- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1417-1418

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holk l. Hulk, sjöv., ett gammalt aftakladt, till sjöbruk odugligt fartyg - Holkar, slägtnamn för maharajan af Indor - Holland, i vidsträckt mening en ofta använd benämning på konungariket Nederländerna (se d. o.) - Holland, gemensamma namnet på två provinser, Nord-H. och Syd-H., i nordvestra delen af konungariket Nederländerna - Holland, engelsk peer-titel, som 1763 gafs åt Henry Fox - Holland, Henry Fox, lord Holland - Holland, Henry Richard Vassall Fox, lord Holland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

l. sax och kallas då vanligen kranpråm samt nyttjades
förr vid andra fartygs kölhalning. R. N.

Holkar, slägtnamn för maharajan af Indor, hvilket
rike äfven plägar kallas Holkars dominions.

Holland. 1. I vidsträckt mening en ofta använd
benämning på konungariket Nederländerna (se d. o.). –
2. Gemensamma namnet på två provinser, Nord-H.
och Syd-H., i nordvestra delen af konungariket
Nederländerna, de tätast befolkade och rikaste
uti konungariket. Nord-Holland (Noordholland)
begränsas af Nordsjön, Zuiderzee, Utrecht
och Syd-Holland. Arealen 2,770 qvkm. 694,166
innev. (1880). Provinsen utgöres till största delen
af en halfö, numera en ö, sedan dess norra del,
Holland op zijn smalst, blifvit genomskuret af
Nordsjökanalen (mellan Amsterdam och Ijmuiden),
jämte de n. derom belägna öarna Wieringen, Texel
och Vlieland. Den hör till den lägst belägna delen
af konungariket, skyddas mot hafvet af höga dyner
och har en mycket fruktbar jord, som dock begagnas
mera till gräsväxt än till åkerbruk. Boskapsskötsel
är ock landets hufvudnäring jämte åkerbruk, fiske,
handel och skeppsbyggen. Hufvudort Amsterdam. –
Syd-Holland (Zuidholland) är beläget s. om Nord-H.
och gränsar för öfrigt i v. till Nordsjön, i
s. till Zeeland och Nord-Brabant samt i ö. till
Gelderland och Utrecht. Arealen 3,022 qvkm. 818,477
innev. (1880). Provinsen, som omfattar Rhens och
Maas’ mynningar, består till hälften af stora,
mellan flodarmarna liggande öar och har dessutom
flere insjöar. De förnämsta vattendragen äro Oude
Rijn (Gamla Ehen), Ijssel, Lek, Merwede, Maas och,
på södra gränsen, Hollandsdiep. Det af Oude Rijn
genomflutna området kallas Rijnland, det s. derom
belägna Delfland och Schieland, ön s. om Rotterdam
Ijsselmonde, den s. om. Maas liggande större ön
Voorne (i v.), Beijerland (i midten) och Stryen
(i ö.) samt den sydvestligaste ön Overflakke och
Goeree (i v). Landet liknar för öfrigt Nord-Holland i
naturbeskaffenhet. Boskapsskötsel, åkerbruk och handel
äro hufvudnäringar, men derjämte förekommer äfven
en liflig industri; tegelslagning, bränvinsbränning,
skeppsbyggen etc. Hufvudort Haag (’s Gravenhage),
Nederländernas hufvudstad. – 3. Konungarike, som
utgjordes af republiken Förenade Nederländernas
(sedan 1795 kallad Bataviska republiken) område
och af Napoleon I 1806 gafs åt hans broder Ludvig,
men 1810 införlifvades med Frankrike. – 4. Fordom
grefskap, som sträckte sig öfver de nuv. provinserna
Nord- och Syd-H. samt derjämte omfattade några på
andra sidan Maas och Hollandsdiep belägna områden,
hvilka förenats med Nord-Brabant. – Grefskapet H.,
egentl. Holtland, "skoglandet" (så kalladt efter den
rika buskvegetationen på öarna vid Maas’ mynning;
jfr T. holz, skog), som sedan äldsta tider beboddes
af germaner (friser), införlifvades efter en långvarig
kamp, som först slutades genom Karl d. store (d. 814),
med det stora frankiska riket. Genom fördraget
i Verdun (843) kom H. till Lothringen och genom
fördraget i Mersen 870

