Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hultman, Frans Vilhelm - Hultmann, Fritz Vilhelm - Hultsfred - Hultsfred—Jenny jernväg - Hultsjö - Humaïtá - Human - Humaniora - Humanisera - Humanism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
departementet (1867). Äfven uppsatserna Försök att visa det
inre sambandet mellan särskilda satser i såväl andra
som femte boken af Euklides’ elementer och Om formen
för en elementär matematisk uppsats (Stockholms
gymnasii årsber. 1860 och 1878) innehålla värdefulla
pedagogiska fingervisningar. Ytterligare en stor
förtjenst om elementarundervisningen inlade H. såsom
medutgifvare af "Tidskrift för matematik och fysik"
(I-V, 1868-75), hvars elementära afdelning han
redigerade, och hvilken både på lärare och lärjungar
verkat väsentligen lifvande och väckande. H. skref
i densamma flere uppsatser, bland hvilka särskildt
bör nämnas en serie artiklar med gemensam titel:
Svenska aritmetikens historia. Detta arbete, som
afbröts, innan ens 1600-talets aritmetiker hunnit
slutbehandlas, vittnar om stor samvetsgranhet
och om intresse för ämnet, men utgör mera en
samling väl skrifna referat och recensioner än
en historia i egentlig mening. - Redan under sin
studenttid hade H. såsom informator i dåv. professor
C. J. Malmstens hus och på inrådan af denne börjat
studera sannolikhetskalkylen och dess tillämpning
på åtskilliga sociala förhållanden. En frukt
af dessa studier var afhandlingen Minsta
qvadratmetoden (1860), hvari H. lemnat en
historisk-kritisk redogörelse för de olika sätt,
på hvilka minsta qvadratmetoden blifvit framställd,
samt äfven delvis kompletterat Bienaymés dithörande
undersökningar. Ungefär ett årtionde senare kom
H. i tillfälle att återupptaga dessa studier,
men då i en mera praktisk riktning; han egnade
sig nämligen företrädesvis åt försäkrings- och
pensioneringsväsendets matematiska teori. Också
anlitades han i en mängd dithörande praktiska
värf. Så var han aktuarie i bolaget Skandia
(sedan 1871), revisor för bolagen Skandia och
Svea, ledamot af komitén för ecklesiastikstatens
pensionering (1873), granskare af de svenska
sjöförsäkringsbolagens ställning (1874) samt
ledamot af direktionen för presterskapets enke-
och pupillkassa (sedan 1874). H. utarbetade äfven
Lifräntetabeller, utgifna på föranstaltande af
kongl. justitiedepartementets expedition (1876-77),
hvilka äro officielt gällande vid utmätning enligt
§ 128 af nya utsökningslagen. Under sina sista
lefnadsår var H. sysselsatt med den matematiska
teorien för sjöförsäkringar (med särskildt afseende
på Sveriges sjöfart), men hans undersökningar deri
voro ännu ej afslutade, då döden träffade honom.
G. E.
Hultmann, Fritz Vilhelm, dansk skådespelare, född
i Köpenhamn d. 22 Juni 1820, var först målare och
studerade vid konstakademien, men debuterade 1843 på
kungliga teatern i Köpenhamn och intog straxt publiken
genom sitt älskvärda väsende. H. spelade i synnerhet
glada älskareroller i lustspel och vådeviller samt var
under en lång följd af år (från 1855) en af teaterns
mest använda och mest omtyckta konstnärer. Han utförde
äfven vigtiga roller af mera allvarlig karakter. 1877
afgick han från scenen. E. Ebg.
Hultsfred, jernvägs-, post- och telegrafstation
i Hvena socken, Kalmar län, vid de der hvarandra
mötande jernvägarna från Vestervik
(70 km.), Vimmerby (21,4 km.), Oskarshamn (66
km.) och Nässjö (83 km.). Nordöst derom ligger
Hultsfreds slätt, exercisplats för k. Kalmar
regemente. Den är omkr. 2,5 km. lång och bred, jämn
som ett golf samt uppgifves vara rikets beqvämigaste
exercisfält.
Hultsfred-Jenny jernväg utgår från Hultsfreds
station vid Nässjö-Oskarshamns jernväg till den
4 km. från Vestervik belägna stationen Jenny
å Vestervik-Åtvidaberg-Bersbo jernväg. Från
hufvudlinien utgå en 2 km. lång sidobana till
sjön Yxern samt sidospår af tillsammans omkr. 2
km. längd till Verkebäcks hamn vid Östersjön och
till Ankarsrums bruks verkstäder. Jernvägen, som är
af 0,891 m. spårvidd och, inberäknadt bibanan, har
en längd af 68 km., kostade i anläggning 2,944,827
kr. (med rörlig materiel) samt öppnades för trafik
d. 16 Nov. 1879. Banan trafikeras i samband med
Vestervik-Åtvidaberg-Bersbo och Norsholm-Bersbo
jernvägar under en gemensam förvaltning, benämnd
Norsholm-Vestervik-Hultsfreds jernvägstrafik,
Hultsjö, socken i Jönköpings län,
Vestra härad. Arealen 10,668 har. 1,953
innev. (1881). H. bildar med Skepperstad och
Hjertlanda ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
Humaita [um-], stark fästning i syd-amerikanska
republiken Paraguay, vid floden Paraguay, 42
km. ofvanför dess mynning. Den anlades 1855. I
Paraguays krig med Argentina och Brasilien (1865-70)
spelade den en vigtig rol och föll först d. 5
Aug. 1868 efter nära två års tappert försvar. Den
kallades derför "Syd-Amerikas Sevastopol".
Human (Lat. humanus, af homo, menniska),
"mensklig",. hyfsad, vänlig, blid,
tillmötesgående. Motsats: Brutal. - Humanisera, "göra
till menniska", hyfsa. - Humanitet (Lat humanitas)
egenskapen att vara human.
Humaniora. Se Humanism.
Humanisera. Se Human.
Humanism (af Lat. humanus, mensklig,
af homo, menniska), en under
reformationstidenvarfvet framträdande bildningsform, hvilken
trädde i öppen fejd mot medeltidens skolastiska
klosterlärdom. Humanismen uppställde såsom sitt mål
förvärfvandet af en rent mensklig bildning, särskildt
sådan man fann den hos den klassiska forntidens bättre
författare. Med lefvande intresse började man framleta
och studera dessa. Hvarken latinet eller grekiskan
hade, icke ens efter den antika kulturens undergång,
fullständigt upphört att vara lefvande språk. De
hade fortfarande en vidsträcktare användning än
de egentliga folkspråken; ty under hela medeltiden
var i de romersk-katolska staterna latinet kyrkans,
domstolarnas och de lärdes språk, liksom grekiskan
var det inom bysantinska riket. Nu sattes studiet och
kommenterandet af de gamle, såsom ensamt ledande till
den sanna bildningen, i spetsen för de vetenskaper,
som skulle tjena till menniskans andliga uppfostran
(humaniora), och naturligt nog kom derför begreppet
humanism småningom att blifva liktydigt med insigter
i den klassiska filologien. en betydelse, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
