- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1321-1322

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertén, Johan - Hjertformig sköld (Fr. coeur), herald. - Hjertförlamning. Se Hjertsjukdomar - Hjertförmak. Se Hjertat - Hjertgarn, sjöv., de garn, som ej ligga på ytan af en dukt l. part uti ett tåg - Hjertgrop. Se Bröstgrop - Herting, lastageplats i sydvestra delen af Jylland, vid Hjertingsbukten - Hjertkammare. Se Hjertat - Hjertklappning. Se Hjertsjukdomar - Hjertlanda, socken i Jönköpings län - Hjertlidande. Se Hjertsjukdomar - Hjertljud, fysiol. Om man lägger örat till bröstväggen, hör man, hvarje gång hjertat sammandrager sig, tvänne tätt på hvarandra följande ljud - Hjertmussla, Cardium L., zool. - Hjertsjukdomar l. hjertlidande är det gemensamma namnet på en mängd olika sjukdomar, som kunna träffa hjertat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hjertén, Johan, prest, psalmförfattare, f. 1781
i Hjerttorp, Öra socken, Elfsborgs län, blef 1820
kyrkoherde i Hällstads pastorat af samma län. Död
d. 10 Febr. 1835. Han blef 1814 medarbetare i
psalmkomitén och författade psalmerna n:r 129, 234,
255, 312, 382 och 445 i Sv. psalmboken af 1819. Han
beskrifves såsom "en man med godt hufvud och ädelt
hjerta" och såsom "mycket värderad af ärkebiskop
Wallin". Flere af hans psalmer vittna, enligt
Schartau, "om biblisk insigt och andlig kallelse".

illustration placeholder


Hjertformig sköld (Fr. coeur), herald., en sköld,
som har formen af ett hjerta. Den förekommer allmänt
i Sverige såväl under medeltiden som i senare tider.
B. S.

Hjertförlamning. Se Hjertsjukdonar.

Hjertförmak. Se Hjertat.

Hjertgarn, sjöv., de garn, som ej ligga på ytan af
en dukt l. part uti ett tåg. R. N.

Hjertgrop. Se Bröstgrop.

Hjerting, lastageplats i sydvestra delen af Jylland,
vid Hjertingsbukten, omkr. 11 km. från staden
Varde. Omkr. 500 innev. E. Ebg.

Hjertkammare. Se Hjertat.

Hjärtklappning. Se Hjertsjukdomar.

Hjertlanda, socken i Jönköpings län, Vestra
härad. Areal 2,453 har. 366 innev. (1881). Annex till
Hultsjö, Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.

Hjertlidande. Se Hjertsjukdomar.

Hjertljud, fysiol. Om man lägger örat till
bröstväggen, hör man, hvarje gång hjertat sammandrager
sig, tvänne tätt på hvarandra följande ljud. Af dessa
är det första doft och utdraget samt sammanfaller i
afseende på tiden med kamrarnas sammandragning;
det senare är kortare och klarare samt höres
omedelbart efter slutet af kamrarnas systole
(sammandragning). Efter det andra hjertljudet
uppstår en paus, motsvarande hjertats diastole
(hvila). Det första hjertljudet antages allmänt
hafva sin grund dels i det ljud, som framtränger vid
hvarje muskelsammandragning (jfr Muskelljud),
dels i ett ljud, som uppstår genom svängningar
af ventilerna emellan förmaken och kamrarna, då de
vid kamrarnas systole plötsligt slås tillsammans
och spännas. Det andra hjertljudet uppkommer genom
de halfmånformiga klaffarnas tillslutning. Tiden
emellan begynnelsen af det första hjertljudet och
det andra motsvarar således den tid, som kamrarnas
sammandragning kräfver. Alldenstund det första
hjertljudet framträder såväl i den högra som i
den venstra hjertkammaren, och det andra uppstår
såväl vid lungarteren som vid aortas ursprung,
så äro hjertljuden till antalet egentligen fyra,
ehuru de två och två sammanfalla till följd deraf
att bägge kamrarna sammandraga sig på en gång. För
diagnosen af hjertats sjukdomar äro hjertljuden
af utomordentlig vigt; deras betydelse i detta
hänseende framhölls först af Laënnec. Jfr Hjertat.
R. T-dt.

