Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Horsens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreligger i sin trognaste form hos Markus (kap. 11:
9–10). – I sin latinska form Osanna in excelsis
förekommer ordet i den katolska mässan, efter både
Sanctus och Benedictus. P. F.
Hosius. l. Osius, kyrkolärare, f. 256 i Cordova, blef
i slutet af 200-talet biskop derstädes samt 313 kejsar
Konstantins hofprest och gunstling. Under kyrkomötet
i Nicaea (325) begagnade han hela sitt inflytande hos
kejsaren för att vinna denne för den athanasianska
åsigten; och medelst kejsarens auktoritet utöfvade
han sedan ett så starkt tryck på de biskopar, som
ännu ej hade någon utpräglad egen mening i frågan
om Kristi gudom, att han hade en ej obetydlig del
i det resultat, hvartill nämnda möte kom. Genom
den ifver, med hvilken han försvarade den nicenska
trosbekännelsen, ådrog han sig den arianskt sinnade
Konstantins II:s onåd och förvisades till Sirmium,
355. Men två år senare lät den 100-årige gubben förmå
sig att underteckna en föreningsformel, på hvilken
äfven arianerna kunde gå in, och återkallades. Död
359. Äfven af dem, hvilka bittrast beklagade H:s
affall, ansågs han för en begåfvad, ärlig och
följdriktig kämpe för ortodoxien.
Hosius, Stanislas, polsk prelat, tillhörde en
ursprungligen tysk slägt Hosen (Lat. Hosius l. Osius,
P. Hozyjuz) och föddes i Krakov 1504. Redan från
sin ungdom visade han ett inåtvändt sinnelag
och en strängt kyrklig fromhet. Han studerade
i Krakov, Padua och Bologna, der han blef juris
doktor. Sedermera ingick han i det andliga ståndet,
tjenstgjorde som kanonikus i Ermeland, Krakov och
Sandomir samt utnämndes till biskop i Kulm och (1551)
i Ermeland. Han fäste påfvens uppmärksamhet vid sig,
kallades af Paul IV (1555–59) till Rom, nyttjades
i flere beskickningar till kejserliga hofvet,
var en af presidenterna vid Tridentinska mötet
(1545–63), der han spelade en mycket betydande rol,
och blef 1561 kardinal. Sedan 1569 var H. bosatt
i Italien, der han 1579 afled, i Subiaco. Polska
författare betrakta H. såsom den mest framstående
representanten för ultramontanismen under
1500-talet. I katolska kyrkans intresse verkade han
bl. a. genom skriftställeri (det protestantfientliga
arbetet Confessio catholicae fidei, 1553, m. fl.),
genom att införa jesuitorden i Polen (Braunsberg)
samt genom sina oförtrutna bemödanden att omvända
konung Johan III till katolska läran och sålunda
återföra Sverige i den allena saliggörande kyrkans
sköte. Sedan 1572 stod han i liflig brefvexling med
Johans gemål Katarina, som han uppeggade till att
arbeta på konungens omvändelse, och han föranledde,
att jesuiten Stanislas Varsevitz 1574 skickades till
Sverige för att utforska Johan. Äfven den i Sveriges
historia beryktade jesuiten "Klosterlasse", hvilken
1576 började verka i Sverige, mottog sina ordres
från H. – En tämligen fullständig samling af H:s till
största delen polemiska skrifter, Opera omnia, utgafs
1584. Af H:s samlade bref, som till ej obetydligt
antal föreligga i handskrift i Stockholm, Upsala
och Linköping, utgafs 1879 första delen, Cardinalis
Hosii epistolarum tomus I, af polska akad. i Krakov
genom Hipler och V. Zakrzewski.
Hosjö kapellförsamling i Kopparbergs län, Vika, Knifva
och Hosjö tingslag. 1,690 innev. (1881). Församlingen
hörer till Vika pastorat, Vesterås stift, Falu
kontrakt.
Hosor. Se Drägt, sp. 1490.
Hospenthal, by i schweiziska kantonen Uri, i
Urserendalen, 2,8 km. ofvanom Andermatt, der vägen
till Furka skiljer sig från S:t Gotthardsvägen.
Hospes, Lat., pl. hospites, gästvän. I Sverige pläga
de deltagare ("vetenskapens gynnare och vänner")
i universitetens högtidligheter och fester, hvilka
icke äro akademiska medborgare, vanligen kallas
hospites. Jfr Hospitium. – Hospitant, "besökande",
tillfällig elev vid ett läroverk. – Hospitera, såsom
hospitant uppehålla sig vid ett läroverk.
Hospital (af Lat. hospitalis, gästvänlig, af
hospitium, se d. o.), ursprungligen vårdanstalt
för lytta, orkeslösa och sjuka personer, kallas
numera i Sverige företrädesvis vårdanstalter för
sinnessjuka (föråldrad benämning: dårhus). Hospital
för sinnessjuka finnas i Sverige f. n. (1883) till
ett antal af 10, nämligen Göteborgs, Hernösands,
Stockholms (Konradsberg), Lunds, Malmö, Nyköpings,
Upsala, Vadstena, Vexiö och Visby, och dessutom
har riksdagen lemnat handpenning till inköp af
egendomen Marieberg vid Kristinehamn för uppförande
af ett nytt hospital derstädes. Det s. k. Danviks
hospital (se d. o.) var förut dårhus, men är
numera försörjningsinrättning. Det största och
nyaste bland rikets hospital är Lunds, med plats
för 400 patienter. Samma antal kommer att rymmas
vid Upsala hospital, då dess under byggnad varande
nya afdelningar blifva fullt färdiga. Dernäst
i storlek komma Vadstena, med 360 sjukplatser,
Stockholms, med 260, Hernösands, med 221, Vexiö med
220, Malmö, med 175 (numera, sedan Lunds öppnades,
en asyl för obotlige), Göteborgs, med 170, Nyköpings,
med 70, och Visby, med 30 platser. 1880 vårdades
å hospitalen tillsammans 2,185 sjuke, näml. 1,130
män och 1,055 qvinnor. De nyintagna under året voro
458, deraf 237 män och 221 qvinnor, de till helsan
återställda 136, näml. 68 män och 68 qvinnor,
förbättrade 84, oförbättrade eller obotlige
56, döde 88. Vid årets slut qvarlågo 1,821,
af hvilka 54 tillhörde första, 278 andra, 1,356
tredje betalningsklassen och 133 icke erlade någon
afgift. Af de qvarliggande voro icke mindre än 130
s. k. kriminalpatienter (106 män och 24 qvinnor),
af hvilka 29 voro tilltalade för mordbrand, 25 för
stöld, 34 för våld eller mord, o. s. v. Beträffande
de vårdades stånd och yrke visar sig, att bland de
jordbrukande samhällsklasserna (ståndspersoner,
bönder, jordtorpare, tjenare och daglönare) som
vanligt förekommit de flesta sjukdomsfallen, nämligen
800. Af tjenare och daglönare icke tillhörande
jordbruksklassen vårdades 226 (65 m. och 161 qv.),
af fattighjon 188, af studerande vid universitet
och elementarläroverk 49. Sammanlagda kostnaden för
sjukvården, med undantag af utgifter för byggnader,
reparationer och onera, uppgick till 745,658 kr. 90
öre, utgörande i medelkostnad för hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
