- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1325-1326

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjo, uppstad vid Vettern i Skaraborgs län - Hjo landsförsamling i Skaraborgs län - Hjonelagspenningar, kamer., en skatt, som Rikets ständer 1609 åtogo sig - Hjort, Cervus, zool. Se Hjortslägtet - Hjort, Daniel Theodori - Hjort, Peder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befolkningen ökats med 104 personer. Genom Hjo–
Stenstorps 38,5 km. långa jernväg står staden i
förbindelse med statsbanan, och stadens hamn. som är
med konst anlagd och nära 3 m. djup, anlöpes äfven af
Götakanal-ångbåtarna. Stadens egen handelsflotta vid
1880 års slut var endast 3 segelfartyg, om tillsammans
108 ton. De handlandes antal uppgick till 17, med
20 personers betjening, handtverkarnas till 36,
med 42 arbetare. Värdet af fabrikstillverkningen vid
5 fabriker uppgafs 1880 till 120,000 kr. Vid 1879
års utgång motsvarade stadens tillgångar och skulder
hvarandra. I staden finnas en tvåklassig pedagogi,
boktryckeri (hvarifrån utgifves "Hjo veckotidning"),
post- och telegrafstation, bankkontor samt en ganska
stor vattenkuranstalt. H. bildar med landsförsamlingen
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Skara stift,
Kåkinds kontrakt. För val af ledamot i riksdagens
Andra kammare är staden förenad med Lidköping och
Falköping till en valkrets. – Om tiden för stadens
grundläggning eller första privilegier saknas all
visshet. I början af 1400-talet omnämnes H. såsom
en köpstad och synes såsom öfverfartsort till
Östergötland icke varit utan betydelse. Stadens
privilegier äro gamla, ty i ett Johan III:s bref d. 13
Dec. 1586 bekräftas de privilegier, som blifvit staden
förunnade af "Sveriges framfarne konungar". K. S.

Hjo landsförsamling i Skaraborgs län, Kåkinds härad,
har en areal af 3,770 har. 1,456 innev. (1881). Annex
till Hjo stad, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Hjonelagspenningar, kamer., en skatt, som Rikets
ständer 1609 åtogo sig: ofrälse stånden med 6 mark
för hvarje hjonelag (äfven för tjenare) och adeln med
2 mark (äfven för frälsebönder). Redan 1610 utbyttes
denna skatt mot en personel klass-skatt, som betaltes
2 gånger samma år. 1611 lades mantalet till grund för
den då beviljade folkskatten. Kbg.

Hjort, Cervus, zool. Se Hjortslägtet.

Hjort, Daniel Theodori, hjelten i den finske skalden
J. Wecksells bekanta sorgespel "Daniel Hjort",
föddes i Sverige, förmodligen på något ställe vid
namn Smedstorp eller Smedby, emedan han, med en
på den tiden vanlig latinisering af födelseortens
namn, stundom kallar sig Fabrivillensis. Sannolikt
studerade han vid Upsala akademi och tvifvelsutan
äfven i utlandet, emedan han (1595) bar titeln "poëta
laureatus caesareus". Han var någon tid informator
hos riksmarsken Klas Fleming i Finland och vistades på
Åbo slott, då hertig Karl 1597, belägrade detsamma,
samt skall dervid hafva öfvertalat besättningen
att i förtid uppgifva slottet. Vårterminen 1598 var
han inskrifven bland studenterna i Leipzig. 1601
tjenstgjorde han i hertigens kansli och skickades
s. å., jämte Hieronymus Birkholtz och mäster
Sigfrid Forsius, till Torne lappmark att ransaka
om råmärkena mot Norge. 1603, 1604 och 1606 gjorde
han inspektionsresor till Lappmarken, hvarifrån
han medförde ett antal lappgossar att uppfostras i
Upsala. 1606 skickades han med bref till storfursten
Vasilij Sjujski i Moskva. 1609 erhöll H. konungens
befallning att, jämte några andra personer, begifva
sig till Alten vid

Vesterhafvet och derifrån beställa om åtskilliga saker
såväl i förhållandet till Danmark som Ryssland. 1610
befullmäktigades han att inspektera lappfogdarna
i Lappland och fick i förläning Svastebyn i Lule
socken. 1613 var han sekreterare hos hertig Karl
Filip på Viborgs slott, återvände till Sverige i
början af följande året och dog hastigt 1615. Han
tyckes hafva blifvit adlad af konung Karl IX och
förekommer stundom under namnet Hjortvipa.
R. H.

Hjort, Peder, dansk skriftställare, föddes på
Amager d. 19 Juli 1793 och var son af Viktor
Kristian H. (f. 1765; d. 1818, som biskop i Ribe),
hvilken var en omtyckt predikant och psalmdiktare
samt ifrade för skolväsendets främjande. 1811 blef
H. student, hvarefter han egnade sig åt studiet af
estetik och tysk filosofi. Redan 1815 skref han en
afhandling. Om digteren Ingemann og hans värker,
i hvilken han klandrade dennes abstraktioner
och sentimentalitet. Under den literära fejden
mellan Öhlenschläger och Baggesen hörde han till
den sistnämndes skarpaste motståndare. Sedan han
1817–21 vistats i Tyskland, Italien och Frankrike,
blef han 1822 lektor i tyska språket och literaturen
vid Sorö akademi samt qvarstod i denna egenskap,
tills akademien upphäfdes (1849). Derefter
lefde han som privatman i Köpenhamn, med titeln
professor, och dog der d. 11 Nov. 1871. H. var
en af Danmarks mest alstringsrika och mångsidiga
författare. Hans första skrifter voro filosofiska:
Johann Scotus Erigena, oder von dem ursprung einer
christlichen philosophie
(1823), som tilldrog sig
ganska stor uppmärksamhet i utlandet, och Lären
om viljens frihed
(1825), ett inlägg i striden
mot F. G. Howitz’ determinism. Derefter följde
flere språkvetenskapliga skrifter, i hvilka han
slöt sig till Rask och Grimm. Bland dessa är Den
tydske sprogläre
(1828; 7:de uppl. 1858; "Tysk
grammatik", flere öfvers. och uppl.) mest känd. En
läsebok för borgare- och allmogeskolor, Den danske
börneven
(1839), fick en mycket stor utbredning (8:de
uppl. utkom 1869; 9:de och 10:de uppl. efter H:s död),
och en samling Gamle og nye psalmer upplefde på få år
tre upplagor (1:sta uppl., 1838. hade titeln Psalmer
og bönner
). Derjämte deltog H. med stor ifver i den
offentliga diskussionen om alla slags literära och
politiska spörsmål samt förvärfvade sig rykte som
en mycket stridbar och skarp polemiker. Kraftigt
häfdade han Danmarks rätt i den slesvigska frågan
(Breve om det slesvig-holsteenske röre, af
L. S. Navne,
1847–48) och författade flere tyska
flygskrifter om upprätthållandet af det danska
språket i mellersta Slesvig. Men samtidigt var han en
afgjord motståndare till det nationalliberala partiet
och verkade ifrigt för helstaten. Den politiska
skandinavismen bekämpade han energiskt, men var en
varm anhängare af nordens andliga enhet. 1852–67
utgaf H. en samling mindre afhandlingar i fyra band
(en politisk, en kyrklig-etisk, en konsthistorisk
och en literaturhistorisk afdelning): Kritiske bidrag
til nyere dansk tänkemådes og dannelses historie,

och liksom denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:01 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free