Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hogendorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
119,334 har. Innev, i socknen jämte kapellaget voro
vid 1881 års slut 1,579. Annex till Öfver-Hogdal. –
3. Öfver-H., socken i Herjedalen, Jämtlands
län, Svegs tingslag. Arealen 22,062 har. 303
innev. (1881). Ö.-H. bildar med Ytter-Hogdal och
Ängersjö kapell ett konsistorielt pastorat af 3:dje
kl., Hernösands stift, Jämtlands södra kontrakt.
Hogendorp. 1. Dirk van H., grefve, nederländsk
general, f. 1761, tillhörde först preussiska armén
och innehade derefter (till 1799) anställning i
nederländska ostindiska kompaniets tjenst. 1803–05
var han holländskt sändebud i Petersburg, och
1807 blef han krigsminister, men utnämndes redan
s. å. till sändebud i Wien, 1809 i Berlin och 1810 i
Madrid. Efter Hollands införlifvande med Frankrike
s. å. blef han 1811 divisionsgeneral i fransk
tjenst och Napoleons adjutant samt 1812 guvernör
i Vilna och 1813 i Hamburg. Öfverallt gjorde han
sig hatad genom sin hårdhet. Efter Napoleons fall
(1814) drog han sig tillbaka till Holland, men
återinträdde under de "hundra dagarna" (1815) i hans
tjenst. 1816 begaf han sig till Syd-Amerika, der
han 1822 afled. – 2. Gijsbert Karl van H., grefve,
nederländsk statsman, den föregåendes broder, f. 1762,
blef 1782 anställd vid arfståthållarens garde, men
studerade sedermera juridik och blef pensionaris i
Rotterdam. Då Holland 1795 eröfrades af fransmännen,
öfvertog han en affär i Amsterdam och satte sedan till
större delen af sin förmögenhet vid ett misslyckadt
försök att på Goda-Hoppsudden grundlägga en koloni
för huset Oraniens anhängare. Likväl lemnade han
till kriget mot fransmännen 1813 af egna medel
50,000 gulden och bidrog mer än någon annan till att
återuppsätta huset Oranien på tronen. I den komité,
som efter Hollands befrielse (1813) skulle uppgöra
förslag till ny konstitution, utöfvade han såsom
ordförande ett betydligt inflytande och kan anses
såsom den egentlige upphofsmannen till Nederländernas
nu gällande grundlag. Han blef derefter chef för
utrikesdepartementet och vicepresident i statsrådet,
men tog 1816 afsked. I generalstaternas andra kammare,
af hvilken han 1815 blef medlem, slöt han sig till
oppositionen emot ministern van Maanen. Plats i
första kammaren afsade han sig, emedan denna kammares
öfverläggningar icke voro offentliga. Död 1834. 1815
fick H. greflig värdighet. Han författade omfångsrika
verk om den ostindiska handeln och Nederländernas
statshushållning m. m. Brieven en geschriften van
H. utgåfvos (1866–67) af hans son.
Hogg, James, skotsk folkskald, vanligen, efter
sin födelseort, kallad herden från Ettrick (The
Ettrick shepherd), f. 1770, tillhörde en slägt, som
i århundraden utgjorts af herdar, och sjelf vallade
han hjordar till bortåt sitt trettionde år. Hans
fäderneslands sagor och sånger upptände hans fantasi
så, att han började dikta, utan att kunna skrifva
eller läsa. Med möda lärde han det förra för att kunna
uppteckna alstren af sin fantasi, och 1794 trycktes
hans första dikt, The mistakes of a night. Derefter
följde Scots pastorals (1801), The mountain bard
(1807), hvartill Walter Scott skref inledningen,
och Treatise on the diseases of sheep. Inkomsten
för dessa arbeten satte honom i tillfälle att köpa
sig en liten gård. Men inom kort förlorade han gård
och grund samt slog sig 1810 såsom literatör ned
i Edinburgh, der han bl. a. utgaf veckoskriften
"The spy" (1810–11) och dikterna Queen’s wake (1813),
hvilka stadgade hans anseende som skald, The pilgrims
of the sun, The poetic mirror m. fl. 1817 bosatte
H. sig på Altrive, en liten arrendegård, som hertigen
af Buccleuch skänkte honom för lifstiden, och 1820
gifte han sig. Under ett besök i London 1831 visades
honom mycken uppmärksamhet af adeln och den literära
verlden. Död 1835 och begrafven i Ettrick. Utom
hans ofvan nämnda arbeten förtjena nämnas Winter
evening tales (1819), Lay sermons (1834) och Montrose
tales (1835) samt en mängd uppsatser i "Blackwoods
magazine". Utan att tåla någon jämförelse med sin
landsman R. Burns, utmärkte sig H. likväl för stor
skärpa i iakttagelsen och kraft i återgifvandet. En
samling af H:s Tales utgafs 1838 (ny uppl. 1851). Hans
samlade skaldestycken, Poems, utkommo 1850–52. En ny
upplaga af hans verk ombesörjdes af Thomson (1874).
Hogg, Robert, engelsk botanist och pomolog, f. 1818,
stiftade 1854 jämte Rivers det britiska pomologiska
sällskapet, var 1866 generalsekreterare vid den
stora internationella trädgårdsutställningen i South
Kensington och 1869 en af den britiska regeringens
kommissarier vid den stora trädgårdsutställningen i
Petersburg. Tillsammans med G. W. Johnson utgifver han
"Journal of horticulture". Bland H:s större arbeten
förtjena nämnas: British pomology (1851), Apple,
its history and its varieties (2:dra uppl. 1852),
The Dahlia, its history and cultivation (1853),
The fruit manual (1860: flere uppl.) och den årligen
(sedan 1860) utkommande The gardener’s yearbook.
Hogland (F. Suursaari), ö midt i Finska viken,
hänförd till Kymmene härad och domsaga, Viborgs
län, Finland. Jämte Tyttärensaaris närmare den
estländska kusten belägna ö har H. en areal af 30
qvkm. Folkmängden på bägge öarna 1,079 pers. (1880),
finnar. Den nakna granitgrunden medgifver intet
jordbruk. Befolkningen, som är härdad och driftig,
hemtar derför sin näring nästan uteslutande ur hafvet
genom fiske, själfångst, lotsning samt bergning
af gods från strandade fartyg, den sistnämnda en
icke obetydlig inkomstkälla, om hvars tillflöde de
omgifvande grunden och blindskären draga försorg,
i trots af talrika fyrar och känningsbåkar såväl
på H. som på kringliggande skär. Af H:s tre fyrar
har den öfre en höjd af 114 m. öfver hafvet och en
lysvidd af 25’. På ön finnas porfyrbrott. – H. utgör
med Tyttärensaari en oklassificerad kyrkoförsamling,
som räknas till Fredrikshamns prosteri af Borgå
stift. – Vid H., på öns norra sida, utkämpades d. 17
Juli 1788 en sex timmars hård strid mellan svenska
och ryska flottorna, den förra under hertig Karls,
den senare under amiralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
