Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holland, Henry Richard Vassall Fox, lord Holland - Holland, Josiah Gilbert - Holland, Wilhelm Ludwig - Hollandsdiep, en af Maas' mynningsarmar - Hollar, Wenceslaus - Hollazius, David - Holleschau (Tsjech. Holesov), stad i Mähren - Hollola, härad af Tavastehus län, Finland - Holländerdybet, det östra och kortare inloppet till Köpenhamn - Holländeri (T. holländerei), eg. på holländskt sätt ordnadt mejeri - Holländska literaturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der fåtaligt representerade whigpartiet. Han kunde mot
den öfverväldigande majoriteten ingenting genomdrifva,
men inlade protest på protest mot hennes mått och
steg. Då Fox 1806 trädde i spetsen för ministèren,
blef H. medlem af Privy council och fick jämte lord
Auckland uppdrag att med amerikanska fullmäktige
uppgöra det fördrag, hvars förkastande af presidenten
Jefferson sedermera ledde till Englands krig med
Amerika (1810–12). Efter Fox’ död innehade H.,
från d. 15 Oktober 1806 till ministèrens upplösning
1807, det hemliga sigillet. Så länge whigs derefter
voro uteslutna från styrelsen, understödde H. dem
kraftigt. Både under denna tid och sedermera, när
whigs 1830 återkommo till makten och H. blef
kansler för hertigdömet Lancaster, skulle utan
hans energiska medverkan antagligen många af de
genomgripande åtgärder (valrättens utsträckning,
katolikernas emancipation, afskaffandet af test- och
korporationsakterna, Upphäfvandet af spanmålslagarna
och slafhandelns undertryckande), hvilka utmärka
Englands historia under förra hälften af 1800-talet,
ej så hastigt genomdrifvits. Död 1840. H. var en god
talare, men ännu bättre debattör, emedan han hastigt
fattade och med lätthet blottade motståndarens
svaga sidor. – Hans bostad, Holland house, var
föreningspunkten för ett valdt sällskap af statsmän,
artister samt vetenskapens och literaturens idkare
och vänner. Sjelf uppträdde han såsom författare med
skrifterna The life and writings of Lope Felix de Vega
Carpio (1807), Three comedies from the spanish (1808)
och de efter hans död af hans son Henry Edward Fox,
lord H., utgifna Foreign reminiscences (1850) och
Memoirs of the Whig party during my time (1852–54).
A. B. B.
Holland, Josiah Gilbert, amerikansk skriftställare,
f. 1819 i Belchertown, Massachusetts, studerade
medicin och praktiserade några år såsom läkare i
Springfield, men egnade sig sedermera åt literär
verksamhet. Han ingick i redaktionen af "Springfield
republican", der han publicerade sina första arbeten:
History of western Massachusetts (1855) och romanen
The bay path (1857). Der började han äfven, under
psevdonymen Timothy Titcomb, skrifva en följd af
bref och essays, som fingo en stor läsekrets. De
första utkommo under titeln: Letters to the
joung (1858; "Bref till ungdom och unga makar",
1874), hvarpå följde skaldestycket Bitter-Sweet
(s. å.) m. fl. Vidare märkas dikterna Kathrina (1867)
och The marble prophecy (1872) samt romanerna Miss
Gilbert’s career (1867), Arthur Bonnicastle (1873)
och The mistress of the manse (1874). Efter hemkomsten
från en till Europa företagen resa öfvertog han, 1870,
utgifningen af Scribners "Monthly magazine". Hans
Complete works utkommo 1873 i 10 bd.
Holland, Wilhelm Ludwig, tysk språkforskare, född
i Stuttgart 1822, blef 1847 docent och sedermera
professor i Tübingen samt har offentliggjort ett
stort antal arbeten i romansk och germansk filologi,
bland hvilka märkas Crestien von Troies, eine
literaturgeschichtliche
untersuchung (1854) samt upplagor af "Schauspiele des
herzogs Heinrich Julius von Braunschweig" (1855),
"Buch der beispiele der alten weisen" (1860), "Li
romans dou chevalier au lion von Crestien von Troies"
(1862) och "Briefe der herzogin Elisabeth Charlotte
von Orléans" (1865–75). Derjämte har han utgifvit en
kritisk upplaga af Uhlands poetiska skrifter (1863,
flere uppl.).
Hollandsdiep, en af Maas’ mynningsarmar, på gränsen
mellan Syd-Holland och Nord-Brabant.
Hollar, Wenceslaus, kopparstickare, f. i Prag 1607,
död i London 1677, blef, då hans välmående familj
genom slaget vid Prag (1620) bragtes till fattigdom,
nödgad att öfvergifva studierna och kom i stället
i kopparstickarelära hos Matthäus Merian i
Frankfurt a. M. År 1636 var han i Köln och togs
då i tjenst hos grefve Arundel, engelsk gesandt
vid österrikiska hofvet, med hvilken han följde
till London. H. blef der mycket använd, ehuru han
lönades illa för sitt arbete. Efter ett äfventyrligt
lif dog han i stor fattigdom. Af hans arbeten, som
utmärka sig för ett eget manér med lätta och fria
streck, må nämnas Regina Saba, efter Holbein, och
Johannes döparens halshuggning, efter Elzheimer.
C. R. N.
Hollazius, David, tysk teolog, f. 1648, död 1713
såsom kyrkoherde i Jakobshagen (Pommern). Utom
flere uppbyggelseskrifter utgaf han dogmatiska
läro- och handböcker, som visserligen blott voro
bearbetningar efter äldre arbeten, men genom sin
tydlighet, reda och fullständighet samt sin strängt
kyrkliga renlärighet vunno allmänt erkännande. Den
förnämsta bland dessa var Examen theologicum universam
theologiam complectens (1707).
Holleschau (Tsjech. Holesov), stad i Mähren. 5,539
innev. (1880). Linne- och klädesväfverier.
Hollola. 1. Härad af Tavastehus län, Finland,
omfattar 7 socknar. Areal 3,487 qvkm. 37,458
innev. (1880). – 2. Domsaga under Åbo hofrätt,
delad i 4 tingslag. Areal 3,824 qvkm. 42,620
innev. (1880). – 3. Prosteri af Borgå stift,
bestående af 9 kyrkoförsamlingar. Areal och folkmängd
desamma som domsagans. – 4. Socken af förenamnda
härad och domsaga. Areal 586 qvkm. Befolkningen,
finsk, 7,837 pers. (1880). H. utgör ett imperielt
pastorat af 1:sta kl. och hade i äldre tider
en många gånger större utsträckning än nu.
O. I.
Holländerdybet, det östra och kortare inloppet
till Köpenhamn, mellan Middelgrunden och
grunden vid Saltholmen, har ett djup af
13–17,7 m. och en bredd af 1,100 till 1,300 m.
E. Ebg.
Holländeri (T. holländerei), eg. på holländskt sätt
ordnadt mejeri; af holländare arrenderad ladugård;
stamhjord af nötboskap.
Holländska literaturen. En holländsk
nationalliteratur uppkom först på 1100-talet,
och de äldsta minnesmärkena af henne bestå i en
rad riddaredikter, tillhörande hufvudsakligen den
karolingiska och den britiska sagokretsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
