Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hrane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huano. Se Gödningsämnen.
Huanuco [ua-]. 1. Departement i sydamerikanska
republiken Perù, genomflutet af öfre Amazonfloden
och Huallaga samt i ö. begränsadt af Ucayali. Areal
35,695 qvkm. 78,856 innev. (1876). – 2. Hufvudstad
i nämnda depart., vid venstra stranden af floden
Huallaga, omkr. 1,800 m. öfver hafvet. 5,263
innev. (1876). Staden anlades 1539.
Huaraz [ua-], stad i sydamerikanska republiken Perù,
depart. Ancachs, vid floden Santa, i en fruktbar dal
af Anderna. 4,851 innev. (1876). Guld-, silfver- och
koppargrufvor i trakten. H. är förenadt med Chimbote
vid kusten medelst en 277 km. lång jernväg.
Huarte [uarte], Juan, spansk lärd, f. omkr. 1520 i
San Juan i nedre Navarra, var praktiserande läkare i
Madrid och vann ryktbarhet för sin filosofiska skrift
Examen de ingenios para las sciencias (1578). Arbetet
upplefde många upplagor och öfversattes på flere
språk.
Huascar [uaskar], konung i Perù. Se Atahualpa.
Huasteker, Huasteka [uas-], en på Mejicos östra kust
(mellan Tamaulipas och Tozapan) bosatt indianstam,
hvilken icke tillhör något af Mejicos urfolk,
utan är, såsom dess språk utvisar, befryndad med
Maya-stammen i Yucatan. Huastekernas tungomål
(huasteka l. huaxteka) hör nämligen till
den under namn af Mayaspråken sammanfattade
gruppen af mejikanska språk. Jfr Maya.
H. A.
Hubbo, socken i Vestmanlands län, Siende
härad. Arealen 2,553 har. 541 innev. (1881). Annex
till Tillberga, Vesterås stifts domprosteri.
Hube, Romuald, polsk jurist, f. 1803, var 1829–31
professor i kanonisk rätt och kriminalrätt vid
universitetet i Varsjav samt blef 1850 geheimeråd
och senator. Såsom ledamot af polska lagkommissionen
(sedan 1833) och af Rysslands lagstiftande kansli
har han tagit en vigtig del i lagstiftningsarbetena
för Polen och Ryssland samt bl. a. utarbetat den
för Polen gällande strafflagen. H. har utgifvit
"Fragmenta Ulpiani", "Institutiones Gaji" och "Lex
salica" (1867) samt deltagit i grundandet af den
juridiska tidskriften "Themis polska". Bland hans
juridiska afhandlingar märkas Zazady prawa karnego
(Straffrättens principer; 1830) och Prawo polskie w
wieku XIII (Polsk rätt i 13:de årh., 1875).
Hubendick, Karl Jakob, ämbetsman, född i Karlskrona
d. 12 Nov. 1801, ingick, efter slutade studier
vid Lunds akademi, 1820 såsom extra kanslist vid
befälhafvande amiralens expedition i Karlskrona,
beklädde efter hvarandra de flesta civila befattningar
vid flottan och erhöll 1840 förordnande att vara
öfverkommissarie, till hvilken tjenst han utnämndes
1849. Död i Karlskrona d. 26 Febr. 1872. – Dels
genom att såsom redaktör och på egen bekostnad under
tvänne år (1842–43) utgifva "Tidskrift i sjöväsendet",
hvars utgifning utan hans kraftiga ingripande eljest
afstannat, dels genom många deri författade artiklar
och dels genom den mödosamma omredigeringen af
Boströms "Handbok uti tackling" (1837–40), en
på sin tid mycket ansedd lärobok, lade H. sitt
stora nit för flottan i dagen. 1853 bildade han
en enke- och pupillkassa för enkor och barn efter
matroser och daglönare vid Karlskrona station.
L. H.
Huber [ybär], Marie, fransk protestantisk
skriftställarinna i religiösa och moraliska
ämnen, föddes i Genève 1694 (l. 95) och dog i
Lyon 1753. I sina skrifter, som utgingo i en mängd
upplagor, bekänner hon sig till ett slags from och
hänsynsfull deism, vidt skild från såväl Voltaires
gäckerier som Collins’ och Tolands hätska angrepp
på kristendomen. Hennes vigtigaste skrifter äro:
Le monde fou préféré au monde sage (1731),
Le systéme des anciens et des modernes, concilié
par l’exposition des sentiments différents de
quelques théologiens sur l’état des âmes séparées
des corps (1731–39), författarinnans bästa arbete,
hvari hon från filosofisk och exegetisk synpunkt
bekämpar läran om de eviga straffen, samt Lettres
sur la religion essentielle à l’homme (1738).
P. F.
Huber. 1. Ludwig Ferdinand H., tysk skriftställare,
född i Paris 1764, kom redan i sitt andra år med
föräldrarna till Leipzig och erhöll der en särdeles
vårdad uppfostran. Då han 1787–91, först såsom
sekreterare vid kursachsiska legationen, sedermera
såsom ministerresident, vistades i Mainz, knöt han
der en nära vänskapsförbindelse med J. G. A. Forster
och dennes snillrika fru (Therese Heyne). När Forster
1794 afled, gifte H. sig med hans enka. 1798 flyttade
han till Stuttgart, der han efter Posselt öfvertog
redaktionen af "Allgemeine literaturzeitung",
hvilken tidning han, till följd af würtembergska
regeringens förbud, från 1803 utgaf i Ulm. Död d. 24
Dec. 1804. H. vann sitt namn hufvudskakligen genom
Erzählungen (1800–02; se H. 2), hvilka visserligen
ej utmärka sig för något större djup, men för
lekande qvickhet och skarpsinne. Såsom konstdomare
utvecklade han förträffliga estetiska åsigter,
och ingen har riktigare än han bedömt värdet af
Göthes tidigare skrifter. Hans dramatiska skapelser
äro nu glömda. Såsom rutinerad publicist visade
han sig i de historisk-politiska tidskrifterna
"Friedenspräliminarien" (1794–96) och "Klio"
(1795–98). H:s Sämmtliche werke seit 1802 utgåfvos
1807–19. – 2. Therese H., författarinna, den
föregåendes hustru, var dotter till den berömde
filologen Ch. G. Heyne i Göttingen och föddes der
1764. Hennes första äktenskap, med J. G. A. Forster,
var icke lyckligt, men bådas bildning och ädla
karakter hindrade likväl utbrottet af öppen
oenighet. Efter sitt giftermål med H. måste hon
af ekonomiska skäl försöka sig på författarebanan,
hvilken hon sedermera af böjelse fortsatte. Hennes
första arbeten, Die familie Seldorf (1795), Luise
(1796) och Erzählungen (1800–02), utgåfvos under
hennes mans namn. De höra till de bästa alstren inom
denna gren af tyska literaturen. Sedan hon för andra
gången blifvit enka (1804), fortfor hon med literära
arbeten och utgaf bl. a. 1819–24 "Morgenblatt"
i Stuttgart. Död 1829.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
