Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himmelsfärd. Enligt hebreernas äldsta föreställningssätt gingo de aflidnes själar till underjorden. Blott några få fromme upptogos till himmelen - Himmelsget. Se Enkel beckasin - Himmelsglob. Se Glob - Himmelsljus. Se Himmel. 1 - Himmelstecken. Se Djurkretsen - Himmeta, socken i Vestmanlands län - Hinc illæ la'crimæ! Lat., "häraf de der tårarna"! - Hind, ett äldre persiskt ord, som, identiskt med det sanskritiska ordet sindh, ursprungligen betecknade blott Sindhfloden (Indus) - Hind, John Russel - Hindenburg, Karl Friedrich - Hindersin, Gustav Eduard von - Hindersmässan (Henriksmässan). Se Örebro - Hindi, "indiska", det förnämsta af de från sanskrit härstammande indiska språken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhang med festens firande mer eller mindre
passande bruk. Så t. ex. lyftes i kyrkorna i höjden en
snidad bild af Frälsaren, och i stället nedkastades
en vederstygglig figur, föreställande djefvulen,
allt för att tydliggöra Kristi seger och satans
fall. Inom den katolska kyrkan släckas vid dagens
högmässa, efter evangeliets afsjungande, påskljusen,
emedan den återuppståndne Jesus på den dagen lemnade
jorden. Inom den kristna (katolska) kyrkan bildade sig
under 8:de årh. en saga att äfven Jesu moder, Jungfru
Maria, blifvit synligen upptagen till himmelen, och
i enlighet med denna saga firas till denna händelses
åminnelse inom katolska kyrkan en särskild fest,
Jungfru Marias himmelsfärdsdag, den 15 Aug.
Himmelsget. Se Enkel beckasin.
Himmelsglob. Se Glob.
Himmelsljus. Se Himmel. 1.
Himmelstecken. Se Djurkretsen.
Himmeta, socken i Vestmanlands län,
Åkerbo härad. Arealen 4,861 har. 1,026
innev. (1881). H. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vesterås stift, Arboga kontrakt.
Hinc illae lacrimae! Lat., "häraf de der
tårarna"! detta är orsaken till jämmern! det är der
skon klämmer! Uttrycket förekommer i första akten af
Terentius’ komedi "Andria" samt användes af Cicero
(i talet "Pro Caelio") och af Horatius ("Epistolae",
bok 1, epist. 19, v. 41).
Hind, ett äldre persiskt ord, som, identiskt med det
sanskritiska sindh, ursprungligen betecknade blott
Sindhfloden (Indus), men sedan äfven landet derbortom
och i denna bemärkelse omfattade hela vestra indiska
halfön, för hvilken det nyare persiska namnet är
Hindustan. Genom grekiska och latinska författare
har ordet kommit till oss utan h och gifvit upphof
till de europeiska formerna för namnet Indien.
H. A.
Hind [hejnd], John Russell, engelsk astronom,
f. i Nottingham 1823, blef 1840 assistent i den
magnetisk-meteorologiska afdelningen vid observatoriet
i Greenwich och 1844 observator vid G. Bishops privata
observatorium i Regent’s park i London. Derifrån har
han upptäckt flere asteroider, en mängd variabla
stjernor och flere kometer samt uppgjort mycket
noggranna och omfattande stjernkartor. Han har
utgifvit bl. a. The solar system (1846), On the
expected return of the great comet of 1264 and
1556 (1848), Astronomical vocabulary (1852) och
Descriptive treatise on comets (1857) samt lemnat
bidrag till flere lärda sällskaps tidskrifter uti in-
och utlandet.
Hindenburg, Karl Friedrich, tysk matematiker, född
i Dresden 1741, blef docent i Leipzig 1771 samt
professor i filosofi och fysik derstädes 1781. Död
i Leipzig 1808. H. riktade sin vetenskapliga
verksamhet företrädesvis på kombinationsteorien
och lyckades genom sitt föredöme förmå ett icke
obetydligt antal tyska matematiker att bearbeta
denna gren af matematiken samt kan på grund deraf
anses såsom hufvudman för den kombinatoriska skolan
i Tyskland. Bland H:s många arbeten och uppsatser må
nämnas: Infinitinomii dignitatum
exponentis indeterminati historia, leges ac
formulae (1779); Novi systematis permutationum,
combinationum ac variationum primae lineae (1781) och
Sammlungen combinatorisch-analytischer abhandlungen
(1796 och 1800). Tillsammans med J. Bernoulli utgaf
H. 1786–88 "Leipziger magazin für reine und angewandte
mathematik" och sedermera, 1794–99, ensam "Archiv
der reinen und angewandten mathematik". G. E.
Hindersin, Gustav Eduard von, preussisk
artillerigeneral, f. 1804, ingick 1820 såsom frivillig
vid artilleriet, blef 1841 premierlöjtnant i stora
generalstaben samt 1846 major och dirigent för den
topografiska afdelningen af generalstaben. Vid
utbrottet af kriget mot det insurgerade Baden
1849 utnämndes han till souschef vid general von
Peuckers stab, men hade den oturen att blifva
tillfångatagen. 1850 befordrades han till chef för
6:te armékårens generalstab och 1854 till befälhafvare
för andra artilleribrigaden. När kriget med Danmark
utbröt 1864, var H. generallöjtnant och inspektör
för andra artilleriinspektionen. Åt honom uppdrogs
ledningen af artilleriangreppet på Dybböl, och
efter dess fall (d. 18 Apr. s. å.) upphöjdes han i
adligt stånd samt utnämndes till generalinspektör vid
artilleriet. H. deltog i krigen mot Österrike 1866 och
Frankrike 1870–71. Den preussiska armén har honom
att tacka för det relativt skyndsamma införandet
af bakladdningskanoner och för den förträffliga
utbildningen af artilleriofficerare. Död 1872.
Hindersmässan (Henriksmässan). Se Örebro.
Hindi, "indiska", det förnämsta af de från sanskrit
härstammande indiska språken, hvilket i mångfaldiga
dialekter talas af nära 100 mill. menniskor dels i den
centrala delen af Britiska Indien, dels i den allra
största delen af dess norra hälft. Jämte hindi nyttjas
äfven namnen hindustani l. urdu samt, någon gång,
hindu i för att beteckna samma språk, medan andra,
mindre riktigt, anse de bägge förstnämnda beteckna
ett annat språk än hindi. Förhållandet är nämligen
följande. Då muhammedanerna från början af 8:de seklet
fattade fast fot uti Indien, blef persiskan deras
officiella språk, och den af de underkufvade talade
indiska prakrit-dialekten, bhakha ("landsmålet"),
kunde, i synnerhet i städerna, icke undgå att taga
intryck af eröfrarnas språk. I 15:de årh. inträngde
mongolerna uti Indien, och 1526 grundlades deras
välde definitivt af sultan Babur. Från denna tid
räknar man, att det indiska landsmålet gradvis
undanträngde persiskan och blef det inom de herskande
(muhammedanska) klasserna rådande språket. Detta
hade emellertid sjelf blifvit så starkt påverkadt af
persiskan och derigenom äfven af arabiskan, att det
framträdde som ett nytt indo-muhammedanskt språk
och fick efter det kejserliga hofvet eller "lägret"
(urdu), hvarifrån det framgått, namn af seban-i-urdu,
"lägerspråket", eller helt enkelt urdu. Men bland den
stora massan af befolkningen och i de bildade kretsar,
som höllo sig främmande för muhammedanskt inflytande,
bibehöll sig det indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
