Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmgård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holms kloster. Se Munkholmen.
Holmsland, ö i Ringkjöbingfjorden (Danmark), 85
qvkm. Öfver 2,100 innev. Ön är genom broar förenad
med fastlandet; och efter indämning af fjordens
norra del (Stadilfjorden) hänger den tillsammans med
den 40 km. långa raden af flygsandsbankar mellan
fjorden och Nordsjön, Holmsland klit, som är en af
de förnämsta fiskeplatserna på Jyllands vestkust.
E. Ebg.
Holmsryger. Se Rogaland.
Holmström, Israel, skald, föddes i Stockholm,
antagligen kort efter 1660, blef student i Upsala
1675 och ingick sedan i kungl. kansliet, der han efter
några år befordrades till registrator. H. gjorde sig
först känd genom ett sorgetal på vers öfver drottning
Ulrika Eleonora (1693), höll 1697 ett dylikt öfver
Karl XI samt kort derefter en "solenn oration"
med anledning af Karl XII:s kröning. Alla dessa tal
finnas tryckta. 1697 (enligt annan uppgift 1701) blef
H. generalauditör, åtföljde konung Karl XII ifrån 1700
på dennes fälttåg och säges hafva stått i synnerlig
ynnest hos konungen, som han roat med sina glada och
qvicka infall. H. befordrades slutligen till krigsråd,
men afled snart derefter i Smorgoni i Litaven, d. 24
Febr. 1708. – H:s skalderykte grundar sig på en del
smärre lyriska dikter, hvilka länge cirkulerade
i afskrifter, tills en del af Bergius utgafs i
"Småsaker till nöje och tidsfördrif’ (1756–57);
först 1863 utkommo de i P. Hansellis stora samling,
del. 6 De äro dock der ingalunda fullständigt utgifna:
flere andra uppräknas af Lidén i hans "Historiola",
och till dessa kunna läggas: En description öfver
den pohlniska nationen (1707) samt många skämtvisor,
spridda i handskrifter från samma tid. H. är märklig
såsom den svenska vitterhetens mest afgjorde humorist
under det karolinska tidehvarfvet. Hans visor, hans
suppliker, hans epigram spritta af denna egendomliga
qvickhet, denna försonande blick på lifvet,
denna lustiga och dock godhjertade lek med allt i
verlden, som kännetecknar den äkte humoristen. Han
anslog dervid tonarter, hvilka ljödo genom hela
det följande århundradet och i Bellman funno sin
ojämförligt mest begåfvade tolkare: den folkliga
humorns, den bacchanaliska lefnadslustens. I det
förra hänseendet må erinras om En fiskarebros-visa,
ur hvilken de tre sista stroferna öfvergått till
verklig folkvisa, i det senare om En suputs försvar.
-rn.
Holmström, Hans Olof, ärkebiskop, född i Ösmo socken,
Stockholms län, d. 15 Okt. 1784, blef 1806 filos.
magister i Upsala, 1809 teol. kandidat, 1811 docent
i latin och 1816 e. o. adjunkt. 1818 flyttade han
till Strengnäs såsom gymnasii-adjunkt samt blef 1819
konsistorienotarie, 1823 lektor och 1828 kyrkoherde
i Dunker och Lilla Malma församlingar af Strengnäs
stift. 1829 befordrades han till domprost i Strengnäs,
blef 1830 teol. doktor och utnämndes 1839 till biskop
i Strengnäs samt 1852 till ärkebiskop i Upsala och
prokansler för universitetet derstädes. 18f53 blef han
ledamot af Vetenskapsakademien. Under riksdagarna 1828
–54 var han medlem af presteståndet (1850–51 vice
talman, 1854 talman) och en af dess inflytelserikaste
män. Död i Upsala d. 27 Aug. 1855. Hans skrifter
utgöras af disputationer samt några predikningar
och liktal.
Holmström, Karl Ferdinand Alexander, författare,
föddes i Stockholm d. 5 Maj 1820, kom tidigt
i bokhandel och blef slutligen bokhållare
och föreståndare för Lundeqvist & Baumgartens
bokhandel och stora lånbibliotek i hufvudstaden. Död
å lägenheten Vestervik i Roslagen d. 11 Juli
1858. Redan mycket tidigt uppträdde H. som författare
af barnböcker, hvilka mottogos med ganska stort
bifall, såsom En tomtegubbes aftonberältelser (1842)
m. fl. Med denna art af författareskap fortfor
han alltjämt och lemnade äfven novellistiska och
versifierade bidrag till tidningar och kalendrar
(signaturen "Ferdinand"). Två gånger erhöll han
Svenska akademiens mindre pris. Efter hans död
samlades det bästa af hvad han skrifvit, under titel:
Romantiserade tidsbilder ur fäderneslandets historia
(1858) och Skaldeförsök (1859). -rn.
Holmsund, kapellförsamling i Vesterbottens län, Umeå
tingslag. 445 innev. (1881). Församlingen tillhör
Umeå landsförsamlings pastorat, Hernösands stift,
Vesterbottens första kontrakt.
Holmö, kapellförsamling i Vesterbottens
län, Umeå tingslag. Arealen 4,387 har. 348
innev. (1881). Kapellet lyder under Säfvar,
Hernösands stift. Vesterbottens första kontrakt.
Holoedrisk form (af Grek. holos, hel, och hedra,
sida), miner., kallas, i motsats till hemiedrisk
form, en fulltaligt utbildad kristallform.
P. T. C.
Holofernes var, enligt Judits (apokryfiska)
bok, den i Niniveh residerande assyriske konungen
Nebukadnesars öfverfältherre och hade af honom fått
i uppdrag att underkufva samtliga folken i vestra
Asien. Han blef, då han belägrade fästet Bethulia,
i judiska landet, dödad af en israelitisk qvinna Judit
(se d. o.). H. kan icke vara en historisk person.
Holofsin (R. Golovtsjin), ort i Litaven vid Vabis-ån,
35 km. n. v. om Mohilev, bekant genom det mellan
svenskar och ryssar der utkämpade slaget, d. 4 Juli
1708. Efter öfvergången af Berezina skyndade Karl XII
sjelf fram till H., der ryssarna tagit ställning för
att spärra vägen till Mohilev. Karl framkom d. 28
Juni och undersökte ställningen. Genom vägarnas
dåliga beskaffenhet fördröjdes marschen, så att
de första trupperna anlände först d. 3 Juli. Karl
beslöt att anfalla redan följande dag. Ryssarna,
25,000 à 35,000 man (uppgifterna äro olika),
stodo under generalerna Sjeremetiev och Mensjikov
i en utbredd befäst ställning bakom Vabisån. Deras
ställning delades i två delar af en skogsdunge, som
sträckte sig ända till ån, och af ett söder om denna
beläget moras. Svenskarnas styrka uppgifves olika,
från 4,000 till 14,000 man. Under natten till d. 4 lät
Karl midt för moraset uppföra ett batteri, hvarifrån
artilleriet på morgonen öppnade en liflig eld mot
högra flanken af ryssarnas venstra flygel. Under
det denna eld pågick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
