Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hofkleresiet (af Lat. clerus, presterskap), det
till hofvet hörande och under hofkonsistorium
subordinerande presterskapet, består af
öfverhofpredikanten samt ordinarie och
e. o. hofpredikanter, hvilka, efter tur, som af den
förstnämnde bestämmes, uppehålla predikoskyldigheten
i k. slottskapellet i Stockholm. Ingen kan till
tjenstgörande hofpredikant utnämnas, förrän han aflagt
pastoralexamen. Hofpredikanter ega rätt att omedelbart
och utom förslag anmäla sig såsom sökande till
regalt pastorat. Öfverhofpredikanten och ordinarie
hofpredikanter bära sidenkappa, enl. k. cirkulärbref
d. 16 Febr. 1778.
Hofkonsistorium, den myndighet, som handhar
kyrkostyrelsen inom hofförsamlingen, de tre
lifgardesförsamlingarna, Svea artilleriregementes
församling, och Skeppsholms församling, anses
hafva blifvit inrättadt i sammanhang med den
d. 20 Dec. 1662 utfärdade "Ordning, hvarefter
öfverhofpredikanten och hofpredikanterna skulle
sig rätta". Dess i hufvudsak ännu gällande
instruktion är utfärdad d. 28 Juni 1681. Ordförande
är öfverhofpredikanten, hvilken titel sedan midten af
1600-talet (1647–60) varit den brukliga för chefen för
hofpresterskapet, förut benämnd förste hofpredikant
och sedermera äldste hofpredikant. Ledamöter äro de
ordinarie hofpredikanterna samt regementspastorerna
vid ofvannämnda militärförsamlingar.
Hofkrigsrådet (T. Hofkriegsrath) i Wien var
1556–1848 inom Österrike den högsta myndigheten för
behandling af alla frågor rörande krigsmakten såväl
i fred som i krig. 1565–1749 fanns ett särskildt
hofkrigsråd (i Graz) för den ungerska kronans
land. Genom sitt begär att från hufvudstaden vilja
bestämma öfver förfaringssättet hos de i fält
stående härarna inkräktade hofkrigsrådet mera
än skäligt var på generalernas handlingsfrihet,
hvaraf långsamhet i rörelserna och nederlag
icke sällan blefvo följden. Hofkrigsrådets
göromål öfvertogos 1848 af krigsministeriet.
C. O. N.
Hoflidanden, veterinärv., äro ganska allmänna hos
hästar och förorsakas oftast genom felaktig afskärning
af hofhornet samt af felaktig skoning. Man kan
särskilja sådana tillstånd, som bero af inflammation
i hof-läderhuden, och dem, som hufvudsakligen bestå i
fel hos hofkapseln samt strålen. – En allmän och
utbredd inflammation af hofläderhuden i framhofvarna
förekommer icke så sällan och benämnes fång. Sjukdomen
uppkommer hastigt och yttrar sig genom tecken af
feber samt svårighet att flytta frambenen, hvilka äro
ställda framåt och icke lodrätt, hvarjämte bakbenen
äfven befinnas flyttade framåt, för att djuret
med dem må kunna uppbära så mycket som möjligt
af kroppstyngden. Hofvarna kännas varmare än i
normalt tillstånd, och vid tryck på främre delen af
hornsulan visa djuren mycken smärta. Vid hög grad
af ifrågavarande lidande kunna djuren ej stå, och
hofkapseln å ena eller båda framfötterna kan genom
uppkommen brand i hof-läderhuden affalla. I andra och
flertalet fall inträder antingen helsa inom kort tids
förlopp, eller ock kommer
hofbenet, derigenom att djuret under sjukdomen
företrädesvis stödjer kroppen på bakre delen
af framhofvarna, att förändra sin ställning inom
hofkapseln, så att dess främre kant kommer att stödja
mot hornsulan, hvarigenom denna böjer sig nedåt. Å
hofväggen uppstår derjämte en mängd ringformiga
upphöjningar. Detta är det stadium af sjukdomen,
som man kallar kronisk fång. En deraf lidande
häst rör sig alltid med svårighet, i synnerhet på
hård eller stenlagd väg. Orsaken till fång anses i
allmänhet vara förkylning. Vid behandlingen söker
man i början af sjukdomen att minska febern genom
att ingifva pulver af kinabark, klorvätesyrad kinin,
digitalisblad eller salpeter, blandade med mjöl och
vatten till mos, och på hofvarna användas ihållande
kalla omslag, eller, om djuret kan hållas upprätt,
ställes det med framhofvarna i iskallt vatten under
dagarna. Vid kronisk fång måste skoningen utföras med
den största omsorg, och ofta är det nödigt att använda
s. k. ringskor. Derjämte bör man hålla hornet mjukt
genom att låta djuret stå med framhofvarna i vatten
några timmar i hvarje vecka.
Inflammation i hof-läderhuden till inskränktare omfång
förekommer: då ett eller flere i hofväggen inslagna
söm gått för nära intill eller i den s. k. köttväggen
(sömtryck och sömstick); då hästen intrampat spikar
eller andra spetsiga kroppar i strålen (spiktramp); då
djuret med haken å motstående hof slitit loss en del
af hofväggens inre och öfre del s. k. (krontramp); då
en varbildning uppkommit i hofven och varet utträngt
vid kronan af hofven samt der föranledt bildning
af en fistel i yttre eller inre sidan af hofven
(hofbroskfistel); då en inflammation jämte blödning
uppkommit i den del af köttsulan, som betäckes
af hornsulans inre och bakre del, emellan inre
hofväggen och hörnstöden (s. k. stengalla). Orsaken
till sistnämnda lidande är vanligen att af hornet å
inre hörnstöden, bakre delen af sulan och bär-randen
för mycket blifvit bortskuret vid skoningen. – Vid
sömtryck, sömstick och vid de genom intrampade spikar
i strålen uppkomna skador i hofven haltar djuret;
hofven är varmare än under normala förhållanden,
och vid tryck med en tång ömmar djuret å de ställen,
der skadan förefinnes. Behandlingen består uti att
aflägsna det söm eller den spik, som föranledt skadan
å hofvens inre delar, att utvidga öppningen, genom
hvilken någon af nämnda kroppar inträngt i hofven,
för att bereda det möjligen deraf uppkommande varet
aflopp, samt att förtunna hornet deromkring, så att
detta ej genom sitt tryck å det skadade stället må
föröka djurets smärta. Under de första dagarna efter
skadans uppkomst ställes djuret med den skadade
och den motstående hofven i iskallt vatten; men om
var uppkommit i hofven, bör i stället ljumt vatten
användas. Vid krontramp och hofbroskfistel förtunnas
hornet omkring såret, och det senare penslas dagligen
med en 5%-lösning af renad karbolsyra i vatten. Vid
krontramp bindes hampa omkring hofkronan för att
förhindra orenlighet att inkomma i såret, och vid
hofbroskfistel erfordras understundom att genom
frätmedel utvidga eller att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
