Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hofmann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt ...., likväl medan wi ega högsta dom
öfver alla domare i Sverige och oss bör om alla mål
sanning utleta såsom ock återbryta alla skrocksoknir,
derföre må den, som finner sig besvärad öfver wår
konungsliga dom icke genom något vädjande utan genom
ödmjuk böneskrift gifva om sitt besvär tillkänna och
njuta hos oss beneficium revisionis". Dermed var
planen att låta hofrätten utgöra den högsta instansen
öfvergifven, och 1623 inrättades en ny Hofrätt, Åbo
hofrätt. Sedan hofrätterna sålunda blifvit endast en
mellaninstans, föreskrefs i 1634 års regeringsform
att, emedan riket vore stort och undersåtarna icke
utan hinder kunde söka rättvisa endast på en ort,
fyra hofrätter skulle anställas, med lika makt
och myndighet. De på grund deraf inrättade nya
hofrätterna blefvo förlagda i Jönköping, Göta
hofrätt, och i Dorpat, Dorpats hofrätt. Under Gustaf
III:s tid inrättades 1775 ytterligare en hofrätt
i Finland, Vasa hofrätt. Sedan Livland (1721) och
Finland (1809) skilts från Sverige, qvarstodo inom
det egentliga Sverige endast två hofrätter, till
dess genom inrättandet af Hofrätten öfver Skåne och
Bleking, 1820, antalet ökades till tre. Genom den 1849
beslutade indragningen af lagmans- och kämnersrätterna
blefvo hofrätterna andra instans i stället för
tredje i den svenska domstolsorganisationen. I vissa
fall utgöra hofrätterna första instans (se Forum
privilegiatum). Öfver hofrätterna qvarstår, såsom
redan är nämndt, konungens domsrätt. Den utöfvades
till en början i rådet, sedermera genom detta samt,
efter 1789, genom Högsta domstolen. – 1. Svea
hofrätt (i Stockholm), hvars jurisdiktionsområde
utgöres af Svealand, Gotland samt Norrland, hade
till president ursprungligen Riksdrotset och,
sedan dennes ämbete 1680 indragits, en ledamot
af rådet. I 1720 års regeringsform blef deremot
stadgadt, att presidentsämbetet skulle skiljas från
riksrådsvärdigheten. Bisittare i hofrätten voro till
en början 4 riksråd samt 4 frälse och 4 ofrälse
domare, men redan under 1600-talet indrogos de fyra
riksrådsplatserna och upphäfdes skilnaden mellan
frälse och ofrälse ledamöter. F. n. räknar Svea
hofrätt såsom ordinarie ledamöter, utom presidenten,
10 hofrättsråd (se d. o.) och 15 assessorer (se
d. o.). Derjämte finnas vid hofrätten anställde
advokatfiskal, sekreterare, aktuarie, arkivarie
samt 10 notarier och 5 fiskaler. Svea hofrätt är
fördelad på fem ordinarie afdelningar, divisioner,
hvar och en bestående af fem ledamöter. Målen
fördelas på divisionerna enligt de i arbetsordningen
för hofrätterna fastställda grunder. Ordinarie
sessionstid, d. v. s. den tid, under hvilken
hofrättens samtliga divisioner tjenstgöra, är
tiden från och med d. 14 Januari till och med d. 31
Maj samt från och med d. 1 Okt. till och med d. 20
Dec. Under den återstående delen af året tjenstgöra
en eller flere af divisionerna. – 2. Göta hofrätt
(i Jönköping), hvars jurisdiktionsområde utgöres
af Göta land, med undantag af Gotland, Skåne och
Bleking, erhöll sin fullmakt d. 5 Nov. 1634. Enligt
1634 års regeringsform skulle denna hofrätt utgöras
af 1 riksråd såsom president,
2 riksråd såsom bisittare och 12 ledamöter. F. n. är
dess sammansättning lika med Svea hofrätts, och
tjenstemän äro vid denna hofrätt anställde till samma
antal som i Svea hofrätt, med det undantag att i Göta
hofrätt fiskalernas antal f. n. uppgår till endast
4; sessionstiderna
o. s. v. äro ock lika. – 3. Hofrätten öfver
Skåne och Bleking (i Kristianstad), hvars
jurisdiktionsområde utgöres af nämnda landskap,
inrättades d. 27 Okt. 1820 och började sin verksamhet
d. 4 Juli 1821. Denna hofrätt består af endast 2
divisioner och räknar såsom ledamöter 1 president,
4 hofrättsråd och 6 assessorer, hvarjämte finnes
motsvarande antal vid hofrätten anställde tjenstemän.
Ordinarie session hålles under tiden från den
14 Jan. till den 31 Maj och från d. 1 Okt. till
d. 20 Dec.
– Den för hofrätterna nu (1883) gällande arbetsordning
är utfärdad d. 17 Nov. 1876. Vissa ärenden handläggas
af samtliga divisioner i plenum, andra åter af
allenast en division. Fördelningen af sistnämnda
ärenden bestämmes dels af tiden, då handlingarna
i målet inkommit, dels ock genom lottning.
Enligt hofrätternas arbetsredogörelser för år
1880 afskrefvos eller afgjordes under nämnda år i
Svea hofrätt 3,593 civila mål och 1,197 brottmål, i
Göta hofrätt 3,782 civila mål och 623 brottmål samt i
Hofrätten öfver Skåne och Bleking 1,195
civila mål och 329 brottmål. – Rörande
öfverdomstol för krigsmakten till lands och sjös se
Krigshofrätten. L. A.
I Finland finnas tre hofrätter, organiserade
efter väsentligen samma grunder som de svenska.
1. Åbo hofrätt, hvars jurisdiktionsområde
utgöres af Åbo och Björneborgs, Nylands samt
Tavastehus län, grundlades genom fundationsbref
af d. 15 Juni 1623 och sammanträdde första gången
d. 31 Okt. s. å. De ordinarie sessionerna äro tvänne
om året, den ena från d. 14 Jan. till och med
d. 31 Maj samt den andra från d. 1 Okt. till någon
af dagarna näst före jul. Derunder sammanträder
hofrätten hvarje helgfri dag å 4 divisioner.
Under sommarmånaderna Juni–September äro endast 2
divisioner i verksamhet. – 2. Vasa hofrätt, hvars
jurisdiktion omfattar länen Vasa och Uleåborg,
grundlades genom k. br. d. 20 Juni 1775 och invigdes
på Stockholms slott d. 28 Juni 1776. Vasa hofrätt
sammanträder under de ordinarie sessionerna å 2,
under ferierna å 1 division.
– 3. Viborgs hofrätt, hvars jurisdiktionsområde
utgöres af Viborgs, S:t Michels och Kuopio län,
grundlades d. 19 Juni 1839 och invigdes d. 1
Nov. s. å. Viborgs hofrätt sammanträder under de
ordinarie sessionerna å 3, under ferierna å 1 eller
2 divisioner. M. G. S.
Hofrätten öfver Skåne och Bleking. Se Hofrätt.
Hofrättsråd, ledamot i hofrätt. Det äldsta
hofrättsrådet på hvar och en af en hofrätts
divisioner förer der ordet, och divisionen bär
namn efter sin ordförande, som, befriad från
föredragningsskyldighet, öfvervakar arbetets gång på
divisionen. Hofrättsråd uppbär 4,400 (efter 5 år 5,000
kr.) i lön och 2,000 kr. i tjenstgöringspenningar.
E. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
