- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1487-1488

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Honorariedoktor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock af en efemerisk natur och hafva redan upphört
att läsas.

Hook [huck], James Clarke, engelsk målare, f. 1819
i London, medlem af konstakademien derstädes, målade
först historiebilder, såsom en cykel framställningar
ur Venezias historia (1849–54) m. fl., men har
sedermera med stor teknisk färdighet utfört
företrädesvis landskap och sjöstycken.

Hooke [huk], Robert, engelsk naturforskare,
f. 1635, egnade sig tidigt åt mekaniken och anställdes
1655 såsom medhjelpare hos fysikern Robert Boyle. 1665
utnämndes han till professor i geometri vid Gresham
College i London samt anställdes efter Londons brand
(1666) såsom inspektor vid stadens återuppbyggande
och samlade såsom sådan stor förmögenhet. Död
1703. H:s vetenskapliga forskningar utmärkte sig
genom mycken originalitet, men han saknade sinne
för att fullt genomföra sina idéer. Hans optiska
undersökningar ledde honom till en ofullkomlig form
af undulationsteorien för ljuset; han hade en aning
om ljusets interferens och iakttog, oberoende af
Grimaldi, dess diffraktion. Han var den förste, som
klart uttalade, att himlakropparnas rörelser måste
uppfattas såsom ett mekaniskt problem, och redan före
Newton tyckes han hafva varit på god väg att finna
gravitationslagen. Vidare undersökte han ljudets
natur, luftens betydelse vid andning och förbränning
o. s. v. H:s förnämsta skrifter äro Micrographia
(1664) och Lectiones cutlerianae (1674–79); hans
efterlemnade arbeten utgåfvos af Waller (1705).

Hooker [huker], Richard, engelsk teolog, f. 1553,
blef prest 1581 och dog 1600 såsom kyrkoherde
i Bishopsbourn. I det stora arbetet The laws of
ecclesiastical polity
(1593–97; ofullb.) söker han
att filosofiskt utveckla förhållandet mellan stat och
kyrka samt gör ett kraftigt inlägg till försvar för
den engelska episkopalkyrkans grundsatser. Boken
väckte på sin tid stort uppseende, och H. vann
anseende såsom en bland den nämnda kyrkans
djupsinnigaste och lärdaste teologer. H. utgaf äfven
en mängd smärre afhandlingar och predikningar.

Hooker [huker]. 1. Sir William Jackson H.,
engelsk botanist, f. 1785, d. 1865, företog 1809
en vetenskaplig forskningsresa till Island och
utgaf deröfver en beskrifning: Journal of a tour in
Iceland
(1811). Sedan han utgifvit flere betydande
botaniska arbeten (British Jungermanniae, 1816;
Muscologia britannica, i förening med Taylor, 1818;
Musci exotici, 1818–20, m. fl.), kallades han till
professor i botanik vid universitetet i Glasgow och
vann der innan kort stort anseende såsom akademisk
lärare. Under de tjugo år han innehade denna plats
offentliggjorde han det ena stora verket efter det
andra, såsom Exotic flora (1822–27), Icones filicum
(i förening med Greville, 1829–31), British flora
(1836, flere uppl.) och Flora boreali-americana
(1840). Derjämte grundlade han 1827 "Botanical
magazine". 1841 kallades han till direktor för den
botaniska trädgården i Kew, hvilken under hans ledning
utvecklade sig på ett storartadt sätt. Bland

hans under denna tid utgifna arbeten märkas Icones
plantarum
(10 bd, 1837–54), Genera filicum (1842),
Species filicum (5 bd, 1846–64) och The british
ferns
(1861–62). Dessutom redigerade han "The London
journal of botany" (1842–48) samt "Journal of botany
and Kew garden miscellany" (1849–57). – 2. Joseph
Dalton H., den föregåendes son, f. 1816, medföljde
1839–43, såsom läkare och botaniker, kapten James
Ross på dennes expedition till Södra Ishafvet och
offentliggjorde sina studier öfver dessa trakters
flora i Flora antarctica (1844–47). År 1847 företog
han en forskningsfärd till Ostindien, från hvilken han
med rika samlingar återvände 1851. Resultaten af denna
resa nedlade han i sin resebeskrifriing Himalayan
journal
(1854) och i flere rent vetenskapliga
afhandlingar: The rhododendrons of Sikkim Himalaya
(3 bd, 1849–51), Illustrations of Himalayan plants
(1855) m. fl. 1855 anställdes han såsom biträdande
direktor vid Kew garden och efterträdde 1865 sin
fader såsom föreståndare för denna inrättning. Till
Marokko gjorde han 1871 en botanisk resa, hvarvid
han besteg Atlasbergets topp. Utom ofvannämnda
skrifter må bland hans större arbeten nämnas Flora
Novae Zelandiae
(1853–55), Flora Tasmaniae (1855–60),
The students flora of the british islands (1870)
och Flora of british India (1874).

Hooker [huker], Joseph, nord-amerikansk general,
f. 1814, deltog 1846–48 i mejikanska kriget, under
hvilket han avancerade till öfverstelöjtnant men tog
1853 afsked ur krigstjensten. Vid inbördeskrigets
utbrott 1861 erbjöd han dock Nordstaterna sin tjenst,
blef s. å. brigadgeneral och 1862 generalmajor
vid de frivillige i Potomac-armén samt deltog med
sådan tapperhet i denna armés strider, att han af
soldaterna vanligen kallades "Fighting Joe" (Den
fäktande Josef). Efter general Burnsides nederlag vid
Fredericksburg (d. 13 Dec. 1862) utnämndes H. till
hans efterträdare i befälet öfver Potomac-armén,
men han var olycklig i striden: han blef af Lee
slagen vid Chancellorsville och Fredericksburg
(Maj 1863), hvarefter han nedlade befälet. Han
erhöll då kommandot öfver den till Cumberland-armén
hörande 20:de armékåren och kämpade under U. Grant vid
Chattanooga (Nov. s. å.). Derefter följde han sin nye
chef, Sherman, på tåget mot det befästa Atlanta. 1865
blef han generalmajor i den reguliera armén, och 1868
lemnade han den aktiva tjensten. De sista åren af sitt
lif tillbragte han i trakten af New York. Död 1879.

Hoopah. Se Hupah.

Hoorn [hårn]. 1. Stad i nederländska
prov. Nord-Holland, n. ö. om Amsterdam, vid en
vik af Zuiderzee (kallad Hoornsche hop), som
bildar en god hamn. 10,200 innev. (1879). Stadens
forna vallar hafva nedrifvits eller förvandlats
till promenader. Under 16:de och 17:de årh. dref
H. en vidsträckt utrikes handel, men denna har nu
i det närmaste upphört. Omsättningen med orter
inom landet är dock ännu ganska stor, särskildt med
boskap och ost. Sågar och båtbyggeri äro de förnämsta
industriella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free