Hjertmussla, Cardium L., zool., ett artrikt
slägte hafsmusslor, med båda skalen likformiga,
tämligen tjocka, starkt hvälfda och åt ryggsidan
vid ledgången krumböjda, hvarigenom musslan, sedd
från sidokanten, får ett hjertlikt utseende. Skalen
hafva vanligtvis tämligen framstående, strålvis
löpande ribbor. Mest bekant är C. edule L.,
hvilken i södra Europas kusttrakter allmänt
förtäres. Den finnes ymnigt i Medelhafvet
och förekommer äfven i Nordsjön, t. o. m. i
Östersjön. Denna art har hvitaktiga skal, med 24–26
tvärfårade ribbor. Formen är rundadt hjertlik.
O. T. S.

Hjertsjukdomar l. hjertlidande är det gemensamma
namnet på en mängd olika sjukdomar, som kunna
träffa hjertat. De äro dels medfödda bildningsfel,
dels under lifvet uppkomna förändringar i hjertats
olika delar, såsom i dess beklädande hinnor, i dess
muskelväggar, dess invecklade klaffapparat eller i
dess nerver och kärl. Orsaken till sjukdom kan till en
början vara den att hjertat har ett felaktigt läge,
i högra brösthalfvan i stället för i den venstra,
dextrokardi. Vidare kan hjertat i ett eller flere
hänseenden qvarstå på den utvecklingsgrad det hade i
moderlifvet, i det att än de öppna kommunikationerna
mellan båda förmaken eller mellan båda kamrarna icke
behörigen sluta sig, hvarigenom arterielt och venöst
blod sammanblandas, än pulmonal-arteren är förträngd
eller tillsluten, så att blodet endast på omvägar och
i otillräcklig mängd kommer in i lungorna, än aorta är
förträngd, hvarigenom det arteriella blodets spridning
i kroppen försvåras. Medfödda valvelfel göra dessa
förhållanden ännu mera invecklade. Alla dessa fel
medföra rubbningar i cirkulationen med svår andnöd,
blåröd färg (cyanos l. blåsot) eller blekhet och
vanligen snar död.

Den hjertat omgifvande hinnaktiga säcken
(perikardialsäcken), hvars inre blad
(pericardium) bekläder hjertats yta, kan inflammeras
(pericarditis), hvarvid i hjertsäcken ofta bildas ett
stort flytande exsudat, som sedermera resorberas med
eller utan sammanväxning af perikardialbladen. Stundom
blir exsudatet varigt (pyopericardium) eller
septiskt och gasblandadt (pneumopericardium). Ofta
blir hjertat på ytan luddigt (cor villosum) af
ett fibrinöst exsudat. I sammanhang med kroniska
sjukdomar, som medföra allmän vattusot, blir äfven
hjertsäcken mer eller mindre fylld med blodvatten,
seröst transsudat (hydropericardium). Men
äfven verkligt blod kan intränga i hjertsäcken
(haemopericardium) genom hjertbristning, yttre sår
och till följd af små kärlbristningar vid sjukdomar,
som föranleda inre blödningar, såsom purpura,
skörbjugg m. m. Sällsynta äro tuberkler och kräfta
i hjertsäcken. Hjertats muskelväggar kunna angripas
af inflammation, fettvandling (fettdegeneration)
eller bristning. Den sistnämnda är oftast en följd
af fettvandling och deraf förorsakad skörhet hos
hjertat. Förstoring af hela hjertat eller af den ena
hjerthalfvan (hypertrophia cordis), då väggarna kunna
blifva dubbelt så tjocka och kamrarna dubbelt så vida
som i normalt tillstånd och hjertat så stort som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:01 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free