till Tyskland. Först i 10:de årh. förekommer titeln
"grefve af H.", och med grefve Dirk III (d. 1039)
begynner H:s tillförlitliga historia. Bland Dirks
efterträdare, som lågo i ständiga fejder med grefvarna
af Flandern, märkas Vilhelm I (d. 1224), som
1218 företog ett berömdt korståg till Heliga landet
och Egypten samt förlade residenset till Haag, och
dennes sonson Vilhelm II (1234–56), hvilken 1247,
efter Henrik Raspes död, valdes till tysk motkonung
mot Fredrik II. Med Vilhelm II:s sonson Johan I
(1296–99) utdog grefveslägten på manssidan, hvarefter
H. tillföll Vilhelms systerson Johan II af Avênes
(d. 1304), tillika grefve af Hainaut. Efter huset
Avênes’ utslocknande med Vilhelm IV, 1345, utbröt
ett inbördes krig i H. och uppstodo de ryktbara
partierna hoeks och kabeljaouws. Vilhelm IV:s syster
Margareta, gift med tyske kejsaren Ludvig af Bajern,
besteg tronen och fick understöd af de aristokratiske
"hoeks", men bekämpades af det borgerliga partiet,
"kabeljaouws", som stredo för hennes son Vilhelm
V. Sedan denne vid Vlaardingen besegrat "hoeks"
och de med dem förbundna engelsmännen (1351), afstod
Margareta (1354) från tronen. När Vilhelm ej långt
derefter blef vansinnig, inkallade "hoeks" hans broder
Robert till ståthållare l. "ruward" (1358). Dennes
sondotter Jakobaea, den holländska historiens
mest romantiska figur, nödgades 1433 afträda
H. till sin morfader, hertig Filip den gode af
Burgund. Derefter delade H. de öfriga burgundiska
landens öde, öfvergick 1477 till habsburgska huset
och vid de habsburgska landens delning 1556 till
Spanien. H. var en af de sju provinser, hvilka genom
nederländska frihetskriget (1568–1648) lössleto sig
från Spanien och 1648 erkändes såsom sjelfständig
republik under namnet Förenade Nederländerna. Det
blef den mäktigaste af provinserna: det bidrog ensamt
med mer än hälften till Nederländernas inkomster
och utöfvade på dess politik ett så bestämmande
inflytande, att republiken vanligen benämndes
H. Dess rika handelsstäder voro hufvudsätet för det
aristokratiska patriotpartiet, hvilket bekämpade
det oraniska husets herravälde. Sedan Bataviska
republiken upprättats (1795), ingick den gamla
provinsen H:s område i det närmaste i departementet
H. Sedan 1814 konungariket Nederländerna bildats,
återställdes provinsen H. till sina gamla gränser. Den
styrdes af två guvernörer, och dess representation
sammanträdde än i Haag, än i Haarlem. 1840 delades
den i två provinser, Nord-H. och Syd-H.

Holland, engelsk peer-titel, som 1763 gafs
åt Henry Fox. Dennes ätt utdog 1859 med
hans sonsons son Henry Edward Fox. 1.
Henry Fox, lord H. Se Fox 1. – 2. Henry
Richard Vassall Fox, lord H., engelsk statsman och
skriftställare, den föregåendes sonson och brorson
till den store Ch. J. Fox, f. 1773, gifte sig 1797,
efter en skandalös äktenskapsskilnadsprocess,
med sir Godfrey Websters maka och upptog hennes
familjenamn, Vassall. Efter sin faders död fick H. vid
jämförelsevis unga år plats i öfverhuset och blef,
en lärjunge af sin berömde farbroder, genast ledare
för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free