Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hetäria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hevreka, Grek. "jag har funnit". Så berättas
Archimedes, hänförd af glädje, hafva utropat, då
han, vid undersökningen af guldhalten i en åt
konung Hiero beställd krona, funnit den grundlag
i hydrostatiken, som fick namnet archimediska
principen (se d. o.); utrop af glädje öfver att man
lyckats lösa ett problem eller finna en utväg.
Hevristik (af Grek. hevriskein, finna),
uppfinningskonst, metodisk anvisning att göra
upptäckter; en del af den använda logiken. –
Oratorisk hevristik, den del af retoriken, som
handlar om inventio, valet af utgångspunkt och
grundtema för ett tal. – Hevristiska lärometoden,
den undervisningsmetod, som leder lärjungen till att
steg för steg sjelf uttänka den ena lärosatsen efter
den andra.
Hexa (jfr Fornn. hagr, konstfärdig, slug) hade
ursprungligen betydelsen "spåqvinna", men då, med
kristendomens utbredande, den hedniska forntidens
vidskepelse inmängde sig i den judisk-kristna
djefvulsläran, fick ordet betydelsen af en qvinna,
som med kropp och själ öfverlemnat sig i djefvulens
våld. Hexan ansågs hafva af sin mästare erhållit
makt att skada menniskor och djur, att efter behof
förvandla sig och andra i åtskilliga skepnader,
att förderfva gröda, framkalla regn och hagel och i
allmänhet att rubba naturlagarna. Tron på hexor och
trollkarlar såsom verkliga väsenden understöddes
af kyrkofäderna, hvilka ej tvekade att hänvisa
dessa, liksom i allmänhet de gamla gudarna, till
demonernas rike, en åsigt, som äfven af kyrkomöten
fastställdes. Tanken på hemliga hexförbund och en
bland den rätta trons fiender utbildad djefvulskult
(se Blåkulla) gjorde sig gällande först i sammanhang
med kättareförföljelserna genom inqvisitionen
och medförde de hemska hexeriprocesserna.
R. G.
Hexaeder (af Grek. hex, sex, och hedra,
yta). 1. Miner., en till reguliera systemet hörande,
af sex lika stora qvadrater begränsad kristallform. –
2. Matem. H. l. kub, tärning kallas en solid figur,
som begränsas af sex lika stora qvadrater. Dessas
plan äro parvis parallella, och skärningen sker
öfverallt under räta vinklar. Kubens tyngdpunkt
ligger i diagonalernas gemensamma skärningspunkt. Med
anledning af lättheten att beräkna hexaederns volym
har man sedan gammalt användt den hexaedriska formen
för åtskilliga måttkärl. 1. P. T. C. 2. H. W. W.
Hexagon (af Grek. hex, sex, och gony, vinkel),
matem., regelbunden (liksidig och likvinklig)
sexhörning. Hvarje vinkel i en hexagon är 4/3 af en
rät vinkel, och om dess sida sättes lika
med a, så är hela ytan
3 rot(3)
–––– a2.
2
Hexagonen
kan uppdelas i sex liksidiga trianglar, hvilka alla
hafva hvar sin spets i hexagonens midtpunkt. –
Stundom nyttjas ordet hexagon i vidsträcktare
betydelse, nämligen liktydigt med sexhörning i
allmänhet. G. E.
Hexagonal-tal. Se Polygonal-tal.
Hexagonala systemet (se Hexagon), miner.,
en serie kristallformer, som gemensamt
kännetecknas af fyra axlar, af hvilka trenne (biaxlarna)
ligga i ett plan och göra 60° vinkel mot hvarandra
och en, hufvudaxeln, bildar rät vinkel mot detta
plan. Till detta system höra hexagonala pyramiden
och dess hemiedriska form, romboedern, dihexagonala
pyramiden och dess hemiedriska form, skalenoedern,
prismor, planpar o. s. v. Kalkspat, qvarts, smaragd,
jernglans kristallisera i hexagonala systemet.
P. T. C.
Hexagynia (af Grek. hex, sex, och gyne, qvinna), bot.,
ordning inom vissa klasser af Linnés sexualsystem. Dit
hänföras de växter, hvilka hafva sex pistiller.
O. T. S.
Hexakord (af Grek. hex, sex, och chorde, sträng),
skala af sex toners omfång, särskildt det aretinska
sex-tonsystemet, hvilket bildar grundval för
solmisationen (se d. o.). I detta system benämndes
tonerna, efter begynnelsestafvelserna till verserna
ur en hymn till den helige Johannes, sålunda:
ut re mi fa sol la. När denna skala började på c,
kallades den hexachordum naturale; när den började
på g, kallades den h. durum, på f h. molle. Då
tonsteget mi fa alltid skulle vara en halfton, måste
i hexachordum molle tonen h (enl. vår nuvarande
benämning) sänkas till b. I denna tonförändring
till förmån för skalans likformighet ligger redan
en aning om de moderna tonarterna, och i sjelfva
verket är hexachordum naturale == vår c-dur-skala,
hexachordum durum == g-durskalan och hexachordum
molle = f-durskalan – dock utan inledningstoner. När
inledningstonen, som kallades si, senare tillades, var
med detsamma det oorganiska hexakordsystemet upphäfdt
och den mera naturliga sju-tonskalan fastställd. A. L.
Hexameter (af Grek. hex, sex, och metron, mått,
versfot), metr., kallas hvarje af sex versfötter
sammansatt metrisk period. I de ojämförligt flesta
fall förstås dock dermed den daktyliska hexametern,
hvilken, häfdvunnen och utbildad genom de homeriska
sångerna, sedermera var det stående och typiska
versmåttet för alla slag af episk diktning (se
Epos). Den kallas af denna orsak äfven episk hexameter
l. versus heroicus. Hexametern är ursprungligen
sammansatt af fem daktyler och en spondé eller
troké, men de fem daktylerna kunna alla utbytas mot
spondéer. Dock inträffar detta jämförelsevis sällan i
den femte foten, och hexametrar med spondé på detta
ställe, hvilka utmärka sig genom en egendomlig,
tung och släpande gång, kallas spondeiska (versus
spondiaci l. spondaici). I likhet med andra längre
verser måste hvarje hexameter hafva en hufvudcesur
(se Cesur), hvilken oftast inträder efter första
stafvelsen (vanligen kallad arsis) i tredje versfoten,
men stundom på motsvarande ställe i fjerde foten
eller efter den första korta stafvelsen i den tredje,
hvilken i sådant fall naturligtvis måste hafva sin
ursprungliga daktyliska form. Hexameterns fullständiga
schema är således följande:
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
