Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hudmuskler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkräktas och förstöras af åtskilliga parasiter
både ur djurriket (skabb, löss m. m) och ur
växtriket (favus, herpes tonsurans). Pigmentet
i huden kan saknas allmänt (albinism)
eller fläcktals (vitiligo) eller fläckvis var
ökadt (t. ex. fräknar). Slutligen gifves det
åtskilliga hudutslag (exantem) hvilka icke bero
på en egentlig sjukdom af huden, utan endast äro
uttryck för en allmän blodförgiftning, såsom
vid åtskilliga exantematiska febrar (koppor,
skarlakansfeber, mässling, röda hund, nässelfeber,
nervfeber, fläcktyfus m. fl.) eller till följd
af gifters inverkan (jod- och bromakne vid
intagande af jod- och brompreparat) eller
blodupplösning (blodfläckar, purpura, vid
skörbjugg, blödaresjuka). Behandlingen rättar
sig efter hvarje hudsjukdoms art. Bad (alkaliska
och svafvelbad) och salvor utgöra hufvudmedlen.
F. B.
Hudson [höddsön]. 1. Flod i nord-amerikanska
staten New York, upprinner i statens norra del på
Adirondack-bergen, på 1,220 m. höjd, har till Sandy
Hill ett mycket krokigt lopp i östlig hufvudriktning,
men flyter derefter rakt mot s. i den dalgång,
som skiljer Green mountains från Alleghany-bergen,
och faller ut i viken vid New York. Vid mynningen
ligga, på östra stranden New York, på vestra
Hoboken och Jersey city. Längd 520 km. Till Troy,
245 km. ofvanom mynningen, der den mottager sin
största biflod, Mohawk, har floden flere fall (vid
Glens’ Falls, nära Sandy Hill, omkr. 15 m.), men
derifrån och till mynningen faller den endast 1,5
m. Floden är vid Albany omkr. 275 m. bred, derifrån
till Haverstraw (54 km. ofvanför New York) 300–850
m. Mellan Haverstraw och Piermont vidgar den sig
till Tappan bay, som har en längd af 19 km. och en
bredd af 6,5–8 km., hvarefter floden åter afsmalnar
till 1,6–3,2 km. bredd. Ebb och flod äro märkbara
till närheten af Troy. Större fartyg gå upp till
staden H., 187 km. från mynningen, mindre fartyg
ända till Waterford, något ofvanför Troy. H. har
större betydelse som kommunikationsmedel än någon
annan flod på jorden. Medelst Eriekanalen står H. i
förbindelse med sjön Erie, medelst Champlain-kanalen
med sjön Champlain och medelst Delawarekanalen
med floden Delaware. På ömse sidor om floden löpa
jernvägar. Floden har sitt namn efter H. Hudson
(se d. o.) – 2. Stad i nord-amerikanska staten New
York, vid östra stranden af ofvannämnda flod. 8,669
innev. (1880). Den anlades 1784 af qväkare och deltog
förr lifligt i handeln på Vestindien och i hvalfångst,
men drifver nu nästan uteslutande flodhandel. Den har
äfven jernverkstäder, jerngjuterier, maskinverkstäder
m. m.
Hudson [höddsön], Henry, engelsk sjöfarande
och upptäcktsresande, föddes omkr. midten
af 1500-talet. Då Indiens rikedomar frestade
handelsmännen att söka en genare väg än den
söder om Afrika till Ostindien, begaf sig H. med
tio man d. 1 Maj 1607 i ett litet barktakladt
fartyg från England (Gravesend) för att söka den
s. k. nordostpassagen. Hans afsigt var att gå rätt
öfver nordpolen,
men hindrad af is måste han från Grönland
taga vägen i nordöstlig riktning och uppnådde
sålunda Spetsbergen. Han fortsatte längs dess
kuster och seglade till 81° n. br., då han af
brist på lifsmedel måste vända om. Följande år
styrde han åter mot öster förbi Nordkap och hann
Novaja-Zemlja, der han hindrades af is och tjocka
samt tvangs att vända om. I holländska ostindiska
kompaniets tjenst försökte han, 1609, finna en
genomfart åt vester, på lägre breddgrader, och
upptäckte då den flod, som sedermera uppkallades
efter honom. Sin sista resa företog han åt samma
väderstreck, men nordligare. 1610 med "Discovery".
Han uppgick längs Grönlands vestra kust, seglade
genom Baffins och Hudsons sund, upptäckte den efter
honom benämnda viken, som han först trodde vara
Stilla hafvet, undersökte dess vestra kust och
öfvervintrade i Jamesbay. Följande året i Juni
blef han åter fri och styrde kosan mot hemmet.
Brist på lifsmedel samt ett och annat uppehåll af
ishinder kommo besättningen att göra myteri. H.,
en hans fosterson och de sjuke sattes af de upproriske
i en båt, som stöttes ut bland isen och lemnades åt
sitt öde. Af besättningen uppnådde endast några få
Irland, de öfriga dels ihjälslogos af sina kamrater,
dels omkommo af hunger. Från England afgingo
1612 tvänne fartyg under sir Thomas Butlers befäl
för att uppsöka H.; men oaktadt ifriga forskningar
såväl af honom som af Gibbons (1613) och Baffin
(1614) förblef H. och hans olyckskamraters öde
höljdt i mörker. L. H.
Hudson bay [höddsön bä]. Se Hudsons vik.
Hudson-bay-kompaniet [höddsön-bä-], ett af
prins Rupert af Pfalz m. fl. i England bildadt
aktiebolag, som 1670 af Karl II erhöll uteslutande
privilegium att drifva handel (hufvudsakligen med
pelsverk) i alla de land, som omgifva Hudsons
vik, samt utöfva hela den lagstiftande, dömande
och verkställande makten derstädes. De första
nybyggena i landet (som efter bolagets stiftare
kallades Ruperts land) anlades vid
Jamesbay (sydligaste delen af Hudsons vik) samt
vid floderna Churchill och Hayes. I början
hade bolaget att kämpa med fransmännen, som
konkurrerade med detsamma samt förstörde dess
blockhus och fartyg; men det skördade dock en
betydlig vinst, som ökades ofantligt, sedan Frankrike
i freden i Utrecht (1713) afstått från alla anspråk
på Hudson-bay-landen. Men sedan Frankrike
1763 afträdt Canada till England, fick bolaget
en svår medtäflare i det 1783 i Montreal (Canada)
bildade Nordvestkompaniet ("Northwest fur company").
H:s område hade inga noggrant bestämda gränser,
hvarför det snart kom till blodiga konflikter mellan
de båda täflande bolagen. Dessa förenade sig
1821 samt erhöllo en för 21 år gällande
bekräftelse på sitt handelsmonopol i alla af
dem besatta land. 1838 kom H. ensamt i besittning
af detta monopol, som förlängdes på ytterligare 21
år; men efter den tidens utgång (1859) förnyades
ej privilegiet, utan pelshandeln lemnades öppen för
alla, med undantag af handel i bolagets ursprungliga
område. Genom ett fördrag 1869 afträdde H.
detta mot 300,000 pd st. till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
