- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1297-1298

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hittelön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

geologisk beskrifning öfver Dalarnas porfyrbildningar.
P. T. C.

Hjelm, Karl Jakob, dekorationsmålare, tecknare,
föddes i Falun 1771. Kommen till Stockholm, blef
han elev af Desprez och sysselsattes vid k. teaterns
dekorationsmålareverkstad. Men han försummade ej
derför sin konstnärliga utbildning, vid hvilken han
äfven hade sin berömde mästares handledning. Ett
vackert prof af sin konst har han lemnat i de ganska
förtjenstfulla teckningarna till den svenska upplagan
af Gustaf III:s dramatiska skrifter (1806–07). Ar
1805 hade han blifvit "kostymritare" vid teatern,
och antagligen från 1809 innehade han plats som
"dekoratör" (d. v. s. den hvilken gjorde utkasten till
dekorationerna). Åren 1812–23 var H. tillika teaterns
maskinist. Bland hans dekorationer nämner en samtida
såsom de mest beundrade dem till "Preciosa" (1824),
"Snöfallet" (1825), "Två engelsmän" (s. å.) m. fl. För
öfrigt efterlemnade H. en del stora aqvareller,
efter Desprez eller egna kompositioner, af hvilka en,
Roms brand, ännu förvaras i riksmarskalksrummen i
kongl. slottet. H. erhöll professors titel och blef
1812 ledamot af konstakademien. Han afled i Stockholm
d. 5 Jan. 1827. -rn.

Hjelm, Jonas Anton, norsk jurist och politiker,
född i Kristianssand 1782, blef student 1797,
aflade 1800 juridisk examen, utnämndes 1803 till
auditör vid norska lifregementet i Köpenhamn, blef
1813 höjesteretsadvokat och återvände 1814 i denna
egenskap till Norge. 1815–16 var han docent vid
universitetet, 1816–21 statsrevisor och 1820–25
regeringsadvokat, men blef, till följd af några mot
K. M. Falsen riktade tidningsartiklar, genom laga
dom afskedad från sistnämnda ämbete. Derefter
bosatte han sig på en gård i närheten af Moss
och representerade Smålenenes amt vid stortingen
1830, 1833, 1836 och 1842. (Äfven 1839 blef han
vald, men afsade sig då uppdraget.) H. tillhörde
stortingets mest oppositionella del och verkade i
synnerhet för att häfda Norges rättigheter gent
emot Sverige, men var på samma gång en ifrig
unionsvän. Bland hans skrifter märkas – utom en
mängd artiklar i Norges dåvarande oppositionsblad,
"Nationalbladet" – Juridisk repertorium (1818–21;
utg. af H. tills. med Morgenstjerne, Lange och Vogt)
samt åtskilliga uppsatser i den af honom sjelf
redigerade "Almindeligt norsk månedsskrift" (1830–
36). Död i Kristiania 1848. O. A. Ö.

Hjelm, Klaus Winter, norsk jurist, född i Ryfylke
1797, blef student 1818 och juris kandidat 1823. Året
derefter förordnades han till docent i filosofi samt
blef 1826 lektor och 1834 professor i juridik. 1827
fick han uppdrag af stortinget att utarbeta utkast
till en allmän civillagbok för Norge och befriades
derför från skyldigheten att hålla föreläsningar. Då
lagkommissionens verksamhet 1842 afbröts, utnämndes
H. till assessor i Höjesteret, hvilken plats han
innehade till sin död, 1871. Bland hans skrifter må
nämnas: Betänkning og forslag til lov om grändserne
for religionsfriheden
(1840), Udkast til almindelig
rettergangslov for kongeriget Norge
(1849) och Om
grundlönens principer


(1863). I förening med B. H. v. Munthe af
Morgenstjerne och P. C. Lasson utgaf han (1826–30)
"Juridiske samlinger" (4 bd). O. A. Ö.

Hjelmare kanal, äfven kallad Arboga graf, förbinder
sjön Hjelmaren med Arboga-ån och sålunda äfven med
Mälaren. Redan Gustaf I lär hafva varit betänkt att
genom en graf förena sjöarna Mälaren, Hjelmaren och
Vänern med hvarandra. Karl IX började en kanalisering
af Eskilstuna-ån för åstadkommande af en farled
mellan Mälaren och Hjelmaren, men arbetet afstannade
1610. 1629–39 utfördes anläggningen af Hjelmare kanal,
som sträcktes genom de fem små sjöarna Värhulta-,
Lång-, Lill-, Krok- och Hafsjöarna. Sedan dess har
kanalen ombyggts flere gånger, grundligast 1770–76,
men måste åter ombyggas 1819–30, då den fick sin
nuvarande sträckning. Farleden togs då rätt mellan
Lillsjön och Hafsjön och lades mera östligt, norr om
denna sjö. Hela längden af den farled, som genom
kanalen sattes i förbindelse med Mälaren, är 64,13
km., hvaraf den bearbetade delen utgör 8,52 km.;
djupet under lägsta vattenståndet är 2,08 m. Kanalen
har 9 slussar, hvilkas längd är 35,62 m. och bredd
7,13 m.; djupet är detsamma som farledens. För
den nu pågående sänkningen af Hjelmaren hafva
slussar i kanalen ombyggts; och kanalen till första
sänkslussen har fördjupats. 1880 trafikerades kanalen
af 320 segelfartyg och båtar samt 157 ångfartyg,
för hvilka trafikafgiften uppgick till 15,126 kr.
K. S.

Hjelmaren, den fjerde i ordningen af Sveriges stora
insjöar, begränsas af landskapen Södermanland och
Nerike, till ungefär hälften af hvartdera, hvarjämte
emellan dem å norra sidan Vestmanland till en ringa
del nedskjuter i sjön. Med en areal af 480 qvkm.,
håller den i längd omkring 61 km. och i bredd 21
km. på midten, der den kallas Stora H. Mot ändarna
afsmalnar sjön och bildar två långa fjärdar,
Östra H. (innanför Hjelmaresund) och Vestra
H. med Örebrofjärden, hvilkas bredd är inemot
3 km. Innan ännu det pågående arbetet med sjöns
sänkning hunnit ändra vattenståndet, ligger sjön
23,46 m. öfver hafvet; och då djupet i medeltal är
12–15 m. (midt på Stora H. 18 m.), ligger bottnen i
allmänhet öfver hafsytan, dock någon meter derunder
(i Östra H.) vid några branta berg. Öarna äro få: på
Nerikes-sidan Vinön, Björkön och Essön samt den lilla,
historiskt bekanta Engelbrektsholmen. Tillflödena
äro hufvudsakligast följande: från Södermanland
sjöarna Öljarens och Näshultasjöns vatten och från
Nerike Telgeån, som genomflyter bland andra sjöar
äfven Qvismaren, samt Svartån, som förenar sig före
inloppet i sjön Toften med Laxån. Utom Hjelmare kanal
har H. blott ett utlopp, nämligen Hyndevadströmmen,
som utfaller i Blacken, en fjärd af Mälaren. – Till
följd af det jämförelsevis trånga afloppet och sjöns
låga och sänka stränder hafva under långa tider
klagomål höjts öfver sjöns öfversvämningar. De
spordes redan på 1600-talet, och vid 1700-talets
början företogos åtgärder att afhjelpa olägenheten
och skadan genom vidgande af Hyndevadströmmen. Från
denna tid torde dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free