslägten förekommer hermafroditism
normalt. Hos menniskan träffas den endast som
en abnorm, felaktig bildning. Hos det menskliga
embryot finnas alltid i början anlag till båda
könens organ. Först i 5:te eller 6:te veckan
sker utvecklingen i en bestämd riktning, medan
det andra könets organ qvarstanna på rudimentär
ståndpunkt. Stundom utveckla sig dock organen mer
eller mindre i båda riktningarna, och då uppstår
i högst sällsynta fall verklig hermafroditism,
om både inre och yttre organ utbilda sig dubbelt,
och falsk hermafroditism l. psevdohermafroditism,
om endast de yttre organen utveckla sig i båda
riktningarna. Vid denna oftast förekommande
psevdohermafroditism är det vanligen ytterst svårt
att under lifstiden bestämma det rätta (öfvervägande)
könet, hvilket dock ur rättslig synpunkt kan vara
af ganska stor vigt. – 2. Bot. Hos fanerogama växter
eger hermafroditism rum, då blommorna innehålla både
ståndare och pistiller fullt utvecklade, eller äro
"samkönade", i motsats till skildkönade eller diklina
(heterogama) blommor. Hos sådana blommor är sålunda
sjelfbefruktning



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free