- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1521-1522

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

retfärdiggjörelse (1875) och Mennesket og moralen (1877).
O. A. Ö.

Horn, W. O. von, psevdonym för Oertel, Ph. F. W.

Hornaryd, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Arealen 2,741 har. 324 innev. (1881). Annex
till Sjösås, Vexiö stift, Uppvidinge kontrakt.

Hornavan ansågs förr som den största af
Sveriges lappmarkssjöar, men lär vara mindre
an Torneträsk. Den ligger hel och hållen inom
Arjeplougs socken i Norrbottens län och synes vara
omkring 60 km. lång, med en ringa bredd (liksom
Lapplands sjöar i allmänhet), vexlande mellan
2,5 och 6 km. Arealen torde kunna uppskattas
till omkr. 200 qvkm. (enligt karta i skalan
1: 500,000). Sjön har en höjd af 424 m. öfver
hafvet. H. genomflytes af Skellefte-(Sildurt-)elf
och får flere tillflöden, af hvilka den från
n. kommande Rebnis-elfven är det största.
K. S.

Hornblende, miner., benämning på mörkgröna till
svarta, lerjords- och jernoxidhaltiga varieteter
af amfibol, hvilka förekomma mycket allmänt dels
på jernmalmförande lager tillsammans med granat,
epidot o. s. v., dels i kornig kalksten, dels äfven,
som väsentlig beståndsdel i bergarter, såsom diorit,
syenit, hornblendesten, hornblendeskiffer, eller som
oväsentlig, t. ex. i gneis, granit, glimmerskiffer
m. fl. P. T. C.

Hornblendegneis, petrogr., en kristalliniskt kornig,
skilfrig bergart, bestående af qvarts, fältspat och
hornblende, jämte (i de flesta fall) något glimmer,
eller i allmänhet en gneis, hvars glimmerbeståndsdel
till någon del eller helt och hållet är ersatt af
hornblende. Hornblendegneisen är en inom Sverige
ganska allmän bergart. I Vestergötland m. fl. trakter
uppträder den i med röd gneis (jerngneis) vexlande
lager. Ofta bildar den öfvergångar till diorit-
och hornblende-skiffrar. Se vidare Gneis. E. E.

Hornblendegranit. Se Granit.

Hornblendeskiffer, petrogr., en mörk bergart,
bestående af hornblende och glimmer i skiffrig
blandning med hvarandra. I sammansättningen ingå också
mikroskopiskt små individer af apatit. Bergarten
är mycket skiffrig, men ej så lätt klyfbar som
glimmerskiffern. Den förekommer ganska allmänt inom
Sveriges och andra lands gneisområden, vanligen i föga
mäktiga lager. Till hornblendegneis och dioritskiffer
bildar den öfvergångar genom att upptaga qvarts
och fältspat. Jfr Hornblende och Hornblendesten.
E. E.

Hornblendesten, petrogr., en kristalliniskt
kornig, mörk bergart af hornblende med en del
brun eller grön glimmer. Hornblendestenen står i
nära samband med diorit och hornblendeskiffer
samt är måhända endast en utvecklingsform
af dessa. Den förekommer inom urformationens
bergarter och har vanligen obetydlig utsträckning.
E. E.

Hornborg, Anders Johan, finsk biskop, född i Alastaro
socken (Finland) d. 21 Dec. 1821, blef student 1841,
filos. kandidat och magister 1844, vice notarie vid
Åbo domkapitel 1846, teol. kandidat 1858, prestvigdes
s. å., vann teologie

licentiatgrad 1860 och promoverades till teologie
doktor 1863. År 1864 utnämndes han till lektor i
grekiska vid Åbo gymnasium, blef 1867 kyrkoherde i
S:t Michel, 1876 i Helsingfors, 1878 domprost i Borgå
och s. å. biskop i Borgå stift. H. har varit mycket
anlitad i offentliga värf. 1851–56 tjenstgjorde
han såsom sekreterare i de fyra komitéerna för
ny kyrkolag, psalmbok, katekes och handbok. Vid
landtdagarna 1863–64 och 1867 var han presteståndets
sekreterare. Vid landtdagarna 1871 och 1877 utöfvade
han såsom representant för presteståndet i Borgå
stift mycket inflytande, och vid 1882 års landtdag
intog han talmansstolen i sitt stånd. 1877 valdes
han till ordförande i allmänna besvärsutskottet,
och 1879–80 var han ordförande i den stora finska
skolkomitén. Åren 1848–52 redigerade H. "Åbo
tidningar". Dessutom har han utgifvit Åbo erkestifts
matrikel
(1854), Den finska kyrkans barndopsritual,
historiskt och kritiskt skärskådad
(1860, specimen
för teologisk doktorsgrad), Statistisk och biografisk
matrikel öfver församlingarna och presterskapet i
Finland
(1873) m. fl. skrifter.

Hornborga, socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. Arealen 1,278 har. 472 innev. (1881). Annex
till Broddetorp, Skara stift, Vinköls kontrakt.

Hornborgasjön, insjö i Skaraborgs län, Gudhems
och Valle härad, på vestra gränsen af Hornborga
socken. Längden är omkr. 11 km., bredden 2,7 km.,
arealen 2,970 har. Stränderna äro delvis mycket
sanka. Genom sjön flyter vesterut Flia-ån, ett
tillflöde till Lidan.

Hornborgs slott, borglemning i Qville socken, Bohus
län, grundlades enligt sägnen af en småkonung Horne,
hvilkens graf visas å den närbelägna Hornön. Namnet
H. förekommer redan omkr. 1138 i Inge Haraldssons
saga. Borgen skall sedan förstörts och åter
uppbygts 1218, men under tiden utgjorde stället, der
borgen stått, samlingsplats för Bohusläns (Vikens)
innebyggare vid deras öfverläggningar. På Hornborga
ting utropades Håkan Håkansson till norsk konung,
1217. Man känner icke när borgen andra gången
ödelades. Den var belägen vid ett sund midt emot
Homborgsön å en hög klippa, som åt landsidan, der
han skyddas af en trång dal, har flere terrasslika
afsatser. Platån omgifves af en mäktig jordvall,
inom hvilken man finner svaga spår af byggnader
samt en cistern i klippan, hvilken aldrig saknar
vatten. Äfven å bergets afsatser mot landsidan samt i
klyftorna finnas lemningar af murar och jordfyllnader.
B. S.

Hornbäk, fiskläge i norra delen af Själland,
Frederiksborgs amt, vid Kattegat, som der bildar
Hornbäkbukten. E. Ebg.

Horndal, bruksegendom i Kopparbergs län, By och
Husby socknar, samt Gefleborgs län, Ö. Fernebo
socken, omfattar H:s Jernbruk, i By socken, vid
H:s station å Norra stambanan, bestående af 12
lancashire-smälthärdar och två vällugnar samt ångsåg,
Valla masugn, i By socken, 2,5 km. från Byvalla
station, Näs masugn (anlagd 1874) och valsverk (bygdt
1880), i By socken, vid Näs jernvägsstation å Näs–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free