Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anonymt, uppträdde som komediförfattare, med Herr
Burchhardt og hans familie. Derpå följde ett
stort antal lustspel och vådeviller på prosa,
i allmänhet väl planlagda och fast byggda, med
effektfull handling och väl tecknade karakterer. Dit
höra bl. a. Flyttedagen (1828) och Sparekassen
(1836). 1830 utgaf han det versifierade lustspelet
Amors genistreger ("Amors genistreck", öfvers. af
C. V. A. Strandberg, uppf. 1860, tr. 1865) och
1838 det romantiska skådespelet Svend Dyrings
huus ("Sven Dyrings hus", öfvers. af V. Hebbe,
uppf. 1859), i hvilket han icke endast hemtat ämnet
från folkvisan, utan äfven tagit denna till förebild
i afseende på stil och versmått. Detta senare
är en förädlad form af den gamla knittelversen,
hvarpå skolkomedierna (t. ex. Messenius’ skådespel)
skrefvos, och hvilken på sin tid undanträngdes af
alexandrinen samt derefter af blankversen. Vidare
må nämnas det fina, på trubadurernas tid spelande
stycket Kong Renés datter (1845; "Kung Renés dotter",
öfvers. af O. Strandberg, omarb. af F. A. Dahlgren,
uppf. 1845, tr. 1846), hoftragedien Ninon (1848) och
det italienska familjedramat Den yngste (1855). 1830,
då striden mellan Heiberg och "soranerne" var som
hetast, utgaf H. sina Gjengangerbreve, skaldebref i
Baggesens namn, anda och stil, men grundade på en mera
mogen estetisk totalåskådning, än Baggesen någonsin
uppnått. Dessa ställde H. afgjordt vid Heibergs
sida som förfäktare af formens betydelse, och i allt
hvad han sedermera producerade utförde han praktiskt
Heibergs teorier. Derför framträder i hans skådespel
en medvetenhet om medel och verkan, som ofta gör ett
kyligt intryck; men han sjunker aldrig ned till det
formlösa eller triviala, och han har tillräckligt
af uppfinningsrikedom och känsla för att kunna
draga åskådarna med sig. Samma egenskaper utmärka
hans lyriska dikter, hvilka han 1850 utgaf samlade,
under titeln Digte fra forskjellige perioder. En
samling Dramatiske värker utgaf han 1853. På äldre
dagar författade H. flere samlingar noveller,
bland dem Johannes Johnsen (1861), hvilka voro mera
tilltalande genom sin lätta och säkra stil, i viss
mån påminnande om den gamla italienska novellstilen,
än genom sitt innehåll. H. dog d. 25 Febr. 1870.
C. R.
Hertz, Wilhelm, tysk skald, f. 1835, utgaf 1859 en
samling lefnadsglada, sinligt varma och formfulländade
Gedichte. Han blef 1862 docent vid universitetet i
München och 1869 professor i literaturhistoria vid
polytechnicum derstädes. H:s begåfning såsom episk
skald framträder i de medeltidsämnen behandlande
dikterna Lanzelot und Ginevra (1860), Hugdietrichs
brautfahrt (1863; ny uppl. 1872), Heinrich von
Schwaben (1868) och Bruder Rausch (1882). Lyckade
efterbildningar äro Roland, das älteste französische
epos (1861), Marie de France. Poetische erzählungen
nach altbretonischen liebessagen (1862) och
Gottfrieds von Strassburg Tristan und Isolde (1877).
Hertzberg, Ewald Friedrich von, grefve, tysk
statsman, f. 1725, blef 1745 anställd i preussiska
utrikesdepartementet och 1747
tilllika i statsarkivet. 1750 uppdrogs
åt honom öfverinseendet öfver geheime
kabinettsarkivet. Sedan han 1757 blifvit verklig
geheime expeditionssekreterare, tog han en liflig
del i Preussens diplomati samt lyckades förvärfva
sig konung Fredrik II:s ynnest. 1763 utnämndes
han till statsminister, och denna post bibehöll
han i nära 30 år, än utöfvande ett bestämmande
inflytande på den yttre politiken, än tillbakasatt,
men alltid lika tillitsfullt kämpande för sina
politiska teorier. Målet för hans politik var
att på det närmaste förena Preussen med England
och Ryssland. Englands och Preussens gemensamma
uppträdande mot det demokratisk-republikanska partiet
i Holland 1787 var hufvudsakligen hans verk. Af det
mellan Ryssland och Turkiet 1787 utbrutna kriget
ville han begagna sig för att åt Preussen förvärfva
Posen, Kalisch, Danzig och Thorn samt för att tvinga
Österrike att till Polen återlemna Galizien. Då
Ryssland ej ville gynna denna plan, vände sig väl
H. till dess fiender, Polen, Sverige och Turkiet,
men han kunde dock ej besluta sig för att för alltid
öfvergifva sin ryssvänliga politik. Han blef alltmera
vacklande, och hans inflytande minskades derför. Mot
hans vilja afslötos förbunden mellan Preussen, Polen
och Turkiet under vintern 1789–90, och fördraget
i Reichenbach mellan Preussen och Österrike 1790
drog ett streck öfver alla hans beräkningar. Han
begärde och erhöll sitt afsked 1791. Död d. 27 Maj
1795. H. utgaf bl. a. Betrachtungen über das recht der
bayrischen erbfolge (1778), Oeuvres politiques (1795)
samt Recueil des déductions, manifestes etc., rédigés
et publiés par la cour de Prusse 1756–90 (1789-91).
Hertzberg, norsk slägt. 1. Nils H., prest och
naturforskare, född 1759 i Finnås socken, i
Bergens stift, blef student i Köpenhamn 1778 och
aflade 1783 teologisk ämbetsexamen. 1786 blef han
kyrkoherde i Kvindherred och 1803 i Kinservik samt
1810 tillika prost i Hardangers prosteri. Vid 1814
års storting representerade han Söndre Bergenhus
amt. Död 1841. H. författade bl. a. ett stort antal
afhandlingar i topografiska och naturvetenskapliga
tidskrifter. – 2. Nils Kristian Egede H., skolman och
statsråd, den föregåendes son, född i Ullensvangs
socken, i Hardanger, d. 26 Okt. 1827, blef student
1846 och aflade 1851 teologisk ämbetsexamen. 1853
blef han lärare vid krigsskolan, 1860 andre lärare
vid Askers seminarium och 1867 föreståndare för
det nyinrättade seminariet i Hamar. S. å. företog
han en resa till utlandet för att på närmare håll
studera några af dess lärareseminarier, och ett
par år senare begaf han sig å nyo utrikes för att
taga kännedom om gymnastik- och vapenöfningarnas
ställning till skolan. 1873 blef han expeditionschef
för skolärendena samt 1882 statsråd och chef för
Kirkedepartementet. H. har utgifvit åtskilliga
pedagogiska skrifter, bl. a. Opdragelsen i hjemmet
(1879), och grundlagt "Norsk skoletidende" (1869).
O. A. Ö.
Hertzberg, Gustav Friedrich, tysk historiker, f. 1826,
var 1858–60 redaktör för "Preussisches wochenblatt"
och blef derefter e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
