Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hird-adel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
griechischen aerzte (1864); Ueber verhütung und
bekämpfung der volkskrankheiten (1875); Geschichte
der augenheilkunde (1877), äfvensom en stor mängd
artiklar öfver läkekonstens historia. Derjämte
utgaf han Heckers arbeten öfver medeltidens stora
folksjukdomar i ny bearbetning (1865) och redigerar
sedan 1866, jämte Virchow, "Jahresbericht über die
fortschritte und leistungen der medicin".
Hirsch, Max, tysk politiker, f. 1832, grundade 1859 en
förlagsbokhandel i Berlin och verkade derjämte såsom
lärare vid Berlins handtverksförening. Efter sin
faders död (1862) öfvertog han en omfångsrik affär
med landtmannaprodukter i Magdeburg, återflyttade
1867 till Berlin och tog jämte F. G. Duncker 1869
initiativ till stiftande af de tyska yrkesföreningarna
("Gewerkvereine") samt redigerade sedan deras organ,
"Der gewerkverein". 1869 var H. medlem af nordtyska
och 1877–78 af tyska riksdagen. Han har författat
bl. a. flere skrifter i nationalekonomi.
Hirschau. Se Hirsau.
Hirschberg, stad i preussiska regeringsområdet
Liegnitz (Schlesien), vid Bober. 14,388 innev. (1880),
de flesta protestanter. Evangelisk kyrka (sedan 1709)
och evangeliskt gymnasium. Tillverkning af bomulls-
och yllevaror, spetsar, konstgjorda blommor,
maskiner, papper, cement och lervaror. Staden är
ryktbar för sina romantiska omgifningar.
Hirscher, Johann Baptist von, tysk teolog, f. 1788,
d. 1865, var 1817–37 professor i moralteologi
vid katolsk-teologiska fakulteten i Tübingen och
utnämndes 1837 till professor vid universitetet
i Freiburg. Hans liberala åsigter i fråga om den
katolska auktoritetstron och celibatet ådrogo
honom förföljelser från det ultramontana partiets
sida. Bland hans många arbeten förtjena nämnas:
Erörterungen über die grossen religiösen fragen der
gegenwart (1846–55; 2:dra uppl. 1865), Ansichten
von dem jubiläum (1826; 2:dra uppl. 1829 under
titeln: Die katolische lehre vom ablass, pragmatisch
dargestellt; 6:te uppl. 1855), Die christliche moral
(1835–36; 5:te uppl. 1850–51), Geschichte Jesu Christi
(2:dra uppl. 1840), Das leben der seligsten jungfrau
und gottesmutter Maria (5:te uppl. 1865) samt några
mycket lästa predikosamlingar.
Hirschfängare (T. hirschfänger, "hjortfångare"),
sidogevär, med kort, bred, rak klinga med
rygg. Hirschfängaren har i stället för bygel en
kort och rak parérstång och är ofta så inrättad,
att den kan fästas vid mynningen af ett gevär såsom
en bajonett. Vapnet begagnas af jägare, i synnerhet
på hjort- och vildsvinsjagter, och med detsamma
stickes det skjutna eller fångade villebrådet.
H. W. W.
Hirschholm, köping på Själland, Frederiksborgs
amt, Hirschholms socken, 22 km. n. om Köpenhamn,
vid landsvägen mellan denna stad och Helsingör. Der
låg midt i ett träsk det af Kristian VI och hans
gemål, Sofia Magdalena, 1727–44 med stora omkostnader
uppförda praktfulla Hirschholms slott, der Kristian
VI ofta residerade. Äfven på Karolina Matildas
och Struensees tid vistades hofvet ofta der. Fredrik
VI lät 1810–12 nedrifva slottets hufvudbyggnad,
sannolikt med anledning af de stora utgifter, som
slottets underhåll kräfde.
<b>Hirshals</B> l. Nässet. Jyllands nordvestligaste
udde, 11 km. n. om Hjörring. Fyrtorn (bygdt
1862), räddnings- ooh signalstation. E. Ebg.
Hirsholmene, en samling af små öar vid Jyllands
östra kust, omkr. 7 km. n. ö. om Frederikshavn,
sins emellan förenade genom undervattensref. De äro
ofruktbara och uppfyllda af sten. Endast Gräsholmen
lemnar något bete, och en enda, Hirsholmen, är bebodd,
af omkr. 250 personer. H. bilda en egen socken
och höra till Hjörring amt. 1838 byggdes der ett
fyrtorn och 1860–61 en båthamn. Lotsstation. Stort
stenhuggeri. Det har varit fråga om att
anlägga en nödhamn vid Gräsholmen, som genom
en hamnarm skulle sammanbindas med fastlandet.
E. Ebg.
Hirsova, stad i Dobrudja, Rumanien, vid
Donau. Omkr. 2,500 innev. Ruiner af en fästning.
Hirt, Aloys, tysk arkelog och konsthistoriker,
f. 1759, d. 1836 såsom professor i arkeologi vid
Berlins universitet. Hans förnämsta arbeten äro
Die baukunst nach den grundsätzen der alten
(1809). Geschichte der baukunst bei den alten
(1820–27) och Geschichte der bildenden künste bei
den alten (1833).
Hirth, Georg, tysk nationalekonom, f. 1841, redigerade
1863–66 "Deutsche turnzeitung" samt grundade 1867
"Der deutsche parlamentsalmanach" och 1868 "Annalen
des Norddeutschen bundes", sedan 1871 utgifna under
titeln "Annalen des Deutschen reichs". 1869–70
var han medlem af komitén för förbättrandet af
Tullföreningens statistik och 1870–71 medredaktör
af "Allgemeine zeitung" (i Augsburg). 1874 bildade
han Tyska skattereformföreningen. H:s samlade
nationalekonomiska och socialpolitiska skrifter
utkommo under titeln Freisinnige ansichten der
volkswirtschaft (3:dje uppl. 1876).
Hirtius, namn på en plebejisk familj i Rom, hvilkens
mest kände medlem är Aulus Hirtius. Denne tjenade
under Caesar i Gallien (58–49 f. Kr.) och följde
honom sedermera i andra fälttåg. Han blef jämte
Pansa vald till konsul för år 45 f. Kr., men drog
sig efter Caesars mord (44 f. Kr.) tillbaka till sin
kära landtgård vid Tusculum. År 43 gick han dock i
fält mot Antonius, som besegrades vid Mutina. I en
drabbning, som d. 27 April 43 egde rum derstädes,
stupade H. Han var en vetenskapligt bildad man och
skriftställare. Af hans hand är den s. k. åttonde
boken af Caesars berättelse om kriget i Gallien
(De bello gallico) samt måhända äfven skildringen af
kriget i Egypten (Bellum alexandrinum). R. Tdh.
Hirudo. Se Blodigel.
Hirundinidae l. Svalor, zool., utgöra en familj inom
ordningen Tättingar, Passeres, bland foglarna. De
hafva tarserna mycket korta och svaga, på främre
sidan till större delen täckta af flere skilda
plåtar. Näbben är tunn, bred, plattad, klufven ända
under ögonen och i spetsen lindrigt nedböjd, med en
inskärning bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
