Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hieroskopi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derefter (d. 23 Jan. 1878) 400,000 kr. till fond för
en stiftelse: "Lars Hiertas minne", hvilken under
särskild styrelse och i enlighet med sedermera
(1879) upprättadt reglemente skall "verka för det
menskliga framåtskridandet och detta hufvudsakligen
genom att framkalla och befordra sådana vetenskapliga
upptäckter och uppfinningar, sociala förbättringar
och frisinnade reformer, som kunna blifva till
välsignelse för menskligheten i allmänhet och
särskildt för Sveriges folk". – Jfr H. Wieselgren:
"Lars Johan Hierta. Biografisk studie" (1880), "Lars
Johan Hierta. Föredrag hållet (1873) i Stockholms
läsesalong af P. Siljeström" (1878) och H:s
autobiografi i Sv. Biogr. Lex. Ny följd, del. V (1863–64;
äfven särskildt aftryckt). H. W.
Hietaniemi, socken i Norrbottens län, Öfver-Torneå tingslag. Arealen
94,085 har. 2,010 innev. (1881). H. bildar ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Hernösands stift,
Vesterbottens fjerde kontrakt.
Hietzing [hit-], förstad s. v. om Wien,
hvilken för sitt vackra och friska läge är en
omtyckt sommarvistelseort för wienarna. Besökt
vallfartskyrka. 3,000 innev. 1866–71 residerade den
afsatte konung Georg V af Hannover i H.
Hifva, sjöv., kringvrida bråspel, winsch och
gångspel; om det sistnämnda säger man dock oftast
vinda. R. N.
High-Barnet [hej-]. Se Barnet.
Highchurch [hejtjörtj], Eng., "högkyrka",namn på den engelska
statskyrkan. Se Episkopalkyrkan.
High-constable [hej-kå’nstäböl]. Se Constable.
High life [hej lejf], Eng., "högt (förnämt)
lefnadssätt"; förnäma verlden. Jfr Haute-volée.
Highwayman [hejwemen], Eng. (af highway, landsväg),
fordom i England, i synnerhet i trakten af London,
sig uppehållande förklädda röfvare till häst,
hvilka utmärkte sig för djerfhet och ett visst
slags ridderlighet, som omgaf dem med ett romantiskt
skimmer. Derför voro de ballader, som besjöngo en
Claude Duvals och andra berömda highwaymen’s bragder,
mycket populära bland det engelska folket. På hvarje
highwayman var satt ett pris af 10 pd st.
Higumene och Higumenos. Se Grekiska kyrkan, sp. 1508.
Hihhuliter [hichu-], finsk religiös sekt, uppkom
i norra Österbotten, till någon del under
inflytande af den svenske botpredikanten
L. L. Laestadius’ verksamhet, och har
sedermera, under loppet af 1870-talet, utbredt
sig öfver hela Finland. Ett grunddrag i sektens
åskådningssätt är skarp fientlighet mot den bestående
statskyrkan. Hihhuliterna anse, att den menniska,
som en gång affallit från döpelse-nåden, icke kan
vinna syndernas förlåtelse eller blifva "kristen"
på annat sätt, än att hon bekänner sina synder inför
"församlingen" af troende och derefter får syndernas
förlåtelse medelst händernas påläggning af någon
framstående medlem af samfundet. Hihhuliterna anse
vidare, att statskyrkans prester icke kunna meddela
sådan syndaförlåtelse, och att såväl det skrifna som
det af
statskyrkans lärare predikade ordet är dödt och
kraftlöst. Endast det i de troendes församling
predikade ordet har kraft till salighet. Missledd
af hihhuliternas nattliga sammankomster, deras
egendomliga sätt att helsa på hvarandra med
omfamningar o. s. v., har man orättvist beskyllt
dem för osedlig vandel. Denna rörelse har tvärtom,
likasom andra andliga väckelser, bidragit till det
sedliga lifvets höjande. (Jfr "Tidskrift för teologi
och kyrka", 1879.) M. G. S.
Hiisi, finsk mytol., en mäktig ond ande, den lede,
det ondas personifikation, hade sitt hemvist i
skog och sjö, i berg och slott samt kom mycken
ofärd åstad dels i egen person, dels genom sin här
af tjenare, som voro beredda att utföra hans onda
anslag. Sålunda var det H., som, då Väinämöinen,
för att vinna Pohja-jungfruns hand, skulle af en
sländas spillror timra en båt, riktade yxan så,
att hon tillfogade siaren ett sår i knäet, hvaraf
han så när ljutit döden. Då jernet, framdraget ur
myrens äfja, första gången skulle bearbetas, var det
getingen, "H:s fogel", som i härdningsvattnet lade det
etter, som väckte jernets mordiska begär. H:s anhang
nämndes Hiiden väki l. kansa (H:s folk) eller hiidet
(plur. af H.). Myterna omtala jämväl åtskilliga
medlemmar af H:s familj och en myckenhet af hans
tjenande djur. Allmänt tagen, kallades H:s boning
Hiitola. Ännu visas bergslott och rosen l. jättekast
(Hiiden kiukaat), som tillskrifvas H., hvars namn
för öfrigt fortlefver i en mängd ortnamn. I finskan
nyttjas ordet ännu, t. ex. i svordomar. Parallelt
och synonymt med H. nämnes Lempo. H. är,
enl. E. Lönnrot, detsamma som lapparnas Seida (sieida,
seita), en välvillig, skyddande gudamakt, hvars namn
finnarna lånade af sina fiender lapparna för att –
något ej ovanligt i folkens och mytologiens historia
– beteckna ett motsatt begrepp. Det förut tämligen
allmänna antagandet att H. ursprungligen betecknat
en förhistorisk urbefolkning i Finland har således
helt och hållet kullkastats genom denna härledning.
O. I.
Hiitis, svensk skärgårdssocken af Halikko
härad, Piikkis domsaga, Åbo och Björneborgs
län, Finland. 1,461 innev. (1880). H. är
f. n. (1883) kapellförsamling under Kimito,
men kommer framdeles att afskiljas till ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., som hänföres
till Bjerno prosteri af Åbo ärkestift.
O. I.
Hiitola. 1. Finsk mytol., Hiisis hem, tillhåll för
onda andar. (Se Hiisi.) – 2. Finsk socken vid Ladoga
sjö, af Keksholms härad och domsaga, Viborgs län,
Finland. Areal 558 qvkm. Folkmängd (1880) 5,715
lutheraner och inemot 300 grekisk-ortodoxe, de
sistnämnde hörande till Tiurila grekiska församling,
hvars kyrka ligger inom H., men hvars medlemmar, till
antalet 1,354, äro bosatte inom flere sammanstötande
socknar. I saknad af bestämd specifikation för
hvarje andel, hänför dock den officiella statistiken
hela ifrågavarande antal till H., hvars folkmängds
siffra derigenom uppgår till 7,069. H. lutherska
församling utgör ett imperielt pastorat af 2:dra
kl. utaf Kronoborgs prosteri och Borgå stift.
O. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
