Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hrane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sin svettutsöndring ur kroppen aflägsna vattenånga,
kolsyra m. m. och dermed värma och sålunda bidraga
till reglering af kroppstemperaturen ; och slutligen
att genom en mängd särskilda nervorgan mottaga
känselintryck. G. v. D.
Huddersfield [höddersfild], stad i West Riding,
i engelska grefskapet York, vid venstra stranden af
floden Colne. 81,825 innev. (1881). H. är Englands
förnämsta fabriksstad för den s. k. "fancy trade"
(handeln med västtyger, själar o. d.), samt har
äfven silkes- och bomullsspinnerier, jerngjuterier
och maskinverkstäder. Kanaler och jernvägar
sammanbinda staden med norra Englands förnämsta
industriplatser. Nära staden, vid Lockwood, ligger
en svafvelhaltig källa.
Huddinge, socken i Stockholms län,
Svartlösa härad. Arealen 13,802 har. 1,834
innev. (1881). H. bildar med Brännkyrka samt Nacka
och Erstaviks kapell ett konsistorielt pastorat af 2:
dra kl., Strengnäs stift, Södertörns kontrakt. Vid
kyrkoherdens i Danvik afgång skall Sicklaö annex,
förenadt med ofvannämnda kapellförsamling, under namn
af Nacka församling läggas till H.
Huddinge, socken i Vestmanlands län, delad med
en större del, 7,917 har, 965 innev. (1881), å
Torstuna härad och med en mindre, 4,212 har, 470
innev. (1881), å Våla härad, tillsammans 12,129 har,
1,435 innev. H. utgör ett konsistorielt pastorat af
3:dje kl, Upsala stift, Norra Fjerdhundra kontrakt.
Hude, Hermann Philipp Wilhelm von der, tysk arkitekt,
f. 1830, fick sin utbildning i Berlin, först vid
dervarande akademi och sedan hos Stüler. Efter
att hafva gjort studieresor i Holland, England
och Frankrike slog han sig ned i Berlin, der många
ståtliga byggnader, bl. a. Villa Markwald och Hotel
Kaiserhof (1872–75), vittna om hans framstående
konstnärskap. Äfven Hamburgs Kunsthalle (1863–69)
är ett verk af H. (i förening med Schirrmacher).
Hud-emfysem (Underhud-emfysem). Se Emfysem.
Hudene, socken i Elfsborgs län, Gäsene härad. Arealen
5,077 har. 1,269 innev. (1881). Annex till Björke,
Skara stift, Kullings eller Gäsene kontrakt.
Hudibras [judibrass], komisk hjeltedikt af den
engelske skalden Sam. Butler.
Hudiksvall, stapelstad i Helsingland, i Gefleborgs
län, vid en från Bottniska viken inskjutande
fjärd. Arealen är 1,972 har, och under de senaste
åren har närgränsande jord inköpts för att läggas
till staden. Till följd af de stora eldsvådorna 1878
och 1879, som lade en stor del af H. jämte det gamla
rådhuset i aska, har staden hämmats i sin lifliga
utveckling. Folkmängden utgjorde vid 1881 års slut
4,343 personer (utom en lös arbetarebefolkning,
som uppskattades till omkr. 1,500 personer). Under
åren 1871–1878 utgjorde stadens tillväxt öfver 1,000
personer, men under de tre närmast följande åren
uppgick den till endast 12 personer. En orsak till
stadens aftagande är ock uppkomsten af en förstad,
Åvik,
med omkr. 500 personer. De vid 1880 års slut
bebyggda tomternas antal var 406 och de obebyggdas
945; taxeringsvärdet af hus och tomter uppgick
till 4,097,800 kr. och af jordar till 245,600 kr. –
H. står i liflig ångbåtsförbindelse med de norrländska
kuststäderna och Stockholm samt har inåt landet
en kommunikationsled: H.–Näsvikens jernväg (16
km.) och Näsviken-Delsbo ångbåtsled (omkr. 21 km.);
men från Delsbo till Jerfsö eller Ljusdals stationer
å Norra stambanan finnes endast landsväg (nära 30
km.). Af verk och inrättningar märkas postkontor,
tull- och telegrafstation, högre allmänt läroverk,
länslasarett och kurhus, sparbank, afdelningskontor
af Sundsvalls och Helsinglands enskilda banker,
mekanisk verkstad, skeppsvarf, snickerifabrik
och sågverk. Från tryckeri i staden utgifvas två
halfveckotidningar: "Hudiksvalls-Posten" och
"Hudiksvalls Allehanda". Af stadens handelsflotta
användes under år 1880 till inrikes sjöfart 3
segelfartyg, om 138 tons, och 3 ångfartyg, om 733
tons och 205 hästkrafter, samt till utrikes sjöfart
11 segelfartyg, om 7,590 tons. Till och från staden
ankommo och afgingo s. å. sammanlagdt 881 fartyg, om
154,742 tons, i inrikes fart och 281 fartyg, om 78,652
tons, i utrikes fart. De handlandes antal utgjorde
s. å. 48, med 52 biträden, handtverkarnas 78, med 120
arbetare. Tillverkningsvärdet vid 6 fabriker uppgafs
till nära 300,000 kr. för året. Vid 1880 års slut
uppgåfvos stadens tillgångar öfverstiga skulderna,
och utskylderna debiterades med 4 kr. 20 öre å hvarje
bevillningskrona för vare sig fast egendom eller
kapital och arbete. För riksdagsmannaval är staden
förenad med Söderhamn till en valkrets. – H. bildar
med Idenor ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala
stift, Helsinglands norra kontrakt. Det är ej kändt
när staden grundlades. Dess första privilegier äro
af d. 3 Juli 1580; de hafva ökats och bekräftats
många gånger, senast 1676. K. S.
Hudlöshet (Excoriation), med., uppkommer genom
afskafning eller af-frätning af hudens yttre
lager (epidemis) och är särdeles vanlig hos
späda barn. Åkomman botas bäst genom renlighet
samt genom ströpulver af stärkelse och zinkoxid.
F. B.
Hudmaskar (Lat. comedo) kallas de hvita eller
hvitgrå, masklika bildningar, som stundom framträda ur
talgkörtlarna i huden, då dessa klämmas mellan tvänne
naglar. De äro icke, såsom man förr trodde, små djur,
utan hopadt talgkörtelsekret samt bestå af fettkorn
och sönderfallande epitelceller (se Epitel). Deras
främre ände är mörkare, sannolikt till följd af smuts,
som fastnat der. Hudmaskar förekomma oftast i ansigtet
(företrädesvis i näsans hudbetäckning). Orsaken
till deras uppkomst ligger företrädesvis deri att
talgkörtlarnas utförsgångar tillstoppas af smuts, till
följd hvaraf deras sekret hindras från att utgjuta sig
på hudens fria yta. Inflammatorisk retning af deras
omgifning ger upphof till finnar (se d. o.). Hudmaskar
aflägsnas derigenom att man med naglarna eller med
spetsen af en urnyckel utöfvar ett tryck på deras
omkrets. De kunna i de flesta fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
