- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1519-1520

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Horn, Henning Rudolf, grefve af
Rantzien, krigare, riksråd, född i Pommern
(födelseåret okändt), blef 1664 volontär vid
artilleriet, 1679 öfverstelöjtnant och 1681
kommendant på Keksholm. 1695 utnämndes han till
generalmajor, kommendant i Narva och öfverkommendant
på alla fästningar i Ingermanland. Det var H., som
genom sitt lysande försvar 1700 räddade Narva från
att falla i tsar Peters händer. Till belöning
för sin bedrift upphöjdes han 1701 af Karl XII i
friherrligt stånd. Vid Narvas andra belägring dukade
H. under för öfvermakten och måste efter ett
fruktansvärdt blodbad d. 10 Aug. 1704 uppgifva staden.
Han blef af ryssarna hållen i det strängaste fängelse
ända till 1707, då han blef utvexlad. 1715 blef
han generalfälttygmästare samt 1719 riksråd
och grefve. I det politiska lifvet spelade han
icke någon mera framstående rol; i rådet röstade han
vanligen med sin namnes, A. B. Horns, motparti.
Död d. 9 Maj 1730.

2. <b>Horn, Gustaf Jakob, friherre af Rantzien,
hofman, den föregåendes brorson, deltagare i
1756 års försök att på revolutionär väg utvidga
konungamakten, föddes 1706. Jämte sina
syskon upphöjdes han 1719 i friherrligt stånd,
utnämndes 1731 till kammarherre och 1744 till
hofmarskalk hos dåv. kronprinsessan (sedermera
drottning) Lovisa Ulrika. I hennes planer på
konungamaktens utvidgande blef H. tidigt invigd och
en revolutionsplan utarbetades 1756 af J. L.
Hård ensam eller i samråd med H., hvilken
dock troligen "ingått i alla dessa planer endast
af eftergifvenhet för drottningen och hoppats, att
ingenting skulle blifva utaf". Planen upptäcktes
emellertid, och H. dömdes d. 16 Juli 1756 till
döden samt afrättades på Riddarholmen i Stockholm
d. 23 Juli s. å.

3. Horn, Baltsar Filip, grefve af Rantzien,
sjöhjelte, sonson af H. 1, f. 1736, blef 1756
löjtnant vid amiralitetet och 1767 kaptenlöjtnant samt
har fäst sitt namn vid minnet af slaget vid Hogland d.
17 Juli 1788, der han, då öfverstelöjtnant, förde
befälet å skeppet "Vasa". Under bataljen sårad till
döds, yttrade han till sin närmaste man, löjtnant
Lagerstråle, de bekanta orden: "Du skall svara mig
inför Gud, om du stryker flagg." Han dog samma dag.

Horn, Johan von, svensk läkare af holländsk börd
(han hette ursprungl. van der Hoorn), född i
Stockholm d. 16 Febr. 1662, blef student 1678
och studerade 1679–87 med en kort tids afbrott
i Leiden, der han 1690, efter att i Paris hafva
inhemtat förlossningskonsten, promoverades till
med. doktor på grund af en afhandling De partu
praeternaturali.
1691 återvände han till Stockholm,
blef 1692 medlem af Collegium medicum och utvecklade
från denna tid såsom läkare, lärare och ämbetsman den
lifligaste verksamhet. Förnämligast såsom accoucheur
förvärfvade sig H. stort namn och rykte, icke minst
genom sina arbeten Then svenska välöfvade jordegumman
(1697), det första på svenska tryckta arbete i
förlossningskonsten, och Circa generationem

humanam
(1705), en för sin tid ypperlig framställning
af befruktningen, hafvandeskapet o. s. v. 1708
nämndes H. till stadsläkare i Stockholm, med
åliggande bl. a. att examinera och öfvervaka
barnmorskorna. Han inrättade en ordentlig skola
för dem, i hvilken han en gång i veckan meddelade
undervisning; och sedan 1711 ett reglemente för
barnmorskorna, förnämligast genom H:s bedrifvande,
utfärdats, uppdrog rikets råd uttryckligen åt honom
att handhafva barnmorskeundervisningen. Sedan han
funnit sin tidigare utgifna lärobok vara alltför
vidlyftig, utgaf han 1715 sin berömda skrift
The tvenne gudfruchtige, i sitt kall trogne och
therföre af Gudi väl belönte jordegummor Siphra
och Pua
(3:dje uppl. 1777; öfvers. på tyska, 6:te
tyska upplagan 1771, och holländska). Han författade
vidare Then svenska välöfvade jordegummans andra del,
bestående uti ottatijo märckwärdige förlossningar,
förrättade och på franska beskrifne af Paul Portal

(1723). För att ännu mera höja den obstetriska
undervisningen gjorde H. 1723 hemställan till riksens
ständer, men hann ej upplefva följderna deraf. H. blef
1719 svensk adelsman och 1720 arkiater. Han afled i
Stockholm d. 11 Juni 1724. R. T-dt.

Horn, Eduard, ungersk nationalekonom och politiker,
född 1825 af judiska föräldrar, uppträdde 1847 såsom
förfäktare af judarnas emancipation, med arbetet Zur
judenfrage in Ungarn,
och grundade året derefter
veckotidningen "Der ungarische israelit". Med
ifver deltog han i Ungerns frihetsstrid och
erhöll efter Komorns kapitulation fritt aftåg,
men nödgades genom oupphörliga förföljelser från
polisens sida att lemna Ungern och begifva sig
till Wien, derifran till Prag och Leipzig samt
slutligen (1851) till Bruxelles. Der utgaf han
Statistisches gemälde des königreichs Belgien (1853)
och Bevölkerungswissenschaftliche studien aus Belgien
(1854). Såsom korrespondent till tyska tidningar
begaf han sig 1855 till verldsutställningen i Paris,
hvarest han genom Michel Chevalier erhöll anställning
såsom redaktör för den nationalekonomiska afdelningen
i "Journal des débats". 1859–60 förde han i en mängd
på franska skrifna flygskrifter ett formligt literärt
krig mot den absolutistisk-centralistiska regeringen
i Österrike. 1869 återvände han till Ungern, der han
1875 blef statssekreterare i handelsministeriet och
medlem af riksdagen. Han afled s. å.

Horn, Erik Frederik Barth, norsk filosofisk och
teologisk författare, föddes i Mandal 1829, blef
student 1848 och aflade teologisk ämbetsexamen
1854. Under åren 1860–61 företog han med offentligt
understöd en resa till Tyskland, kreerades 1867, för
sin afhandling Om begrebet äre, till filos. doktor
och utnämndes s. å. till "residerende kapellan"
(komminister) i Näs i Romerige. 1875 blef han
kyrkoherde i Horten och konstituerades 1882 som
garnisonspredikant i Kristiania. Utom ett stort antal
mindre afhandlingar i norska och danska teologiska
tidskrifter samt i "Folkevennen" har H. utgifvit Kort
fremstilling af den lutherske läre om nådemidlerne

(1864), Om tro og tänkning (1866), Forsoning og

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free