- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1121-1122

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernando ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hernando, Rafael José Maria, spansk tonsättare,
f. 1822, studerade i Madrid och Paris (1843), hvarest
han fick uppfördt ett Stabat mater, samt gjorde sig,
efter återkomsten till Madrid 1849, snart bekant genom
sina "zarzuelas" (operetter), en kompositionsart,
som han företrädesvis utbildade. Hans El duende
upplefde 120 föreställningar på ett år, och andra
af hans zarzuelas hade liknande framgång. Han har
äfven komponerat hymner, kantater, votivmässa (1867)
m. m. H. blef direktör för Variététeatern i Madrid,
sekreterare i konservatoriet (1852) och professor i
harmoni samt utvecklade en mångsidig verksamhet. Han
hör till Spaniens f. n. mest betydande musiker. A. L.

Hernestads kanal l. grift, i Skåne, förmedlar
samfärdseln mellan Åhus och Kristianstad
på Helgeån. Kanalen, som kringgår den grunda
Yngsjön, har en längd af 2,7 km., ett djup af
0,6 m. och en bottenbredd af 9,5 m., fullbordades
1857 och saknar slussar. Den trafikeras endast af
lastpråmar och båtar (år 1880 tillsammans 1,089 st).
A. G.

Hernevi, socken i Upland, fördelad mellan
Vestmanlands län, Torstuna härad, och Upsala län,
Lagunda härad. Arealen 1,434 har, hvaraf 1,253 har
i Torstuna härad och 181 har i Lagunda härad. 442
innev. (1880). Annex till Fröshult, Upsala stift,
Fjerdhundra södra kontrakt.

Hernia, med. Se Bråck.

Herniker (antagligen af herna, klippa), ett
fornitaliskt folk, hvilket bodde n. ö. om floden
Trerus med hufvudstaden Anagnia samt städerna
Frusino, Ferentinum och Alatrium. De synas
redan under den siste romerske konungen hafva
slutit förbund med Rom. Sedermera förnyades
detta förbund 486 f. Kr., då de ansattes af
aequerna. År 306 f. Kr., när samnitkriget pågick,
afföll en del af hernikerna, men kufvades af
romarna, hvarefter sjelfständigheten förlorades.
R. Tdh.

Herniotomi (af Grek. hernia, bråck, och temnein,
skära), kir., operation för inklämdt bråck. Se Bråck.

Hernqvist, Peter, veterinär, född d. 8 Maj 1726
i Skrelunda by, Skara landsförsamling, Skaraborgs
län. Han blef student i Upsala 1750, filos. magister
i Greifswald, studerade sedan i Upsala väsentligen
naturalhistoria och kom snart i stor gunst hos Linné,
hvilken 1763 föreslog honom att antingen blifva
professor i botanik i Petersburg eller studera
veterinärvetenskap i Lyon under Bourgelat och sedan
inrätta en skola i detta ämne i Sverige. H. antog
det senare anbudet, reste jämte ett par kamrater på
statens bekostnad till Lyon och qvarstannade der,
äfven sedan ständerna 1766 indragit understödet,
samt fortsatte sedan sina medicinska studier i
Paris. Hemkallad till Sverige 1769, uppgjorde han
förslag till en veterinärskola; men då dennas
anläggning af brist på medel måste uppskjutas,
utnämndes H. till lektor i matematik i Skara och
erhöll en pension af 1,000 d. k:mt, mot vilkor att
han hvart tredje år skulle utsända tvänne fullärda
veterinärer. H. åtog sig att lemna undervisning åt
så många,

som församlingarna ville underhålla, höll dessutom
föreläsningar i veterinärvetenskap för gymnasisterna
samt anlade en botanisk trädgård. Sedan han
lyckats få ett prebendepastorat utbytt mot ett
gymnasiihemman, Brogården, och 1776 för inköp af
medikament m. m. erhållit ett anslag af 480 d. s:mt
samt blifvit understödd af enskilda gifvare, fick han
på nämnda gård i stånd den läroanstalt, från hvilken
veterinärvetenskapen sedan utgått i landet. Sedan
byggnaden, med der förvarade samlingar, 1802
nedbrunnit, lät H. af egna medel uppbygga en annan,
större och beqvämare, samt skänkte den och senare
genom testamente hela sin fasta och lösa egendom
till inrättningen. 1778 hade han erhållit professors
titel. Död i Skara d. 18 Dec. 1808. Tryckta skrifter:
Utförlig afhandling öfver rotsen hos hästar (1773),
Nödig underrättelse om åderlåtning på hästar (s. å.),
Underrättelser etc. rörande boskapsmedicin (s. å.;
3:dje uppl. 1788), Beskrifning om fårkoppor (1774),
Anatomia hippiatrica, eller hästanatomien (1778)
m. fl. I manuskript hade han dessutom utarbetat
handböcker i nästan alla grenar af sin vetenskap,
hvilka förvaras i Skara veterinärinrättnings
bibliotek.

Hernön, ö vid Ångermanlands kust, söder om
Ångermanelfvens utlopp, omfattar allra största delen
af Hernösands stad och Hernö f. d. socken, som förut
bildat med staden en kyrkoförsamling, men numera,
sedan år 1873, äfven i judicielt, administrativt och
kommunalt hänseende är förlagd till Hernösands stad
och med staden införlifvad. Arealen är 4,000 har.

Hernösand, stapelstad i Ångermanland, Vesternorrlands
län, är beläget å Hernön, närmaste fastland och
en liten mellanliggande holme, på ett afstånd
af omkr. 3 km. från Ångermanelfvens utlopp. Hela
det under stadens jurisdiktion lydande området,
hvartill hörer Hernön, är fullt 4,000 har, af hvilka
omkr. 900 har utgöra stadens egentliga område och
blott vid pass 30 har stadsplanen. Vid 1880 års slut
var fastighetsvärdet af hus och tomter 5,138,700
kr. och af jorden 606,000 kr. Mycket arbete och
mycken kostnad återstå för staden, för att stadsplanen
skall blifva väl reglerad och väl bebyggd. Bland
offentliga byggnader märkas domkyrkan (invigd 1846),
landshöfdingeresidenset, biskopsgården, allmänna
läroverkets hus, landtstatshuset och rådhuset. Invid
kyrkan ligger stadsträdgården, en vacker anläggning,
och nära derintili ligger den väl och prydligt
ordnade kyrkogården. Omgifningarna deromkring,
likasom kring staden i öfrigt, äro synnerligen
vackra. Den lilla holmen, som ligger mellan Hernön
och fastlandet, är förenad med den förra genom en
svängbro öfver kanalen, Hernösands kanal (se d. o.),
och med det senare genom en fast bro. Folkmängden
utgjorde 1880 5,370 innev. Staden har regulier och
liflig ångbåtsförbindelse med såväl kuststäderna som
platser vid Ångermanelfven. Af stadens handelsfartyg
öfver 10 tons användes 1880 till inrikes sjöfart 12
segelfartyg, om 482 tons, och 13 ångfartyg, om 1,428
tons och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free