Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hultin, Karl Magnus - 2. Hultin, Måns Henrik - Hultkrantz, Klas Adolf - Hultman, Johan - Hultman, Frans Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En gammal knekts minnen, först i "Ny illustrerad
tidning" och sedan i bokform (1872). Han bor sedan
många år på Kallernäs (en liten gård under Sundsholm,
nära Vestervik), der han till inemot sitt nittionde år
var en väldig jägare och fiskare. - H:s maka, Emilie
Sofi Constance H., född Vännman, f. på Åland d. 21
Dec. 1803, död d. 23 Jan. 1883, utgaf, under märket
H-n, dels några samlingar sagor: Lördagsaftnarna eller
de sagoberättande barnen (1841), Den gamla i skogen
(1852) och Blinda mormors sagor (1859), dels ett par
noveller: Zigenerskan (1842) och Nemesis (1845),
dels slutligen en större dikt: Aslögs saga (1847).
2. Hultin, Måns Henrik, humorist, den föregåendes
son, född i Kumskulla socken af Kalmar län d. 14
Sept. 1830, blef student i Upsala 1851 och medicine
kandidat 1863. Han hade många läkareförordnanden,
bl. a. på emigrantfartyget "Ernst Merck" 1864, och
arbetade dessutom emellanåt i ett par af Stockholms
tidningar. Död genom drunkning under en seglats på
Mälaren d. 17 Juli 1869. - H. var en framstående
humorist, utmärkt genom en särdeles varm känsla och
ett lifligt sinne för det löjliga. Liksom hos fru
Lenngren och Runeberg voro äfven hos honom idyll
och epigram nära beslägtade med hvarandra. Bägge
återfinnas i rikt mått såväl i hans visor som i hans
kåserier eller, såsom han med ett äkta svenskt ord
vågade benämna sitt kallprat, snack. Inom novellen
var han mindre lycklig: en strängt konstnärlig
begränsning i plan och utförande passade honom icke,
utan han utkastade sina bilder litet sjelfsvåldigt,
såsom de framställde sig för hans inre öga. Derför
blefvo de ock så omedelbart kända och blixtlikt
träffande. Hans skildringar af upsalasångarnas färd
till Paris 1867 och studenttåget till Kristiania 1869,
hvilka, liksom hans qvickaste kåserier, först stodo
att läsa i "Nya dagligt allehanda", höra också till
det bästa han skrifvit, ty han snarare begagnar
dem såsom underlag för en färgrik skildring af
sina egna intryck, än han i dem lemnar en historisk
framställning. Under signaturen Måns Månsson utgaf
H. i bokform: Samlade berättelser (2 del., 1859),
Doktor Roback eller en svensk bonde i Amerika (1865)
och Upsalasångarnes pariserfärd (1868). Efter hans
död utgåfvos af A. Flodman hans Valda skrifter (1875;
åtföljda af en teckning af Måns Hultins person och
författareskap). A. F.
Hultkrantz, Klas Adolf, teolog, född i Flisby socken,
Jönköpings län, d. 16 Jan. 1823, blef student i
Upsala 1843 och filos, kandidat 1849 samt prestvigdes
s. å., hvarefter han tjenstgjorde dels som prest
inom Linköpings stift, dels såsom t. f. lektor
vid Stockholms gymnasium. 1851 återkom han till
universitetet och aflade 1853 teol. kandidatexamen
samt kallades till docent i pastoralteologi. 1858
blef han adjunkt och 1862 e. o. professor i samma ämne
samt utnämndes 1864 till ord. professor i exegetik,
från hvilken plats han 1865 transporterades till
professor i dogmatik och moralteologi. H. blef 1868
teol. doktor, 1869 ledamot af katekeskoinitén och
var vid 1873 års
kyrkomöte ombud för teologiska fakulteten i i
Upsala. 1876 utnämndes han till kyrkoherde i
Förslöfs pastorat af Lunds stift. Död i Upsala
d. 11 Juni 1877. - H. var en skarpsinnig man, med
djupa filosofiska och teologiska insigter. Bland
hans skrifter märkas: Historisk framställning
och granskning utaf hufvudpunkterna i Plotini
theoretiska philosophi (1851), Om olika slag af
religionsfrihet och möjligheten af deras införande i
Sverige (1857), Om den kyrkliga separatismens orsaker
och botemedel etc. (1858), Om ebreerbrefvets citater
ur Gamla testamentet (1864) samt D:r Martin Luthers
Lilla katekes och den antagna förklaringen, med korta
anmärkningar och tillägg (1866; 57:de uppl. 1877)
m. fl. kateketiska arbeten.
Hultman, Johan, taffeltäckare hos Karl XII,
memoarförfattare, blef 1694 lakej hos prins Karl
(sedermera Karl XII). Under Karl XII:s vistelse i
Bender blef H. taffeltäckare hos konungen, hvilken
tjenst han behöll till dennes sista dag. Efter
konungens död innehade han samma befattning hos
drottning Ulrika Eleonora och konung Fredrik,
åtminstone till år 1734, då han till dem öfverlemnade
sina Enfaldige, dock sannfärdige annotationer och
anmärkningar öfver ..... konung Carl XII:s för hela
världen namnkunnige hjeltebedrifter etc. Från 1707
följde H. Karl XII under alla hans fälttåg och
farligheter hvarenda dag - utom under färden från
Bender till Stralsund - ända till löpgrafven vid
Frederikshald, der han serverade konungens sista
måltid och af denne utnämndes till köksmästare. Ehuru
H:s lif förflöt i den djupaste skugga - såväl hans
födelse- och dödsår som hans föräldrars namn äro
obekanta - bidrog han likväl genom sina trogna
anteckningar att sprida ljus öfver Karl XII:s
enskildare historia, i hvilken H. sjelf, enligt
Atterboms omdöme, "är en högst poetisk figur, icke
allenast genom den lika underhållande som fromma
och naiva folksagoton, hvari han berättar henne,
utan ock genom den rol han spelar deri." H:s
memoarer äro tryckta i "Handlingar hörande till
Carl XII:s historia", utgifna af G. Floderus,
del. I s. 1-169. Jfr Atterbom: "Bidrag till Svenska
skaldekonstens historia", s. 127 o. ff.
Hultman, Frans Vilhelm, matematiker, född i
Rångedala socken i Vestergötland d. 25 Maj 1829,
blef student i Upsala 1848, filosofie doktor 1854,
vice lektor vid Stockholms gymnasium 1859 samt lektor
i matematik och fysik derstädes 1860. H. var 1861-71
äfven t. f. lärare vid Högre lärarinneseminariet och
deltog 1870-71 såsom ledamot i komitén för granskning
af läroböcker i matematik och naturvetenskap. Död
i Stockholm d. 19 Febr. 1879. - I den svenska
elementarundervisningens historia intager H. en högt
aktad plats både som lärare och skriftställare. Han
utgaf Todhunters geometriska öfningssatser till
Euklides (1864; 2:dra uppl. 1865, nytt aftryck deraf
1876), en vid elementarundervisningen allmänt begagnad
problemsamling, Proportionslära (1871; nya uppl. 1874
och 1876) samt Matematiska och fysikaliska problemer,
utdelade af ecklesiastik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
