Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dessa. Namnet "hessi" förekommer först i
påfven Gregorius II:s bref till östfrankerna år 720.
S. F. H.
Hesse [äss], 1. Nicolas Auguste H., fransk
historiemålare, f. 1795, d. 1869, var lärjunge
af Gros och vann 1818 romerska priset med taflan
Filemon och Baucis. Sedan han någon tid framställt
scener ur profanhistorien (Mirabeau vid sammanträdet
i États généraux d. 23 Juni 1789 m. fl.), öfvergick
han till Ingres’ riktning och rörde sig sedermera
företrädesvis på det religiösa området. Flere
kyrkor i Paris ega målningar af H:s hand. I Louvre
finnes hans Évanouissement de la Vierge (Maria vid
Kristi graf). – 2. Jean Baptiste Alexandre H., den
föregåendes brorson, historiemålare, född i Paris
1806, studerade under Gros och for sedan till Italien,
der han stannade i Venezia samt utförde en tafla,
Tizians likbegängelse, som väckte stort uppseende
i 1833 års "Salon". Den var också värd framgång för
sin vackra stämning och sitt kraftiga utförande. Men
högre kom H. icke; han blef sedan sorgfälligare
i behandlingen, men på samma gång äfven något stel
och slickad i föredraget. Till hans bättre arbeten
från denna tid hör Pisanis triumf, då han af det
jublande folket ledsagas från fängelset (1843, nu
i Luxembourg), hvilken närmar sig till hans första
bild. Hans bästa målningar från en senare tid äro
väggbilder i S:t Sulpice i Paris, framställande
scener ur den hel. Frans’ af Sales lif (1860). Han
målade derjämte flere porträtt. H. dog i Paris 1879.
2. C. R. N.
Hesse, Adolf Friedrich, tysk orgelvirtuos,
f. 1809 i Breslau, der han 1827 blef andre organist
vid Elisabethkirche och 1831 förste organist vid
Bernhardinerkirche. Död 1863. På resor i Tyskland,
Frankrike och England väckte han allmän beundran
för sitt utmärkta orgelspel. I London framhöll
han kristallpalatsets jätteorgels ressurser i
en dittills ohörd prakt, och i Paris invigde han
kyrkan S:t Eustache’s berömda orgel på ett sådant
sätt, att "Revue et gazette musicale" yttrade:
"H. spelar med blotta fötterna väldigare än
andra med händerna". Bland hans kompositioner
äro i synnerhet de för orgel betydande.
A. L.
Hesse, Ludwig Otto, tysk matematiker, född
i Königsberg 1811. död 1874 såsom professor vid
polyteknikum i München, egnade sig företrädesvis
åt bearbetandet af den högre algebran och dess
tillämpning på geometrien. Af synnerlig vigt äro
hans undersökningar inom teorien för de homogena
formerna. Bland H:s många afhandlingar må nämnas:
Über die elimination der variabeln aus drei
algebraischen gleichungen zweiten grades mit zwei
variabeln i Crelles "Journal für die reine und
angewandte mathematik", XXVIII, 1844) och Über
doppeltangenten der curven vierter ordnung
(dersammastädes XLIX, 1859). För öfrigt utgaf
H. äfven åtskilliga läroböcker, bl. a. Vorlesungen
über analytische geometrie des raumes (1861; 3:dje
uppl. 1876) och Analytische geometrie der ebene (1865;
2:dra uppl. 1873). G. E.
Hesselberg, Ivar, norsk prest, f. 1780, d. 1844,
blef 1813 kyrkoherde i Grue i Solör och 1834 pastor
i Aker. Han var en vän och själsfrände till
Grundtvig och utgaf en mängd religiösa småskrifter
i grundtvigiansk anda. Mot Treschovs rationalism
skref han Gjenlyd fra fjeldet af Kristi kirkers röst
(1829). Hans politiska uppträdande efter stortingets
upplösning 1836 ådrog honom från den regeringsvänliga
sidan anfall, hvilka han besvarade i Christelig
liberalisme. 1839 blef han stortingsman.
Hesselby, gods i Spånga socken, Sollentuna härad,
Stockholms län. Det består af 12 1/2 mtl och omfattar
1,429 har, deraf omkr. 500 har inegor. Under eget
bruk äro 247 har; 50 har innehafvas af torpare
och återstoden af arrendatorer. Det hela är
taxeradt till 500,000 kr. Slottet, som ligger
3/4 km. från Mälaren, består af ett två våningar
högt stenhus, i vacker renaissancestil. Till
detsamma höra tvänne flyglar, slutande med höga
torn. Riksrådet frih. K. Bonde (d. 1652) bildade
under 1630-talet af hemman i Hesselby by grunden
till godset och byggde det till sätesgård. Hans son
riksskattmästaren frih. G. Bonde lät uppföra det
nuvarande slottet. H. har sedan denna tid tillhört
Bondeslägten utom åren 1855–76, då det tillhörde
bankiren C. G. Cervin. Det eges f. n. (1883) af
öfverstekammarjunkaren grefve G. Trolle-Bonde.
B. S.
Hesselbyholm, fideikommissegendom i Fogdö socken,
Åkers härad, Södermanlands län, vid Mälaren. Godset
med underlydande i Helgarö socken, öfver 16 mtl.,
1,764 har, var 1880 taxeradt till 296,600 kr. Den
slottslika, två våningar höga manbyggningen i
ädel renaissancestil uppfördes på 1660-talet. Till
densamma höra 4 flyglar, af hvilka en är inredd till
kyrka, H. har uppkommit af de sammanslagna gårdarna
Hesselby och Ekeby. Werner Brunkow sålde 1279 Ekeby
till biskopen i Strengnäs Anund. Hesselby tillhörde
efter midten af 1300-talet Vårfruberga kloster, men
återbördades vid reformationen af riksrådet Folke
Gregerssons, (en lilja) enka Brita Hansdotter Tott,
som 1539 bortbytte Ekeby, Hesselby och Väsby till
kronan. Gårdarna ärfdes af hertig Karl, som 1594
bortskänkte gårdarna Hesselby, Ekeby och Kynnersberg,
för hvilka 1613 och 1620 erhölls frälse. 1651
kommo gårdarna genom köp till fältmarskalken
grefve G. A. Leijonhufvud, och genom dennes enkas,
grefvinnan K. K. de la Gardies, andra gifte tillföll
godset riksamiralen grefve G. O. Stenbock, hvilken
är den, som bildat det nuvarande herresätet och
gifvit det namnet Hesselbyholm samt uppfört
slottet. Sedermera egdes H. af Stenbocks
styfson grefve G. M. Lewenhaupt (d. 1700) och
derefter af dennes måg landshöfdingen (sedermera
överståthållaren) grefve M. Törnflycht. Denne förlade
under sommarmånaderna hela länsstyrelsen till H. och
inrättade länsfängelse i slottets källarevåning. Då
han aflidit, 1738, sålde enkan H. till hans
syster K. Törnflycht, gift med öfverstemarskalken
grefve K. Piper. Genom testamente af 1747 gjorde
han H. till fideikommiss för sin dotterdotter
grefvinnan E. Ch. Bielke och hennes arfvingar. Hennes
man. frih. F. G. Gyllenkrok, erhöll 1779 regeringens
tillstånd att öfverflytta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
