Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homo proponit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Honingsgömme (Lat. nectarium), bot., ett organ
hos växternas blommor, hvilket afsöndrar
en söt, sockerhaltig vätska (honingssaft,
nectar). Honingsgömme finnes hos alla sådana blommor,
hvilka för att blifva befruktade måste besökas
af insekter. Till formen kunna honingsgömmena
vara mycket olika: såsom sporrar (oftast koniska,
mer eller mindre utdragna, i spetsen slutna, rör-
eller strutlika förlängningar af hyllebladen),
t. ex. hos Aquilegia, Viola och vissa Orchtdeae;
fickformade fördjupningar, eller gropar vid basen af
kronbladen, hos Ranunculus m. fl.; strutlika kronblad,
hos Helleborus, Nigella o. s. v.; två snäcklikt
formade kronblad, hos Aconitum; sterila ståndareblad,
hos Parnassia. Honingsgömmena äro i sjelfva verket
sockerafsöndrande körtlar eller af små körtlar bildade
afsöndringsytor, hvilka kunna uppstå både af axel-
och af bladorgan inom blomman. Deras plats är alltid
sådan, att en besökande insekt måste intaga en bestämd
ställning i förhållande till blommans ståndare eller
pistiller, hvarigenom han icke kan undgå att under
sitt besök verkställa öfverflyttningen af frömjöl
från en blommas ståndare till en annans märke. Hos
många blommor (t. ex. Viola tricolor) finnas å
kronbladen s. k. saftmärken, eller strimmor
och teckningar, hvilka löpa ned mot honingsgömmet
och vägleda insekten, så att han lätt finner detta,
hvarigenom befruktningsarbetet kan verkställas så
mycket hastigare och säkrare. Oftast är honingsgömmet
skyddadt mot regn genom blomhyllets form eller genom
hår, fjäll eller dylika bildningar. Undantagsvis
finnas fullkomligt öppna, icke skyddade
honingsgömmen. O. T. S.
Honingsklöfver. Se Melilotus.
Honingssugarna, Nectariniidae, zool., äro små,
prydligt byggda foglar (af Tättingarnas ordning),
hvilka delvis prunka med de praktfullaste färger och
derigenom erinra om kolibrifoglarna. Honingssugarna
utmärka sig genom undersätsig kropp, utdragen,
sakta böjd, tunn och spetsig näbb, tämligen höga
ben med smala tår, vingar af medelmåttig längd samt
antingen tvär, afrundad eller kilformigt tillspetsad
stjert, hvars båda mellersta fjädrar kunna vara mycket
förlängda. Tungan är lång, rörformig, djupt klufven
och utsträckbar. Denna familj, som räknar ungefär 120
arter, är utbredd öfver Afrika, Asien och Oceanien. I
vissa trakter förekomma honingssugarna i stort antal
och äro derför en synnerlig prydnad för skogar,
busksnår och trädgårdar. De lefva af insekter samt
träffas parvis och endast kort efter häcktiden i små
flockar. Hannarna sjunga rätt vackert och tyckas genom
att intaga egendomliga ställningar vilja ståta med
sin skönhet. Nästet är konstrikt och i de flesta fall
upphängdt vid tunna qvistar. Metallhoningssugaren,
Nectarinia metallica, blir 15 cm. lång (de
mellersta stjertpennorna 9 cm.). Hannen är ofvan
metallgrön samt under höggul, med svartblå ving-
och stjertpennor; honan är olivbrunaktig. Denna
art tillhör Afrika och finnes ända upp till norra
vändkretsen, i synnerhet i mimosa- och fikonkaktusträd.
C. R. S.
Honingsten (Mellit), miner., ett i stenkols- och
brunkolslager förekommande honingsgult, i
i qvadratoktaedrar kristalliserande mineral, som
utgöres af honingstensyrans aluminiumsalt,
Al2 . O6 . C6 (CO)6 + 18H2 O. P. T. C.
Honkilaks (F. Honkilahti), finsk socken af
Ulfsby härad och Nedre Satakunta domsaga, Åbo och
Björneborgs län, Finland. Areal 131 qvkm. 1,262
innev. (1880). H. utgör ett kapell under Eura
pastorat, Åbo ärkestift, Björneborgs nedre prosteri.
O. I.
Honkojoki, finsk socken af Ikalis härad och
domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland. Areal
406 qvkm. 2,064 innev. (1880). H. är kapell under
Kankaanpää pastorat, Åbo ärkestift, Tyrvis prosteri.
O. I.
Honnett (Fr. honnête, af Lat. honestus), hederlig,
rättskaffens, anständig. – Subst. Honnêteté
[ånnätöte]. Adv. Honnêtement [ånnätöma’ng].
Honny soit qui mal y pense [ånni såa ki mall i pangs],
Fr., "skam den, som tänker illa derom", devis på den
af konung Edvard III af England (1350) instiftade
Strumpebandsorden. I Frankrike begagnades uttrycket
som ordspråk redan före Edvard III:s tid.
Honnör (Fr. honneur, af Lat. honor,
ärebetygelse). 1. Inom krigsmakten den
hedersbetygelse, som af militär, enl. särskilda
bestämmelser, visas kungliga personer, förmän, fanan
o. s. v. Vid vissa tillfällen göres honnör äfven med
spelet (af musiken), och honnören kan jämväl åtföljas
af skjutning (salut). – 2. Benämning på de fyra essen
eller på de högre trumfen (esset t. o. m. knekten
eller tian) eller på de fyra tvåorna i vissa kortspel.
1. C. O. N.
Honnörspost (se Honnör) kallas en eller två man,
som utställas vid kungliga personers och vissa högre
officerares bostad eller tält såsom hedersbevisning,
äfvensom för bevakning af fana eller standar, i
detta fall utan afseende på hvilken grad den har, hos
hvilken dessa förvaras. För honnörspost gäller samma
föreskrifter som för vanliga poster. Jfr Honnörsvakt.
H. W. W.
Honnörsvakt (se Honnör) kallas en truppstyrka
af för olika tillfällen vexlande storlek, som
kungliga personer samt vissa officerare af hög
grad ega rätt att erhålla vid sin bostad eller
sitt tält. Honnörsvakt hos kungliga personer
är alltid officersvakt. Afsäger sig dertill
berättigad person honnörsvakt, eller medgifver
ej den samlade truppens styrka dess utsättande,
gifvas dock två honnörsposter. Honnörsvakt har
samma skyldigheter som vanlig vakt. Jfr Honnörspost.
H. W. W.
Honolulu, hufvudstad i konungariket
Havaii, på sydvestra sidan af ön Oahu. 14,114
innev. (1878). Staden har breda, raka, merendels
trädplanterade, men ej stenlagda gator. Nästan
alla hus (de flesta af trä eller rör, men många af
sten och tegel) äro omgifna af gräsplaner eller små
parkanläggningar. Vid hufvudgatorna finnas flere
eleganta och väl försedda butiker samt på europeiskt
vis inredda hotell. I stadens östra del ligger det
k. slottet. Staden har flere kyrkor, bland dem en
stor metodistkyrka och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
