- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1415-1416

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holbäk amt, amt i nordvestra delen af Själland - Holck, dansk adlig ätt - Holck, Henrik - Holck, Eiler - Holck, Frederik Vilhelm Konrad - Holck, Karl Georg - Hockenhavn, baroni i östra delen af Fyen - Holcus L., mjuktåtel, bot. - Holger danske, en ursprungligen fransk sagohjelte, Ogier le danois - Holgert målare. Se Hansson, H. - Holigelod, artill., kallades granaten vid tiden för 30:åriga kriget - Holk l. Hulk, sjöv., ett gammalt aftakladt, till sjöbruk odugligt fartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handelsväxter, 69,960 har till naturlig äng, bete,
träda o. s. v. och 7,370 har till skog. S. å. funnos
inom amtet 21,800 hästar, 71,600 nötkreatur, 67,000
får och 43,300 svin. Der ligga många stora egendomar,
och förr fanns der en betydande mängd fästegods (2,920
fästegårdar år 1835, omfattande nära två tredjedelar
af hela hartkornet), men 1879 återstodo endast 520
fästegårdar, med 2,650 tunnor hartkorn. Amtet har 3
städer (Holbäk, Kalundborg och Nykjöbing), 6 härad
och ön Samsö. E. Ebg.

Holck, dansk adlig ätt, som omtalas redan i början
af 14:de årh. – 1. Henrik H., f. 1599, utmärkte sig
under trettioåriga kriget, dels vid försvaret af
Stralsund mot Wallenstein (1628), dels i kejserlig
tjenst, i synnerhet vid Leipzigs intagande 1633, samt
blef tysk riksgrefve och generalfältmarskalk. Död
d. 30 Aug. 1633. – 2. Eiler H., f. 1627, utmärkte
sig under Köpenhamns belägring 1658–59 som öfverste
för det kungliga lifgardet samt var 1660–72 lensmand
och kommendant på Kronborg. 1671 blef han baron
(till Holckenhavn) och geheimeråd. Död 1698. –
3. Frederik Vilhelm Konrad H., född 1742,
ättling af Henrik H., utöfvade som Kristian VII:s
gunstling ett skadligt inflytande på den unge
konungen under hans första regeringsår genom att
förleda honom till alla slags utsväfningar. Han
blef 1767 hofmarskalk och 1769 geheimeråd,
men störtades 1770 af Struensee. Död 1800.
E. Ebg.

Holck, Karl Georg, dansk rättslärd, född i Ålborg
d. 3 Jan. 1834, blef student 1849 och juridisk
kandidat 1855, tog 1856 slesvigsk juridisk
examen och fick anställning i det slesvigska
ministeriet. 1857–59 studerade han i Bonn,
Paris och München, höll 1860–61 föreläsningar vid
Köpenhamns universitet i slesvigsk rätt och blef
1862 professor. Död d. 14 Aug. 1868. Efter hans död
utgåfvos hans föreläsningar: Den danske statsforfatningsret
(1869) och Den danske statsforvaltningsret
(1870). E. Ebg.

Holckenhavn, baroni i östra delen af Fyen,
Svendborgs amt, stiftadt 1672 af Eiler Holck
(se Holck). Hufvudgården H., 2 km. s. om Nyborg,
hette ursprungligen Kogsbölle och tillhörde
redan på drottning Margaretas tid slägten
Ulfeld. Den ombyggdes i slutet af 16:de årh. och
fick namnet Ulfeldsholm, men såldes 1616 till
Ellen Marsvin, som uppförde två nya flyglar och
fyra torn samt kallade gården Ellensborg. Efter
hennes död (1649) gick den i arf till dottern
Kirsten Munk, Kristian IV:s förskjutna maka, och
1658 till dotterdottern Leonora Kristina Ulfeld,
men indrogs till kronan 1663 och såldes 1671 till
Eiler Holck, som gaf den dess nuvarande namn.
E. Ebg.

Holcus L., mjuktåtel, bot., ett till
nat. fam. Gramineae, kl. Triandria L. hörande
växtslägte, som utmärker sig derigenom att den
utbredda vippans småax äro kortskaftade, tvåblommiga,
sammantryckta, och de två skärmfjällen ej alldeles
lika stora, det yttre smalare, ennervigt, det inre
trenervigt. Blommorna hafva glesa hår vid basen; den
nedre är tvåkönad, den öfre har endast ståndare. De
till svenska

floran hörande arterna af detta slägte, H. lanatus
L. och H. mollis L., äro tämligen höga, mjukhåriga
gräs, med breda, platta blad; de växa mindre allmänt
på ängar och bland klöfver samt i lundar, hälst der
marken är något fuktig, och anses som goda fodergräs,
O. T. S.

Holger danske, en ursprungligen fransk sagohjelte,
Ogier le danois, hörande till den karolingiska
sagokretsen, namnes först i den äldsta chanson de
geste, "Chanson de Roland", från slutet af 11:te
årh. Senare göres hans lefnad, i synnerhet den långa
strid han förde med sin länsherre Karl d. store, till
föremål för diktning, först af Raimbert de Paris i
"Chevalerie Ogier le danois" (slutet af 12:te årh.),
och till sist omskrifvas dikterna till en vidlyftig
prosaroman (15:de årh.). Troligen har H. ingenting
gemensamt med Danmark, utan tillhör Ardennerna –
namnen li danois, li denois, l’ardennois brukas om
hvarandra hos Raimbert –, men redan tidigt torde man i
sjelfva Frankrike hafva glömt detta och hänfört honom
till Danmark. Till norden kom sagan troligen redan
i 12:te årh. och gaf upphof till kämpavisorna om
"Olger danske og Burmand" samt "Olger danske og kong
Didrik", i hvilka H., fattad såsom representanten
för dansk hjeltekraft, ställes upp mot tyskarnas
förnämste hjelte, Didrik af Bern, på ett satt, som
synes häntyda på förhållandena i början af Knut VI:s
tid (1183). Äfven i Sverige var H. känd. Hans bild
förekommer nämligen på en hvalfmålning i Floda kyrka
i Södermanland med underskrift "hollager das ha wa
siger af burma" (d. v. s. "H. dans(k) han van(n)
seger öfver Burman"), kämpavisans omqväde. Sagan
var således gammal i Norden och hade måhända blifvit
ytterligare uppfriskad genom danska och svenska
öfversättningar af den stora norska Karlamagnussagan,
då Kristiern Pedersen i Paris upptäckte den franska
prosaromanen och öfversatte den på danska. Denna
"Krönike om Olger danske" (1534), som utgifvits i
ett mycket stort antal upplagor, blef en särdeles
omtyckt folkläsning och gaf troligen anledning till
att den bekanta sagan om en väldig nationalhjelte,
som sitter och sofver i ett berg, men som en gång,
då landet är i den yttersta nöd, skall vakna och
frälsa detsamma, i Danmark knutits till H. Senare
skalder hafva flere gånger behandlat sagan,
vackrast Ingemann i "Holger danskes sange" (1827).
C. R.

Holgert målare. Se Hansson, H.

Holigelod, artill., kallades granaten vid tiden
för 30:åriga kriget. Den tillverkades dels af jern,
dels af koppar. H. W. W.

illustration placeholder


Holk l. Hulk, sjöv., ett gammalt aftakladt, till
sjöbruk odugligt fartyg, som nyttjas till förrådsrum,
bostad, lasarett, fängelse, blockskepp m. m. Holken
är stundom försedd med kran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0712.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free