- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1123-1124

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hernando ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

611 hästkrafter, samt till utrikes sjöfart 41
segelfartyg om 14,464 ton. Summan af de under året
ankomna och afgångna fartygens antal var 5,466,
om 477,258 tons. De å stadens sjömanshus inskrifne
sjömän utgjorde s. å. 55 befälhafvare och 856 man. De
handlandes antal var 75, med 80 personer betjening. I
staden finnas följande kreditanstalter: Hernösands
enskilda bank, en afdelning af Mälareprovinsernas
enskilda bank, Norrlands hypoteksförening,
Hernösands sparbank, Vesternorrlands läns ränte- och
kapitalförsäkringsanstalt m. fl. Handtverkarnas
antal år 1880 uppgick till 54, med 181
arbetare. Fabriksrörelsen är ej synnerligen stor;
i H. finnas en mekanisk verkstad, tändsticksfabrik,
ölbryggeri, tobaksfabrik m. m., hvilkas samfällda
tillverkningsvärde 1880 uppgick till 232,000 kr. –
Vid 1879 års slut uppgåfvos stadens tillgångar utgöra
621,828 kr. och skulder 284,080 kr.; utgifterna under
året voro 177,727 kr., och utgjorde utskylderna
såväl för fast egendom som for inkomst af kapital
och arbete 3 kr. 49 öre pr bevillningskrona. – H. är
säte för landshöfdingen öfver Vesternorrlands län
och biskopen öfver Hernösands stift. I staden finnas
högre allmänt läroverk, folkskolelärareseminarium,
folkskola, navigationsskola, elementarskola för
flickor, döfstuminstitut, lasarett och kurhus,
hospital för sinnessjuka (detta ligger dock ännu
ej på stadens område), cellfängelse, postkontor och
telegrafstation samt 2 boktryckerier. I H. utgifvas
tidningarna "Vesternorrlands Allehanda" och "Nyaste
Hernösandsposten". – I staden är förlagdt ett batteri
af Svea artilleriregemente. – H. är med Östersund
förenadt till en valkrets för val af riksdagsman
till Andra kammaren. Det utgör en församling, som
bildar ett regalt pastorat af 3:dje kl. (prebende åt
biskopen), af Ångermanlands södra kontrakt. – Stadens
vapen är en svart bäfver med en gädda i munnen. –

Historia. Sedan Johan III befallt, att en stad å H:s
gamla handelsplats skulle anläggas, men provinsens
undersåtar begärt att derifrån förskonas, utfärdade
konung Johan d. 3 Juni 1584 en ny befallning att
landsköpmännen, så vida de icke ville bortsändas
till att återuppbygga de genom kriget vunna, men
ödelagda städerna i Ryssland, skulle välvilligt
bygga denna stad i fäderneslandet, då de ock skulle
erhålla privilegier. Dessa erhöllos d. 11 Mars
1585. I dem gjordes genom särskilda k. bref under
nära 200 år ändringar, dels ökande, dels hämmande
stadens friheter. Genom k. br. d. 3 Dec. 1765
erhöll staden, om ock under vissa inskränkningar,
stapelstadsrättigheter, hvilka utvidgades d. 15
Juli 1812. 1647 blef H. säte för en superintendent,
hvilken 1772 upphöjdes till värdighet af biskop. 1778
blef det residensstad för Vesternorrlands län.
K. S.

Hernösands kanal genomskär inom staden Hernösand
den vestligaste delen af Hernön och förenar stadens
hamn med det s. k. Södra sundet mellan Hernön och
fastlandet. Kanalen, som blef färdig 1854, har en
längd af omkr. 0,7 km., ett djup af 3,6 m. och en
bottenbredd af 8,9 m. Den begagnas hufvudsakligen
för

kusttrafiken mellan Hernösand och Sundsvall
samt trafikerades 1880 af 957 ång- och 31
segelfartyg. A. G.

Hernösands stift afskildes såsom en superintendentia
år 1647 från ärkestiftet och blef 1772 ett
biskopsstift, omfattande landskapen Medelpad,
Ångermanland, Jämtland, Herjedalen och Vesterbotten
med dertill hörande lappmarker, hvartill i senare
tid kommit en mindre del af Helsingland. Stiftet
är deladt i 15 kontrakt. 1. Ångermanlands södra,
2. Å:s östra (båda i Vesternorrlands län), 3. Å:s
vestra (Vesternorrlands län och en ringa sockendel
af Jämtlands), 4. Å:s nordvestra (i Vesternorrlands
län), 5. Å:s nordöstra (i Vesternorrlands län
och i Vesterbottens länsdel af Ångermanland),
6. Södra Lappmarken (del af Vesterbottens län
och en liten sockendel af Vesternorrlands län),
7. Vesterbottens första (i Vesterbottens län),
8. V:s andra (i Vester- och Norrbottens län),
9. V:s tredje, 10. V:s fjerde (båda i Norrbottens
län), 11. Medelpads (i Vesternorrlands län och
omfattande en mindre sockendel af Jämtlands
län), 12. Jämtlands norra (i Jämtlands län och
omfattande en ringa sockendel af Vesternorrlands
län), 13. Jämtlands östra. 14. Jämtlands vestra
(båda i Jämtlands län) samt 15. Jämtlands södra
(i Jämtlands län och omfattande en mindre sockendel
af Kopparbergs län). Dessa 15 kontrakt omfatta 101
pastorat, af hvilka 40 höra till Vesternorrlands län,
22 till Jämtlands, 22 till Vesterbottens och 17 till
Norrbottens, samt 187 församlingar. Af pastoraten
äro 34 regala (deraf 2 prebenden), 56 konsistoriella
(deraf 1 prebende) och 11 lappmarkspastorat. Genom
klassifikation äro 22 hänförda till 1:sta kl.,
45 till 2:dra och 31 till 3:dje. Ibland de 187
församlingarna äro här inräknade 4 s. k. lapp-
(icke lappmarks-) församlingar i Jämtlands län, af
hvilka tre äro begränsade inom moderförsamlingen,
men den fjerde sträcker sig öfver fyra pastorat och
har sin egen "pastor lapponum". Ingen af dem bildar
någon kommun eller del af kommun. – Stiftet upptager
mer än hälften af rikets areal och utgör 237,261
qvkm. Dess folkmängd uppgick vid 1880 års slut till
450,055 personer. K. S.

Hero, prestinna i Afrodites tempel i Sestos, på
Hellespontens europeiska strand, älskades af den i
det gent emot liggande Abydos bosatte ynglingen
Leander, hvilken hvarje natt sam öfver sundet för
att besöka sin älskade. Till vägledning tjenade honom
dervid en af Hero på ett högt torn uppsatt brinnande
fackla. Under en stormig natt slocknade facklan,
och Leander fann sin död i böljorna. Då H. följande
morgon från tornet varseblef sin älsklings lik
uppkastadt på stranden, störtade hon sig i djupet
och omkom. Denna kärlekshistoria omnämnes af flere
forntida skalder, men är fullständigast återgifven i
ett litet epos af den alexandrinske skalden Musaios
(Musaeus), i 6:te årh. e. Kr., hvilket tjenat till
mönster för en ballad af Schiller. A. M. A.

Herodes, namn på flere idumeiska furstar, som under
romarnas öfverherskap styrde Palestina eller delar
deraf. 1. H. den store, son af idumeern Antipater,
hvilken af Caesar sattes till prokurator öfver Judeen
och var en gunstling hos öfverstepresten Hyrkanos
II. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free