Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hundskötsel - Hundslund - Hundslägtet - Hundstjernan - Hundsvott l. Hundsfott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rum. Andra veckan af brunsttiden är den lämpligaste
för parningen, som endast behöfver ega rum en eller
ett par gånger, för att tiken i regel skall blifva
befruktad. Vill man afhålla tiken från parning, hålles
hon innestängd under brunsttiden och bör hafva något
ringare mängd föda än eljest. Drägtighetstiden är
60-63 dagar. Ungefär en vecka före dess slut har tiken
mjölk i jufret. Hon bör då skiljas från andra hundar
samt erhålla lättsmält och ej för skrymmande föda. Tid
förlossningen gifves åt tiken en mjuk bädd uti ett
rum, som ej är för kallt. Antalet valpar är i regel
4-6, men det kan, i sällsynta fall, uppgå till 15-20
stycken. Af valparna, hvilka under 10-12 dagar hafva
ögonen slutna, låter man modern icke uppföda flere
än 4-6. Valpar, som födas på våren, blifva med större
säkerhet friska än de, som födas på hösten. Valparna
böra få dia i 5-8 veckor och under de senare
dagarna af ditiden vänjas vid att förtära komjölk,
finhackadt rått kött, ja t. o. m. öfverlefvor (af
god beskaffenhet) i köket. Man låter valparna vid
afvänjningen endast dia 1-2 gånger dagligen under
ett par dagars tid. Dödas alla valparna straxt efter
födelsen, är det oftast nödigt att gifva modern
ringa mängd föda och ett laxermedel (1-3 matskedar
ricinolja, alltefter djurens storlek) samt riklig
motion; men om det oaktadt mjölk skulle hopa sig i
jufret, bör denna till en del uttömmas genom lindrig
tryckning af jufret med händerna. Sedan valparna
blifvit afvanda, böra de utfodras hufvudsakligen med
rått kött eller med mjölk 3-4 gånger dagligen samt
emellanåt erhålla några färska större benstycken att
gnaga på, Man kan ej vänta att genom en utfodring, som
enbart eller till större delen består af vegetabilisk
föda, erhålla kraftigt utvecklade djur; riklig
köttföda är derjämte det bästa medel att förekomma
eller öfvervinna den s. k. valpsjukan. Äfven fullvuxna
hundars naturenligaste föda är rått kött (vanligen
hästkött, på grund af dess billiga pris), emedan
de genom detta bibehålla sig bäst till kraft och
helsa. Dock bör ej kött användas efter djur, hvilka
lidit af sådan smittosam sjukdom, som kan angripa
hunden, t. ex. kött efter rotssjuka hästar, ej häller
kött efter kreatur, hvilka straxt före dödstillfället
erhållit häftigt verkande läkemedel. Utom kött
användes ofta vegetabilisk föda, såsom gröt af
hafre- eller majsmjöl, kokadt med vatten; deremot bör
man aldrig gifva hundar mjöl, som endast blifvit
upprördt med kallt vatten. Djuregaren bör ej
utfodra sina hundar med uteslutande vegetabilisk
föda, utan äfven gifva dem något kött eller soppa,
kokt på kött, samt emellanåt några gröfre stycken af
färska kreatursben att gnaga på. Födan gifves två
gånger dagligen. Ett i handeln ofta förekommande
preparat, kalladt hundbröd l. hundkakor, beredes
af köttmjöl (hvilket erhålles såsom biprodukt efter
beredning af köttextrakt) och mjöl af ett eller flere
sädesslag. Råämnena till de hundkakor, som beredas
i Hannover, äro köttmjöl, rågmjöl, hvetekli, något
koksalt och kalciumfosfat. Den kemiska undersökningen
af tyska och engelska hundkakor har lemnat följande
resultat:
Engelska :
(medeltal af 4 analyser).
Vatten . 10,18 proc.
Fett . . 3,31 "
Aska . . 2,50 " (deri 25,34 proc. fosforsyra).
Ägghvite- (protein-)ämnen 18,43 proc.
Kolhydrat och cellulosa . 65,58 "
Tyska:
(medeltal af 12 analyser).
Vatten . 9,99 proc.
Fett . . 2,73 "
Aska . . 3,75 " (deri 34,40 proc. fosforsyra).
Ägghvite- (protein-)ämnen 20,29 proc.
Kolhydrat och cellulosa . 63,24 "
Hundar kunna utfodras uteslutande med hundkakor,
emedan dessa utgöra en blandning af födoämnen
ur djur- och växtriket; i synnerhet under jagt
och resor äro de värdefulla, emedan de lätt kunna
transporteras. Om det under andra förhållanden är,
i ekonomiskt afseende, fördelaktigt att använda de
till Sverige införda hundkakorna, beror naturligtvis
på deras pris. I alla händelser torde det icke
möta någon svårighet att inom landet tillverka
hundbröd af ungefär enahanda sammansättning med
de ofvannämnda. Mängden af föda rättar sig efter
hundens storlek m. fl. förhållanden. Hundar
böra likväl aldrig hållas i för högt hull,
emedan deras användbarhet derigenom minskas
och åtskilliga sjukdomar, t. ex. hjertlidanden,
derigenom kunna föranledas. - Till dryck gifves
åt hundarna hälst rent vatten. - Uppehållsorten
måste lämpa sig efter väderleksförhållandena och
hundarnas mer eller mindre rika hårbeklädnad.
c. A. L.
Hundslund, nunnekloster af benediktin-orden
i Nörrejylland, Hjörrings amt, vid det
nuv. Dronninglund (se d. o.). Det omnämnes första
gången 1268 och indrogs 1536 till kronan samt
bortförlänades, men nunnorna bodde qvar der ännu 1568.
Hundslägtet, Canis, zool., hör till hunddjurens familj,
rofdjurens ordning och däggdjurens klass. Nosen är
(hos de vilda) mer eller mindre utdragen och spetsig,
dock icke i högre grad, pupillen rund; svansen
är dels kortare, dels längre än halfva kroppen,
i senare fallet mer eller mindre böjd, aldrig
försedd med mycket yfvig hårbetäckning. Pannbenen
äro mycket konvexa och deras bakre ögonhålsutskott
äfvenledes konvexa, med starkt nedböjd spets;
öfre roftandens häl är vanligen mycket liten. I
hvarje käkhalfva finnas tre framtänder, en
hörntand, tre (i underkäken fyra) mellantänder,
en roftand och två knöltänder; analkörtlarna äro
föga utbildade. Djur, som tillhöra hundslägtet,
förfölja sitt rof springande och förena dervid sig ej
sällan i flockar. De äro mindre sluga och listiga än
t. ex. kattdjuren samt kunna utan svårighet tämjas.
C. R. S.
Hundstjernan, en, i synnerhet i öfversättningar från
romerska och grekiska författare, ofta förekommande,
men af astronomerna ej brukad benämning på en stjerna,
Sirius (se d. o.), i stjernbilden Stora hunden.
Hundsvott l. Hundsfott (T. hundsfott, för hundsvogt,
hundfogde, hundvaktare).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
