Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1850 lefde han åter omvexlande i flere af Tysklands
städer, men flyttade sedan å nyo till Breslau, der
han dog d. 12 Febr. 1880. Utom dramatiska arbeten,
som utkommo samlade under titeln Theater (1845; ny
uppl. 1867), utgaf han åtskilliga diktsamlingar, af
hvilka Schlesische gedichte (1830; 17:de uppl. 1880),
skrifna på den schlesiska munarten, och Deutsche
lieder (1834; 2:dra uppl. 1836) ofta lyckligt träffa
folktonen. Hans berättelser, hvilka 1861–66 utkommo
samlade under titeln Erzählende schriften, förete
visserligen enstaka älskvärda drag, men lida i
allmänhet af löslighet, såväl i kompositionen som
i framställningen. H. utgaf äfven sjelfbiografiska
arbeten och flere samlingar af bref. Hans största
förtjenst torde hafva varit den att han gaf vådevillen
medborgarerätt på den tyska skådebanan.
Holten, Karl Valentin, dansk fysiker, född d. 18 Maj
1818 i Köpenhamn, arbetade några år som praktisk
mekaniker, men började 1837 att studera och tog
1841 polyteknisk examen. S. å. blef han amanuens hos
H. K. Örsted och började 1842 att hålla föreläsningar
i stället för denne. 1849 blef han student och lektor
vid universitetet, 1852 professor och 1872 tilllika
direktör för den polytekniska läroanstalten. Skrifter:
Lären om naturens almindelige love (1857; 7:de
uppl. 1879), Lysets naturläre (1861), Foreläsninger
over kemisk fysik (1877) och Foreläsninger over
mekanisk fysik (1878). E. Ebg.
Holtsljunga, socken i Elfsborgs län, Kinds
härad. Arealen 7,557 har. 1,039 innev. (1881). Annex
till Mjöbäck, Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Holtzendorff, Franz Joachim Wilhelm Philipp von,
tysk jurist, f. 1829, blef 1857 docent, 1861
e. o. professor och 1873 professor i juridik vid
universitetet i Berlin. S. å. kallades han till
professor i München. Han har egnat sina krafter
företrädesvis åt reformerandet af straffväsendet
och fångvården samt for detta ändamål företagit
studieresor till de flesta europeiska stater,
bl. a. till Sverige. H. är en af förkämparna
för dödsstraffets afskaffande och det irländska
fängelsesystemets tillämpande. För dessa syftemål
har han verkat bl. a. genom skrifterna Das irische
gefängniss-system (1859), Die kürzungsfähigkeit der
freiheitsstrafen und die bedingte freilassung der
sträflinge (1861), Kritische untersuchungen
über die grundsätze und ergebnisse des irischen
strafvollzugs (1865) och Das verbrechen des mordes
und die todesstrafe (1875). I flygskrifterna Die
brüderschaft des Rauhen hauses (1861) och Der
brüderorden des Rauhen hauses und sein wirken in
den strafanstalten (1:sta och 2:dra uppl. 1862) fäste
han allmänhetens uppmärksamhet på missförhållandena
i det preussiska fångvårdssystemet, och genom dem
framkallade han den preussiska landtdagens beslut 1862
att hos regeringen anhålla om dessa missförhållandens
undanrödjande. Han har äfven deltagit i utgifvandet
af "Handbuch des deutschen strafrechts" (1871–74)
samt "Handbuch des deutschen strafprocessrechts"
(1877 o. f.), och 1861–76 redigerade han "Allgemeine
deutsche strafrechtszeitung". H. har
uppträdt som författare äfven på andra juridiska
områden än det straffrättsliga, nämligen med Die
umgestaltung der staatsanwaltschaft vom standpunkt
unabhängiger strafjustiz (1865) och Die principien
der politik (1869) samt utgifvit det berömda arbetet
Encyklopädie der rechtswissenschaft in systematischer
und alphabetischer bearbeitung (1870–71; 4:de
uppl. 1882). Sedan 1871 redigerar han "Jahrbuch
für gesetzgebung, verwaltung und rechtspflege des
deutschen reichs". Den tyska juristdagen (1860)
är väsentligen H:s verk. H. betraktas såsom ledaren
af qvinnoemancipationsrörelsen i Tyskland och har
för höjandet af den tyska qvinnans bildning och
sjelfförsörjningsförmåga verkat dels genom praktiska
åtgärder, dels i skrift: Über die verbesserung in der
gesellschaftlichen und wirthschaftlichen stellung
der frauen (1867; "Om förbättringarna i qvinnornas
sociala och ekonomiska ställning", 1868), och i
tal, bl. a. vid "Frauen-vereins conferenz" i Berlin
1869 (förkortad öfvers. i "Tidskrift för hemmet",
1882). För folkupplysningens höjande har H. verkat
genom att utgifva de bekanta samlingarna "Sammlung
gemeinverständlicher wissenschaftichen vorträge"
(tillsammans med Virchow; sedan 1866) och "Zeit-
und streitfragen" (tillsammans med W. Oncken;
sedan 1872).
1. Holtzmann, Karl Julius, tysk protestantisk
teolog, född i Karlsruhe d. 6 Maj 1804, blef
1847 kyrkoherde i Heidelberg och lärare vid
evangeliska prestseminariet derstädes samt 1861
prelat i det förnyade evangeliska öfverkyrkorådet
i Karlsruhe. Död d. 23 Febr. 1877. H. tillhörde
den frisinnade teologiska och kyrkliga riktningen.
Såsom medlem af generalsynoderna 1861, 1867, 1871
och 1876 tog han en verksam del i genomdrifvandet
och upprätthållandet af den nya badensiska
kyrkoförfattningen, som upphäfde symbolatvånget,
gaf ett större utrymme åt olika uppfattningar
inom kyrkan och större lärofrihet åt presterna
samt tillerkände församlingarna ett vidsträcktare
mått af sjelfstyrelse.
2. Holtzmann, Adolf Karl Wilhelm, tysk
språkforskare, den föregåendes broder, född i
Karlsruhe d. 2 Maj 1810, studerade filologi i
München och Paris, blef 1837 lärare för storhertig
Leopolds af Baden söner Karl och Wilhelm
samt kallades 1852 till innehafvare af den nyinrättade
professuren i germansk filologi vid universitetet
i Heidelberg. Död d. 3 Juli 1870. H. egnade sig
dels åt den germanska, dels åt den indiska filologien.
Sin författareverksamhet på det förra området
började han 1836 med en upplaga af den frankiska
texten af Isidori Hispalensis de natimtate Domini.
Af hans öfriga arbeten i germansk filologi
må nämnas skrifterna Über den umlaut (1843),
Über den ablaut (1844), flere skrifter om och
upplagor af "Nibelungenlied" samt Altdeutsche
grammatik, umfassend die gotische, altnordische,
altsächsische, angelsächsische und althochdeutsche
sprache (1870–75, ofullb.). Genom sistnämnda
arbete gjorde H. sig mycket förtjent om den germanska
ljudlärans vetenskapliga bearbetning, ehuru det
redan nu måste anses som föråldradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
