Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertzberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor i historia vid universitetet i Halle. De
vigtigaste af H:s arbeten äro Alkibiades, der
staatsmann und feldherr (1853), Das leben des königs
Agesilaos II (1856), Die geschichte Griechenlands
unter der herrschaft der römer (1866–74), Geschichte
Griechenlands von der urzeit bis zum beginn des
mittelalters (1870), Geschichte Griechenlands im 19
jahrhundert (s. å.) samt Geschichte Griechenlands seit
dem absterben des antiken lebens bis zur gegenwart
(1876).
Hertzberg, Axel Gustaf, genremålare, f. 1832, egnade
sig först åt porträttritning och litografi, men
öfvergick sedan till studiet af målarekonsten, först
vid konstakademien i Stockholm, derefter i Paris,
der han en längre tid uppehöll sig. Slutligen valde
han till vistelseort Düsseldorf, åt hvars skolas
framställning han i allmänhet lutar, likväl med en
tillsats af kraftigare kolorit. H. blef 1867 agré
af Akademien för de fria konsterna i Stockholm. Död
i Düsseldorf d. 2 Sept. 1878. Af hans målningar
förvarar Nationalmuseum tvänne: Sista sqvätten (1859)
och Konfirmand (1812). Den sistnämnda är kanske
H:s mest helgjutna arbete, synnerligen lyckligt
i uttrycket af andaktsfull och ren stämning. Han
målade ofta figurer med drägter från 1600-talet,
men ej framställda i någon historisk handling.
-rn.
Hertzberg, Rafael, finsk författare, född i
Åbo d. 18 Sept. 1845, blef student 1865 och filos.
magister 1873. H. har gjort sig bemärkt såsom metrisk
öfversättare från finska språket genom samlingarna
"Från Saimens och Päijänes stränder" (1870) och
"Finska toner" (1871; ny uppl. 1873), i hvilka han
i moderniserad form och med fritt val af meter
och uttryckssätt lyckligt återgifvit de finska
lyriska dikternas anda och innehåll. Likartade
öfversättningar af spridda delar af "Kalevala"
äro publicerade i tidningar och tidskrifter. Såsom
sjelfständig berättare och poet har H. framträdt
i Smärre skizzer (1879) och Dikter (1880). Äfven
såsom skriftställare för barn och ungdom har han
varit verksam, i främsta rummet genom "Kalevala",
i prosaisk form berättad för ungdom (1874), genom en
samling valda sånger ur "Kanteletar" (1875) och genom
Finlands historia i korthet framställd (1876). Sedan
1875 är H. medarbetare i "Helsingfors dagblad".
M. G. S.
Hertzberg, Ebbe Carsten Hornemann, norsk
universitetslärare och statsekonom, född i Holmestrand
d. 11 April 1847, blef student i Kristiania 1865
och aflade 1870 juridisk ämbetsexamen. 1873–75 var
han universitetsstipendiat och derefter attaché
vid svensk-norska beskickningen i Paris. 1878
utnämndes han till professor i statsekonomi vid
Kristiania universitet. Skrifter: Fremstilling
af det norske aristokratis udvikling indtill Kong
Sverres tid (1869; afhandl., belönad med kronprinsens
guldmedalj), Grundträkkene i den äldste norske proces
(1874), En kritisk fremstilling af grundsätningerne
for seddelbankers indretning og virksomhed
(1877) och Om kreditens begreb og väsen (s. å.).
O. A. Ö.
Hertzman, Johan Adolf, historisk författare,
publicist, föddes i Häradshammars prestgård
i Östergötlands län d. 23 Juni 1765, blef student
i Upsala 1783 och inskrefs 1788 i Kanslikollegium,
der han var protonotarie, då detta ämbetsverk 1801
upplöstes. S. å. utnämndes han till assessor i
Kommersekollegium, blef 1810 kommerseråd samt tog
1831 afsked. Död i Stockholm d. 3 Sept. 1836. –
Sitt literära namn vann H. såsom författare och
öfversättare, särskildt af historiska arbeten. Så
utgaf han tolkningar af Schillers "Historia om
trettioåriga kriget" (1796–97), von Archenholz’
"Historia om sjuåriga kriget" (1796), Pezzls
"Fältmarskalken Laudons lefverne" m. m., vann tvänne
gånger Svenska akademiens andra pris: 1800 för Svar
på frågan: hvilket är det rätta sättet att skrifva
historien och 1824 för Teckning af venetianska
republikens stora handelsvälde, mottog 1816 af
samma akademi Lundbladska priset samt utgaf i en
följd häften Försök till en historia om korstågen
(1813–19). I Aug, 1800 begynte han offentliggöra
"Handelstidning", hvarmed han fortfor till 1823,
då planen utvidgades och tidningen erhöll namnet
"Journal för handel, slöjd och konst". Denna upphörde
i Nov. 1834, efter hvilken tid H. meddelade
handelsunderrättelserna i Statstidningen.
-rn.
Heruler (Lat. Heruli), ett germanskt folk,
som ursprungligen synes hafva bebott de danska
öarna. Derifran undanträngdes de, sannolikt redan i
slutet af 2:dra eller början af 3:dje årh. e. Kr., af
de från den skandinaviska halfön (Skåne?) kommande
danerna. En del, och sannolikt den största, af
herulerna utvandrade då i sydöst till kusten af
Asovska sjön, der de blefvo östgoternas grannar
och deltogo i deras plundringståg. En annan del af
folket företog vikingatåg i vesterväg och hemsökte
tillsammans med chavionerna (från Jutland?) Galliens
kuster i slutet af 3:dje årh. De besegrades väl af
kejsar Maximianus, men fortsatte under den följande
tiden sina plundringståg. Ännu i 5:te årh., åren
455 och 459, företogo de tvänne vikingatåg till
nordvestra Spanien, af hvilka det förra dock aflopp
olyckligt. De till Asovska sjön utvandrade herulerna
drogo efter hunnernas infall i Europa och möjligen
såsom Attilas lydfolk vester ut till landet norr om
Donau, gent emot Pannonien och Noricum, der de jämte
rugier, skyrer och turcilinger voro bosatta i 5:te
årh. De tyckas nu hafva varit det romerska rikets
"foederati" (bundsförvandter) och ställde en mängd
legosoldater i den romerska hären. Det var sådana uti
Italien inqvarterade heruliska, rugiska, skyriska
och turcilingiska förbundstrupper, som fordrade
en tredjedel af de romerska godsegarnas jord och,
då detta ej bifölls, utropade Odovakar till sin
konung, störtade den siste vestromerska kejsaren,
Romulus Augustus, 476, och togo i besittning de
fordrade jordlotterna. – De i landet vid Donau
qvarblifna herulerna företogo vid samma tid
plundringståg till Noricum och ödelade Juvavium
(Salzburg), omkr. 480. Deremot stod deras konung
på vänskaplig fot med Teoderik den store. Omsider
(efter 507?) blefvo de besegrade af langobarderna och
nödsakade att utvandra. En del beslöt då att uppsöka
sina gamla hemvist vid Östersjön och drog till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
