Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 1547-1548 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hospites ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelser genom den olika tonhöjd (grundton, qvint
och oktav), hvari det uttalas. I formelt hänseende
räknas hottentottiskan till de agglutinerande
språken, men eger hvad alla dessa sakna, formella
tecken för tre genera: maskulinum, femininum ooh ett
gemensamt genus. Den nominala böjningen åtskiljer
de tre vanliga numeri och tre kasus (nominativus,
ackusativus och vokativus), hvilka betecknas genom
suffigering af pronominala stammar. Dessa, som
äfven ligga till grund för verbalböjningen, ega i
hottentottiskan en mer genomgripande och sjelfständig
betydelse än i något annat språk. Tempusbildningen
påminner i formelt hänseende om turkiskan, i det
att alla tempus uttryckas genom oföränderliga,
enstafviga stammar, som dels prefigeras, dels
suffigeras till verbalstammen. (Jfr Th. Hahn:
"Die sprache der Nama", 1870, artiklar i "Globus",
12:te årg., och "Jahresbericht VI, VII des vereins
für erdkunde in Dresden" samt Müller: "Grundriss
der sprachwissenschaft", 1877.) H. A.

Hottinger. l.Johann Heinrich H., schweizisk
orientalist, f. 1620, blef 1642 professor i Zürich
och föreläste der kyrkohistoria, hebreiska språket,
logik och retorik m. fl. ämnen. 1655–61 var han
professor i österländska språk i Heidelberg och från
1662 rektor vid Zürichs universitet. Han drunknade
1667 i Limmat. H. var en af grundläggarna af den
orientaliska språkvetenskapen. Bland hans många
arbeten märkas Thesaurus philologicus (1649; 3:dje
uppl. 1669) och Etymologicon orientale (1661). –
2. Johann Jakob H., den föregåendes ättling,
historiker, f. 1783, d. 1860 såsom professor i
historia vid universitetet i Zürich, inlade såsom
skolråd, medlem af stora rådet och regeringsrådet samt
såsom pedagogisk skriftställare stora förtjenster
om skolväsendets utveckling i Schweiz. H. utgaf
(tillsammans med H. Escher) "Archiv für
schweizerische landeskunde" (1827–29), (tillsammans
med Gerlach och Wackernagel) "Schweizerisches
museum für historische wissenschaften" (1837–39) och
"Archiv für schweizerische geschichte" (1843–47). H:s
förnämsta historiska arbeten äro Geschichte der
eidgenossen während der zeiten der kirchentrennung
(1825–29, en fortsättning af J. v. Müllers och Glutz’
stora arbete), Huldreich Zwingli und seine zeit (1842)
och Vorlesungen über die geschichte des untergangs
der eidgenossenschaft der 13 orte (1844).

Hottonia Boerh., bot., ett i vatten växande
örtslägte, hörande till nat. fam. Primulaceae Vent.,
kl. Pentandria L. Den i Sverige växande H. palustris
L. har kransvis sittande, kamlikt pardelade
blad och nästan hvita blommor i klase i stängelns
spets. Blomfodret är femdeladt och kronan trattlik,
utan knölar i pipens svalg. Örtståndet, Herba
Hottoniae, brukades förr såsom ett kylande medel.
O. T. S.

Hottur. Se Hatt (Isl. Höttr).

Hotzenplotz, stad i österrikiska Schlesien, vid
Oders biflod H. och vid preussiska gränsen. 3,768
innev. (1880). Stor hvitbetssockerfabrik.

Houari, sjöv., ett slags mindre fartyg eller båt,
som förekom under 1700-talet och genom sin

takling betydligt skilde sig från öfriga slag.
På båda masterna fördes triangulära segel, hvilka



med den nedre hälften af främre delen (liket)
fästes till tunnband (litsor) omkring masten och
med den öfre till en rå l. spri, som lodrätt kunde
upphissas längs mastens akterkant och utgjorde liksom
en förlängning af masten (se fig. a). Detta slags
takling förekommer stundom nu för tiden under namn
af sliding-gunter l. portugisisk takling (oriktigt
kalladt bermudas-takling). På senare tider har man
börjat använda en mast och ökat seglens dimensioner,
såsom närmare synes af fig. b. – Jfr Bermudas-båt.
R. N.

Houbraken [haubr-]. 1. Arnold H., holländsk
konsthistoriker och målare, f. 1660 i Dordrecht,
d. 1719 i Amsterdam, var en måttlig konstnär, som
vunnit sin egentliga berömmelse för sin nederländska
konsthistoria: De groote schouburgh der nederlandsche
konstschilders (1718–19), af hvilken två delar
utgåfvos under hans lifstid, den tredje efter hans
död, af sonen. I detta arbete, som fortsatte Karel
van Manders genom dennes död, 1606, afbrutna arbete
öfver de holländske mästarna, har H. behandlat de
förnämste målarna, såsom Rembrandt, van der Helst,
Ruisdael, Paul Potter, Wouverman, Berchem, Karel
Dujardin, Gerard Dov, Ter Borch, Metsu, Pieter de
Hooch m. fl. Han har om dessa meddelat det lilla vi om
dem veta, men hans arbete utmärker sig icke för det
intresse och den innerlighet, som man kunde vänta af
en samtida. – 2. Jakob H., holländsk kopparstickare,
den förres son, född i Dordrecht 1698, död i Amsterdam
omkr. 1780, utbildade sig efter Nanteuil, Edelinck och
Devret. Han anses som en af de förnämste mästarna i
sitt fack genom sin förmåga att förena det fina med
det otvungna. Af hans verk berömmes Thomas Morus’
porträtt, efter Holbein, m. fl. Han stack derjämte
porträtten till sin faders konsthistoriska arbete.
C. R. N.

Houchard [ousjar], Jean Nicolas, fransk general,
f. 1740, var vid franska revolutionens utbrott
kapten, men utnämndes redan 1792 till öfverste
vid ett hästjägareregemente. H. gjorde s. å. under
Custine fälttåget vid mellersta Rhen och efterträdde
denne i befälet öfver Moselle- och Rhen-armén. Han
slog engelsmännen vid Hondschoote d. 8 Sept. 1793
och undsatte det af dem belägrade Dunkerque. Den 13
Sept. s. å. tillbakadref han holländarna vid Menin,
men blef d. 15 Sept. sjelf slagen af Österrikarna
under Beaulieu, vid Courtray. Skräckmännen i Paris
dömde honom till döden och afrättade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>