Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Houtman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Howard [haoörd l. håörd], Henry, engelsk målare,
f. 1769, d. 1847, reste efter grundläggande
studier 1791 till Rom, der han af Flaxman erhöll
ledning i allvarliga studier af antiken. Efter tre
års vistelse uti Italien återkom han till England
1794 och började der idka porträttmåleri vid sidan
af Thomas Lawrence, utan att dock lägga å sido det
allegoriska och poetiska måleriet, till hvilket hans
studier förnämligast syftade. Till sådana arbeten
tog han gerna sina ämnen från skalderna, såsom Kains
dröm efter Gessner, Puck och Ariel efter Shakspeare,
Hylas och najaderna efter Ovidius. I det hela är H:s
konst obetydande och vulgär, ehuru han haft tillfälle
att utföra äfven en del plafonder och i det hela
hållit sig till högtsträfvande ämnen. Så målade
han en följd af bilder med ämnen lånade från Milton,
och med teckningar illustrerade han flere engelska
poeters arbeten, bl. a. Popes och Spencers. Bäst
lyckades han i porträttet, och särskildt berömmes
hans bild af Flaxman. H. var sedan 1811 sekreterare
vid Royal Academy och blef 1833 professor i målning.
C. R. N.
Howe [hao]. 1. Richard, earl of H., engelsk amiral,
f. 1725, ingick vid fjorton års ålder i marinen
och tillbragte sin ungdomstid under ständiga resor
och strider samt blef 1745 "commander". 1758 ärfde
han lordskapet efter sin broder samt blef engelsk
baronet och irländsk baron. 1763 blef han lord
af amiralitetet, avancerade från 1770 genom alla
amiralsgraderna, blef 1782 viscount, 1783 förste
lord af amiralitetet, 1788 earl och 1795 general för
marinen. Död 1799. – Bland H:s många krigsbedrifter
utmärka sig i synnerhet intagningen af Cherbourg
(1758), provianteringen af Gibraltar (1782) trots
den öfverlägsna spansk-franska flottan, som belägrade
fästningen, och den stora segern öfver franska flottan
vid Ouessant d. 1 Juni 1794. Genom sitt välde öfver
matroserna, hvilka gåfvo honom smeknamnet "svårte
Dick", lyckades han (1797) stilla ett stort myteri på
flottan. – 2. William, viscount H., engelsk general,
den föregåendes broder, f. 1729, erhöll 1775,
vid nordamerikanska frihetskrigets början, såsom
general öfverbefälet öfver de engelska trupperna i
Nord-Amerika samt lyckades, ehuru med stor förlust,
besegra de amerikanska friskarorna vid Bunkershill
(d. 17 Juni s. å.). Någon tid derefter tvangs han af
Washington att draga sig tillbaka till Boston, men
måste af brist på lifsförnödenheter utrymma denna
stad (Mars 1776). Sedan H. från Europa erhållit
betydliga förstärkningar, slog han Washington på
Long Island och besatte New York (Sept. s. å.). 1777
inskeppade han sig på engelska flottan och landsteg
i Chesapeak-viken. Sedan han vid Brandywine
besegrat amerikanerna (d. 11 Sept. s. å.), intog han
Philadelphia (d. 26 Sept.) och lade sig sjelf i läger
vid Germantown. Han tillbakaslog der ett anfall af
Washington (d. 4 Okt.). Under förklaring att han ej
förstod draga nytta af sina vunna framgångar, fråntog
engelska regeringen honom befälet (1778). H. återvände
då till England, der han efter sin broder (1799)
ärfde titeln viscount. Död 1814. 1. L. H.
Howe [hao], Elias, nordamerikansk ingeniör,
uppfinnare af skyttelsymaskinen, född i Spencer
(Massachusetts) 1819, var 1835–37 arbetare på en
bomullskardfabrik i Lowell och flyttade derefter
till Boston, der han 1841 kom på den tanken att
förfärdiga en symaskin. Sedan han 1845 af en vän
fått ett mindre penningelån, egnade han sig ostördt
åt att arbeta på lösandet af sin uppgift; och redan
1846 hade han lyckats att konstruera en symaskin (med
skyttel), på hvilken han följande år erhöll patent
i Nord-Amerikas förenta stater. Han begaf sig sedan
till England; men då hans maskin der lika litet som
förut i Nord-Amerika vann någon afsättning, återvände
han 1850 till Amerika, hvarest Singer under tiden
uttagit patent på en något förändrad konstruktion
af H:s maskin och lyckats of vervinna fördomen
mot bruket af dessa maskiner. Sedan H. efter flere
års rättegång häfdat sin rätt till uppfinningen,
fick han slutligen skörda vinsten af densamma. Han
grundade "Howe machine company" i Bridgeport, och
från detta bolags storartade verkstäder spriddes H:s
symaskiner öfver både Gamla och Nya verlden. Död i
Brooklyn d. 3 Okt. 1867.
Howe [hao], Julia, född Ward, amerikansk
författarinna, föddes i New York 1819 och gifte
sig 1843 med Samuel Gridley H., en känd läkare och
filantrop. 1854 utgaf hon sin första diktsamling,
Passion flowers, och 1856 en ny: Words for the
hour. Derpå följde de båda dramerna The world’s own
(1857) och Hippolytos (1858). Sedermera egnade
hon sig hufvudsakligen åt filosofiska studier samt
skref ett stort antal "essays" af teologiskt och
metafysiskt innehåll. 1866 utkom samlingen Later
lyrics, innehållande hennes bästa poetiska alster,
bl. a. den berömda dikten The battle hymn of the
republic, det nordamerikanska inbördeskrigets
(1861–65) marseljäs. Fru H. är en af förkämparna för
qvinnoemancipationen i Amerika.
Hovedon [håvdön], Roger of, engelsk krönikeskrifvare,
lefde på Henrik II:s tid (1154–1189) och nyttjades af
denne konung i åtskilliga vigtiga värf. Vid konungens
död, 1189, var han assis-domare i Northumberland,
Cumberland och Yorkshire, men drog sig sedan
tillbaka till Howden, der han antagligen författade
sin ryktbara krönika. H:s födelse- och dödsår äro
okända; troligtvis afled han ej långt efter 1201, med
hvilket år hans krönika slutar. H:s krönika (tr. 1596;
bäst utgifven af Stubbs, 1868–71) behandlar tiden
732–1201 och är till största delen en kompilation af
äldre krönikor. Den är af vigt i synnerhet för tiden
1192–1201, för hvilken hans skildring är grundad på
hans egna iakttagelser.
Hovedöen, en 0,5 qvkm. stor ö, som ligger straxt
utanför Kristiania hamn Björviken. Den eges
af norska staten och hör till Akershus fästning,
hvars kruthus m. m. äro förlagda dit. Ungefär midt
på ön finnas de 1847–48 utgräfda ruinerna af ett
cistercienskloster, hvilket d. 18 Maj 1147 anlades af
engelska munkar från Kirkstead abbey i Lincolnshire,
och som invigdes åt jungfru Maria och den helige
Jetmund (Edmund). Klostret omtalas på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
