- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1177-1178

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hessen-Nassau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innehåller endast ståndare eller endast
pistiller. Heterogama blommor kallas
oftare diklina blommor, hvilka båda
begrepp sammanfalla. Se Dikliner.
O. T. S.

Heterogen (af Grek. heteros, annan, och genos,
slag), olikartad. Motsats: homogen. Jfr Blandning. –
Heterogenitet, olika beskaffenhet. – Heterogent ljus,
fys., ljus, i hvilket strålar af olika brytbarhet
ingå. Motsats: homogent ljus. Se Dispersion, Ljus.

Heteroklin pollination (af Grek. heteros,
annan, och kline, bädd), bot., eger rum, då
frömjöl från ståndare i en blomma öfverföres till
pistillens märke i en annan blomma. Mots.: homoklin
pollination. – Jfr Dikogami, Herkogami, Heterostyli.
O. T. S.

Heterokroisk (af Grek. heteros, annan, och chroma,
färg), olikfärgad, brokig.

Heteromorfi (af Grek. heteros, annan, och morfe,
form), miner., benämnes det förhållandet att kemiskt
identiska ämnen kunna kristallisera i former, som
tillhöra olika system eller icke kunna härledas från
samma grundform. Heteromorfi innefattar dimorfi
och trimorfi. P. T. C.

Heteronemeae (af Grek. heteros, annan, och nema,
groddtråd). bot., den första och högsta "provinsen"
eller hufvudafdelningen af den andra "hemisferen"
eller kryptogama hälften, Nemeae, i E. Fries’
naturliga växtsystem. Hos dessa växter är skilnaden
mellan rot, stam och blad vanligen mer eller mindre
tydligt utpräglad. Hit hörande växter bestå af en
regelbunden cellväf, med tydliga kärl hos de högre
(Kl. Filices, ormbunkar) och mer eller mindre
ofullkomliga antydningar till kärl hos de lägre
(Kl. Musci, mossor). Genom sporens groning uppkommer
groddtråd, som utvecklar sig till en för-brodd
(proembryo). O. T. S.

Heteronomi (af Grek. heteros, annan, och nomos,
lag), motsatsen till autonomi (se d. o.).

Heterostyli (af Grek. heteros, annan, och stylos,
pelare, stift), bot., kallas det förhållandet
hos vissa blommor, s. k. heterostyla blommor,
att de, ehuru tillhörande samma art, hafva
längdförhållandet mellan ståndare och pistiller olika
i blommor tillhörande olika stånd, så att i blommorna
å ett stånd sitta ståndareknapparna i ett högre plan
än pistillens märke och i blommorna å ett annat stånd
tvärtom i ett lägre plan. Sådana blommor kallas
dimorfa (af Grek. dis, dubbelt, och morfe, form) och
hafva endast en enkel krans ståndare. Den vanliga
gullvifvan och många andra arter af fam. Primulaceae
lemna exempel på en dylik dimorfism. De blommor,
som hafva pistillens märke i ett högre plan än
ståndareknapparna, kallas makrostyla (af Grek. makros,
stor), och de, som hafva märket i det lägre planet,
kallas mikrostyla (af Grek. mikros, liten). Om
blommorna innehålla 2 olika långa kransar af ståndare,
så kan trimorfism (af Grek. treis, tre) uppkomma,
såsom hos Oxalis, Lythrum och flere Lythrarieer. De
trimorft heterostyla blommorna hafva sålunda en
makrostyl form, med märkena högst och ståndarnas
knappar i tvänne olika nedanför belägna plan, och en
mikrostyl, med märkena lägst

och knappar i två ofvanför belägna olika plan, samt
en mesostyl (af Grek. mesos, mellerst) form,
med märkena i ett plan, som befinner sig midt
emellan det lägre och högre planet för knapparnas
kransar. Heterostyli är icke genomgående hos alla
arter inom samma slägte, utan samma slägte kan
innehålla både heterostyla och homostyla arter. I
allmänhet är dock heterostyli beständig inom samma
art, ehuru äfven härutinnan undantag gifvas. Det är
att märka, att hos dimorfa heterostyla blommor sitta
ståndareknapparna i den ena blomformen, t. ex. den
makrostyla, lika högt från blombottnen som pistillens
märke i den andra blomformen, den mikrostyla, hvars
ståndare återigen bära sina knappar lika högt som
märket i den makrostyla blomman. Detta förhållande
är i hög grad gynnsamt för en korsad befruktning
mellan de olika formerna. Då blomkronan är lika
byggd och honungsgömmena hafva lika plats hos alla
blommor af samma art, så måste en besökande insekt
intaga samma ställning hos den ena blomformen som
hos den andra. Han måste således beröra märkena
hos den ena blomman med samma del af kroppen,
med hvilken han berört ståndareknapparna hos den
andra och sålunda verkställa en korsad befruktning,
i det han öfverför frömjöl från den ena blomformens
ståndare till den andras märken. En befruktning mellan
ståndare och pistiller af olika höjd, vare sig inom
samma blomma eller mellan lika beskaffade blomformer,
har tydligen mindre utsigter för sig att lyckas,
ehuru väl densamma icke kan sägas vara omöjlig. De
heterostyla blommorna kunna sägas bilda en öfvergång
mellan de homostyla och de dikogama blommorna. Jfr
Homostyli och Dikogami. O. T. S.

Heterotrop. Se Anisotrop.

Hethiter (Hebr. chittim), en kanaanitisk folkstam,
som vid israeliternas invandring i Palestina bodde
i bergstrakten omkring Hebron och senare norr om
Bethel. Hethiterna blefvo underkufvade af Salomo.

Hetman l. ataman, titel på kosak-tjenstemän af olika
grader, betecknar vanligen de lillryske l. ukrajnske
kosakernas chef. Denne valdes af kosakerna sjelfva,
men bekräftades i sitt ämbete af konungen i Polen,
hvilken till tecken af hans värdighet öfverlemnade åt
honom ett standar, en kom-mandostaf och ett sigill. Då
desse kosaker 1654 gåfvo sig under rysk öfverhöghet,
förblef deras författning oförändrad. Inom kort
utbröto dock inbördes strider, i det att skilda
horder valde skilda hetmaner, och dessa strider
varade med få afbrott under hela den återstående
delen af århundradet. I början af 1700-talet gjorde
den i Sveriges historia bekante hetmanen Mazeppa
ett försök att upprätta ett af Ryssland oberoende
kosak-furstendöme. Men detta hade blott till följd
att Peter den store i hög grad inskränkte hetmanens
makt, bl. a. genom att i Moskva 1722 upprätta ett
särskildt ämbetsverk för lillryska ärenden, och efter
Skoropadskis, Mazeppas efterträdares, död tillsattes
icke någon hetman. 1750 återupplifvades titeln, men
afskaffades 1789. I spetsen för de donske kosakerna
stodo en vojskovoj ataman l. president i krigsrådet
och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free