- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1231-1232

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hilker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkan, men tillika i allmänhet ett förläggande af
de kristna religionsurkundernas uppkomst till äldre
tidpunkter, än Baur hade antagit. I vårt nuvarande
"evangelium enligt Matteus" såg han en
senare, dock redan i 1:sta årh., från en mildrad
judekristendoms ståndpunkt gjord bearbetning och
utvidgning af en äldre, på hebreiska skrifven
urkund (Hebreer-evangeliet). "Evangeliet enligt
Markus" betecknar han såsom likaledes tillhörande
en mildrad judekristen ståndpunkt och grundadt
på Petrus’ muntliga föredrag samt skrifvet i Rom
på 80-talet. "Evangeliet enligt Lukas" och
Apostlagerningarna betecknar han såsom uttryck för en
mildrad paulinism ("unionspaulinismen") och förlägger
deras uppkomst till Mindre Asien, i slutet af 1:sta
årh. Till samma tid hänför han den judekristna
skriften Jakobs epistel. Endast i den i tiden
näst före Jerusalems fall skrifna Uppenbarelseboken
ser han ett uttryck för den rent judekristna
riktningen med en essenisk anstrykning, likasom å
andra sidan den rena paulinismen blott representeras
af Paulus’ äkta bref. Till dessa räknar H.
utom de fyra första (af Baur såsom äkta erkända)
äfven den första episteln till tessalonikerna.
Till den efterapostoliska tidsåldern räknar
han af Nya testamentets skrifter blott Petrus’
1:sta och 2:dra bref, 2:dra tessalonikerbrefvet,
de redan mot gnosticismen polemiserande Kolosser-
och Efeserbrefven, de paulinska herdabrefven, Judas’
epistel samt slutligen de johanneiska brefven
och Johannesevangeliet. Det sistnämndas
ståndpunkt betecknar han såsom en mildrad
gnosticism, och tiden för dess uppkomst
bestämmer han till 130–140. Sina åsigter om
den urkristliga literaturen har H. sammanfattat
i Historisch-kritische einleitung in das Neue
testament
(1875). 1858 började han utgifva
"Zeitschrift für wissenschaftliche theologie".

Hilker, Georg Christian, dansk dekorationsmålare, född
i Köpenhamn 1807, utbildade sig vid konstakademien
derstädes och behandlade dekorationsmåleriet med
så mycken smak och skicklighet, att han 1838 erhöll
resestipendium för att studera i utlandet och några år
derefter blef lärare vid akademien samt 1867 medlem
af densamma. Bland hans förnämsta arbeten må nämnas
målningarna i Universitetets försal (1844–53),
dess högtidssal (1862–65), landbohöjskolen vid
Köpenhamn och Sorö akademi. Från 1853 var han tillika
k. vapenmålare. Död 1875. Ph. W.

Hill, Karl Johan Danielsson, universitetslärare,
matematiker, född i Målilla socken, Kalmar län, d. 12
Jan. 1793, blef student i Lund 1812 och filos. doktor
med andra hedersrummet 1817, sysselsatte sig sedan
någon tid med medicinska studier samt var 1818 vice
bataljonsläkare vid Skånska husarregementet. Snart
egnade han sig dock uteslutande åt de matematiska
vetenskaperna, blef docent i fysik i Lund 1819 och
astronomie observator 1821 samt förestod 1821–22
och 1826–27 professuren i fysik. Han utnämndes 1827
till professor i fysik vid Teknologiska institutet
i Stockholm och 1830 till professor i matematik i
Lund. 1870 erhöll han

afsked från professuren såsom emeritus. Död i Lund
d. 25 Aug. 1875. H. blef 1822 ledamot af Fysiografiska
sällskapet i Lund, 1848 af Vetenskapsakademien
och 1850 af Vet. societ. i Upsala. – H. uppträdde
under sina yngre år såsom författare äfven inom
fysiken och astronomien, men lemnade snart dessa
vetenskaper för att nästan uteslutande egna sig åt
den rena matematiken, inom hvilken vetenskapsgren
han visade en för svenska förhållanden mindre vanlig
produktivitet. Om hans författareverksamhet icke
för vetenskapen blifvit af det gagn, som man i
betraktande af skrifternas omfång kunnat vänta,
så har detta mindre berott på bristande skarpsinne
vid de matematiska undersökningarna än på en viss
originalitet i framställnings- och beteckningssättet,
en originalitet, som gör, att många af hans skrifter
fordra ett alldeles särskildt studium för att kunna
ens nödtorftigt begripas. I synnerhet gäller detta
om det arbete, som H. väl sjelf ansåg såsom sitt
vetenskapliga testamente till efterverlden, den digra
qvartvolymen Matheseos fundamenta nova analytica
(1860–69), och tvifvelaktigt torde vara huruvida
någon enda matematiker ansett eller kommer att anse
det löna mödan att till fullo söka sätta sig in
i detta arbete. – Af H:s skrifter är en stor del
utgifven såsom akademiska disputationer, en mängd
införd i in- och utländska tidskrifter eller lärda
sällskaps handlingar samt ett mindre antal särskildt
utgifvet. Här må ytterligare nämnas blott: Försök
till en theoretisk och practisk lära om Apollonii
parabel
(1832), Allmän proportionslära (1834), Om
arithmetisk qvadratur
(Vet. Akad:s Handl, 1854)
och Sur une forme générale de développement (Lunds
Univ. Årsskr. 1868–69). G. E.

Hill, Sir Rowland, engelsk skolman och reformator af
postväsendet, född d. 3 Dec. 1795 i Kidderminster
(Worcester), började vid tolf års ålder undervisa
i sin faders, T. W. Hills, skola vid Hilltop,
nära Birmingham, och fick sedan ledningen af
skolan. 1819 flyttade han denna till Hazelwood,
likaledes i närheten af Birmingham, och skötte henne
till 1833. Hufvuddragen i det skolsystem, som han
der tillämpade, utvecklade han i en brochure,
Plans for the government and education of boys in
large numbers
(1822; 2:dra uppl. 1827). De voro att
gossarna skulle erhålla så mycken sjelfstyrelse och
idka så mycket studier på egen hand som möjligt. Tack
vare H:s kraftfulla personlighet hade ock metoden ett
mycket godt resultat, och systemet vann efterföljd
i andra, land, bl. a. i Sverige (se Hillska skolan å
Barnängen). 1835 började H. uppträda med reformplaner
rörande postväsendet. Han hade nämligen kommit till
den åsigten att mottagandet och utdelandet af brefven
medförde de största utgifterna i brefposten, men att
den längre eller kortare väg ett bref fortskaffades
var af föga inflytande på kostnaden. På grund deraf
föreslog han 1837 i en liten skrift, att hvarje bref,
hvars vigt ej öfversteg ett halft uns (14 gram) skulle
i Storbritannien oafsedt väglängden draga ett porto
af 1 penny (1,5 öre), hvarjämte han i förbigående
föreslog användandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free