Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 1299-1300 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hittelön ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något annat praktiskt resultat icke vara att
uppvisa än det i Arningeberget vid norra änden
af Värhultasjön (genom hvilken Hjelmarekanal är
ledd) år 1757 inhuggna, högst vigtiga vattenmärket,
Arninge märke, som är i nivå med H. I senare tider har
förslag väckts att jämte H. sänka äfven Qvismaren,
som ligger 0,6 m. öfver Arninge märke. Den genom en
sänkning af 1,78 m. afsedda förbättringen af sank
mark uppgår till omkring 15,000 har, deraf 13,000
till god åker, oafsedt landvinningar. På våren 1879
började arbetet, med ett låneunderstöd af staten å
2 mill. kr., och torde snart vara bragt till slut.
K. S.

Hjelmaresund, ett omkr. 1,350 m. bredt sund mellan
den egentliga Hjelmaren och dess östra del, uti Öja
socken, Södermanlands län. Färjeställe.

Hjelmbasilisk. Se Basilisk.

Hjelmbäre, d. v. s. hjelmbärare, Nord. mytol.,
ett af Odens binamn. Th. W.

Helmhokkon. Se Hokkohönsen.

Helmhvalf. Se Hvalf.

Helmit, miner., ett, efter P. J. Hjelm
uppkalladt, vid Kårarfvet nära Falun anträffadt,
sällsynt, svart mineral, sammansatt af tantal- (och
niob-) syrade salter af jern, uran, yttrium, cer,
kalcium o. s. v.
P. T. C.

Hjelmkrans (Lat. diadema tortile, Fr. bourrelet,
T. wulst), herald., en bindel, hopvirad af band



af flere olika färger, vanligen de i skölden
förekommande. Den bäres af de flesta svenska adliga
slägter ofvanpå hjelmen. Understundom brukas i
stället adliga kronor, dock mest af utländska i
Sverige naturaliserade ätter. B. S.

Hjelmprydnad (Lat. apex, Fr.
cimier, T. helm-kleinod), herald., en
eller flere figurer, som stå på den heraldiska hjelmen



öfver hjelmkransen eller kronan, om sådana finnas.
B. S.

Hjelmseryd, socken i Jönköpings läns
Vestra härad. Arealen 17,872 har. 3,905
innev. (1881). H. bildar med Stockaryd ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Vestra härads kontrakt.

Hjelms-nabben. Se Elfsnabben.

Hjelmstjerne, Henrik de, dansk mecenat, född i
Köpenhamn d. 1 Jan. 1715, aflade teologisk examen
1736 samt blef 1738 sekreterare i det danska kansliet,
1744 assessor och 1776 justitiarius i Höjesteret. Han
adlades 1747 (förut hette han Henriksen) och blef
geheimeråd 1777. Död d. 18 Juli 1780. H. var en ifrig
boksamlare och en vän af historien, hvars idkare han
gerna understödde. Hans utmärkta samling af danska
böcker och handskrifter öfverlemnades 1807 af hans
svärson grefve Rosencrone till det stora kungliga
biblioteket, af hvilket den utgör en särskild
afdelning. 1809 grundades Den Hjelmstjerne-
Rosencroneske stiftelse, omfattande stora legat
till främjande af vetenskapliga och filantropiska
ändamål i Danmark och Norge. 1880 uppgick
stiftelsens kapitalbehållning till 1,720,000 kr.
E. Ebg.

Hjelmtrimul, Nord. mytol., en i eddan omnämnd valkyrja.
Th. W.

Hjelmtäcke (Lat. lamiae, Fr. lambrequin, T. helmdecke),
herald., ursprungl. ett täcke eller en mantel, som
hängde omkring hjelmen. Sedermera delades täcket i
tvänne delar, en på hvardera sidan om hjelmen, hvilka
framställdes i olika bladformiga slingor. Längre fram
blefvo slingorna allt större, och derur utvecklades
det s. k. löfverket, som ock kallas hjelmtäcke,



och hvilket från 1500-talet, då det äfven hette
mussering l. skraffering, omsluter de flesta
svenska adliga vapen. Samtidigt, men i synnerhet
på 1700-talet, brukades hjelmtäcket, då kalladt
vapentäcke, så stort, att det omslöt hela skölden. Det
var då uppbundet med snören och tofsar, kantadt
med fransar samt invändigt vanligen af metall och
utvändigt färgadt. B. S.

Hjelp-bardun, H.-brass, H.-stag o. s. v., sjöv.,
tåg, som för tillfället uppsättas för att förstärka
resp. barduner, brassar etc. Se Borg. R. N.

Hjelpedagsverken, kamer. 1. De äldre
s. k. mantalsdagsverken, hvilka på 1600-talet inlades
i grundräntan. – 2. En förmån för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>