Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horsens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som högste befälhafvaren för armén ämbetsrum) högsta
armékommandot.
Horsens, dansk stad, i östra Nörrejylland, Århus amt,
vid det inre af Horsensfjorden. H. är en af Danmarks
äldsta och tillika vackraste städer. Liflig handel och
många betydande industriella anläggningar: en klädes-
och bomullsfabrik sysselsätter omkr. 500 fria arbetare
samt derjämte fångarna i fängelset (uppfördt 1853, för
450 manliga fångar). Sedan 1868 går den jylländska
östbanan förbi H. 12,652 innev. (1880; år 1800
hade H. endast 2,400 innev.). Handelsflottan bestod
s. å. af 33 segelfartyg, med 3,300 tons drägtighet. I
H. bodde 1782–1807 den olycklige ryske kejsaren
Ivan VI:s fyra syskon (brorsbarn till den danska
enkedrottningen Juliana Maria) och 1809–29 prinsessan
Charlotta Fredrika (kon. Fredrik VII:s moder).
E. Ebg.
Horsford, Eben Norton, amerikansk kemist, f. 1818,
studerade under Liebig i Giessen och utnämndes
1846 till professor i kemi vid Harvard college i
New Cambridge. H. har med stor ifver egnat sig åt
kemiens praktiska användningar. 1856 offentliggjorde
han sin metod att vid brödbakning ersätta jästen med
en blandning af sur fosforsyrad kalk och tvåfaldt
kolsyradt natron (se Bakpulver). Vidare har han
uppfunnit ett lätt och säkert förfaringssätt
att framställa kondenserad mjölk (1851–53) samt
åstadkommit ett preparat af kött och mjöl, hvilket
vunnit insteg i den nordamerikanska armén, o. s. v.
Horsfordska bakpulvret. Se Bakpulver och Horsford,
E. N.
Horsgök. Se Beckasin och Enkel beckasin.
Horsky, Franz, ritter von Horskyfeld, framstående
österrikisk jordbrukare och författare i
landtbruksvetenskap, f. 1801 i Bilin i Böhmen,
d. 1877, verkade högst välgörande på jordbruket i
Böhmen såsom föreståndare för landtbruksskolan i
Libiegitz-Rabin (1849–56) och genom sin mönstergård
Kolin, som hade varit ett ytterst vanskött
kronodomän, innan den kom i hans hand. 1863 blef
H. adlad och upphöjdes 1867 i riddareståndet. Bland
hans skrifter märkas Vervollkomnete drillkuttur
(1851); Neues ackerungssystem (1852); Allgemeine
fruchtwechselwirthschaft (1861–63) samt Mein streben,
wirken, meine resultate etc. (1873).
Horsley [hårsli]. 1. William H., engelsk musiker,
f. 1774, d. 1858, organist i flere kyrkor i London
samt stiftare af klubben "Concentores sodales"
(1798–1847). Han var en ansedd kompositör af
s. k. "glees" (ett slags moderna madrigaler). –
2. John Callcott H., den föregåendes son, engelsk
målare, född 1817 i London, vid hvars konstakademi
han gjorde sina grundläggande studier, har i
sitt hemland blifvit mycket populär genom sina
behagliga genrebilder (Schackspelarna, Ungdom och
ålderdom, Faderns graf m. fl.). Han har äfven utfört
historiemålningar: Religionen (1845, i Öfverhusets
sessionssal), Den förlorade sonen m. fl. – 3. Charles
Edward H., den föregåendes broder, f. 1822, d. 1876,
lärjunge af
Moscheles, Hauptmann och Mendelssohn, lefde mot
slutet af sitt lif i Australien och Nord-Amerika. Af
hans kompositioner uppfördes på musikfester i
England oratorierna Gideon, David och Joseph.
1. 3. A. L.
Hor-sok, de med de civiliserade tibetanerna
(bod-dji) beslägtade vilda folk, hvilka bebo de ofantliga
högslätterna i norra Tibet. De delas i Hor-pa, i
v., och Drok-pa, i midten, Sok-pa (till största
delen mongoliserade), i ö. ända bort mot Kokonor och
Tangut. På senaste språkkartor (se Cust, "Sketch of
the modern languages of East India", 1878) upptager
hor-pa-språket hela norra Tibet. Det är för öfrigt
så godt som okändt. H. A.
Horst, Ulrich Angelbert von der, friherre,
befälhafvare för den schleswig-holsteinska armén
1850–51, f. 1793, deltog än i preussisk, än i rysk
tjenst i krigen mot Napoleon 1812–15 och inträdde
våren 1850 i den schleswig-holsteinska upprorshären
såsom generalmajor. Han förde i slaget vid Isted
(d. 25 Juli s. å.) den brigad, som vid Övre-Stolk
genombröt den danska brigaden Baggesen. Den 8
Dec. s. å. öfvertog han efter Willisen befälet öfver
den schleswig-holsteinska hären, men kunde icke
vidare uträtta någonting af vigt. Efter upprorets
slut lefde han såsom privatman dels i Hamburg, dels
i Charlottenburg vid Berlin. Död 1867.
Horta. 1. Distrikt, omfattande öarna Fayal,
Flores och Pico bland Azorerna. – 2. Hufvudstad i
nämnda distrikt, på ön Fayals sydöstra sida. 7,446
innev. (1878). Förträfflig redd, den enda i hela
ögruppen, der fartyg utan fara kunna ankra, och
liflig handel.
Horten, hamnplats ("ladested") i Jarlsberg og Laurviks
amt, i Norge, på Kristianiafjordens vestra kust. 5,466
innev. (1875). Före 1836 var det en obetydlig
plats med få innev., men tillväxte, alltefter
som krigsflottans etablissement flyttades dit från
Frederiksvärn. Inloppet till H. upplyses af Bastö fyr
samt spärras af Lövöen, Mellemöen och Östöen. Den
inre hamnen, hvars inlopp försvaras af fortet
"Den norske löve", på ön Vealös, är hufvudstation
för norska örlogsflottan. På H:s östra sida ligga
Karl-Johansvärns varf, docka, mekaniska verkstäder,
marinmuseum, baracker och ett litet citadell. H. har
en sjökadettskola, en underbefälsskola och en i
förbindelse med de mekaniska verkstäderna stående
teknisk skola. O. A. Ö.
Hortense [årtangs]. Eugénie H. de Beauharnais,
drottning af Holland, född i Paris d. 10 Apr. 1783,
var dotter till general Alexandre de Beauharnais och
Joséphine Tascher de la Pagerie samt uppfostrades
efter faderns afrättning (1794) i ganska små vilkor,
tills hennes moder 1796 blef gift med general
Bonaparte (sedermera kejsar Napoleon I). Genom sin
skönhet, sitt behagliga väsende och sina talanger
blef hon snart en af de förnämsta prydnaderna inom
det högsta parisiska sällskapslifvet. Mot sin vilja
förmåddes hon af sin styffader, hvilken, såsom det
säges, derigenom ville tysta ett giftigt förtal
rörande hans eget förhållande till henne, att 1802
förmäla sig med hans broder Ludvig (se Bonaparte, 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
